Nyfunnen vinfrände

Det är förbaskat kul när man stiftar en ny bekanskap med en likasinnad. Att få diskutera vin på en nivå som en icke frälst skulle uppfatta nördigt. Jag blev hembjuden till Svempa igår kväll för att prova ett par viner från Ricasoli. Självklart tog jag med ett nyinköpt vin också. Innan vi gick lös på vinerna så fick jag en rundvandring i det nyinköpta huset. Ett fantastiskt vackert hus och så klart har han byggt en vinkällare. Grymt snyggt och fylld med fantastiska viner. Himmelrike.

Första vinet vi går på är Ricasolis Casalferro. Den var ett tag sedan jag provade, men det har varit en gammal favorit. Nu i en uppfräschad design och nu enbart på merlot, då jag provade sist så var det mest sangiovese tillsammans med merlot.

Doften är riktig snygg. Den känns silkeslen. Mycket körsbär blandat med plommon. En liten kvist av örter. En pust av ett nyöppnat kaffepaket. Väldigt vacker doft i en internationell stil som är svår att motstå.

Smaken är mycket drickbar redan nu, men den är ändå stramt uppbyggd. Dom italienska körsbären smakar gott och en fin chokladton lägger sig i munnen. Faten finns där men är snyggt integrerade. Avslutet är också snyggt.

Allt som allt, väldigt gott och ett välgjort vin. Finner ett som som smmanfattar vinet, snyggt.

SB : 94640

Pris : 319:-

Andra vinet från Ricasoli är hans nya vin, Colledila. 100% sangiovese från den ultimata sangioveseklonen enligt Ricasoli, som har gett upphov till denna supersangiovese.

Doften är helt galet bra. Totalt fokuserad. Otroligt välgjort. Det här imponerar på mig. Jag blr lte tagen på sängen. Väldigt snygga körsbär. Doft av dyra fat. Lite jord. Eneträ eller ceder. Dov viol. Väldigt Bordeaux-lik. Wow!

Smaken är stram och har finkorniga till pulvriserade tanniner. Tydliga körsbärskärnor. Förstås väldigt ungt. Man kan ana storheten i vinet om det får vila till sin tioårs-dag. Avslutet är långt och snyggt. Det här är galet bra, i mitt tycke. Tur att det finns flaskor kvar.

SB : 94639

Pris : 319:-

Tredje vinet vi provar är det jag tagit med. Här har vi Charles Smith´s K Vintners The Creator. 60% cabernet sauvignon och 40% syrah ifrån Walla Walla Valley i Washington State. Robert Parker gav det här vinet 95 poäng.

Doften är klart inbjudande, med en candy-like känsla. Kanske lite Hubba-Bubba. Lätt vaniljsöt och bakom smyger det fram lite spearmint. Frukten känns väldigt ren. Ingen kan väl motstå det här?

Smaken är "mycket av allt", men ändå så är vinet så elegant. Lite candy-like även här, med toner åt jordgubb. Smakrikt och kryddigt. Kanske lite piptobak. Jag finner det svårt att hitta ord, kan bara sammanfatta det som att vinet är i balans. Snyggt, inte klumpigt och druvsött.

Väldigt gott!

SB : n/v

Pris : 449:-

Så kommer diskussionen in på söta viner och Moulin Touchais. Jag berättar att jag precis börjat köpa lite men inte provat ännu, varav Svempa raskt rusar ner i källaren och kommer upp med en källarsval 1995:a. Vinet är sött och väldigt fräscht, precis som jag vill ha mina sötnosar. Inte simmiga och klibbiga. Jag hittar lite petroleum, söt äppelmust och burk-champinjoner i doft och smak. Väldigt elegant och mjukt. Jag tror mig hittat en liten favorit. Kul också att det finns möjliget att köpa äldre årgångar och att vinet är så långlivat.

Till sist, stort tack Svempa för en galet bra kväll. Som sagt; det här gör vi om.

3 snabba 3/3, 2009 Motörhead Shiraz

Tredje och sista vinet. Även den här blev jag bjuden på. Blint.

Doften är väldigt flörtig. Jordgubb och vanilj så det står härliga till. En Pino?? TuttiFrutti-toner som gör doften candy-like. Som om inte det räckte så hittar jag även godiskola i lördagspåsen. Lite grönt finns också med i påsen , anis och fänkål. Eller är det lakritsremmar? En frukt/bär förutom jordgubben är iallafall fikon. Trots all fejk så är doften väldig god och som sagt, flörtig.

Smaken följer min fråga om Pino. Bärig, med betoning på röda trädgårdsbär. Mjuka tanniner. Rätt läskande, vilket gör att jag gärna tar stora klunkar. Avslutet är tyvärr i det glesaste laget för mig, men det mynnar ändå ut i en intressant järnig ton.

Allt som allt så gillar jag vinet. En shiraz, det skulle jag aldrig gissa på blint. Jag lyssnar inte alls på deras musik, men har väl en bild av att det ska vara rätt hårda killar. Vilket även etiketten lever upp till. Vad hände? Det här liknar mer en ung, flörtig och sensuell kvinna. Ändå, jag ska återkomma en gång till, för jag gillar det.

SB : 71086
Pris : 119:-

3 snabba 2/3, 2007 Gallo Sonoma County Cabernet Sauvignon

Andra vinet ut blev jag bjuden på och fick prova blint. Ärligt, när drack ni en Gallo sist?

Doften är väldigt stor på svarta vinbär, men här finns också en del plommon, blåbär och björnbär. En mintighet som lurar mig till Down under. Gallo har använt en hel del ek här, det känns tydligt. På toppen av allt det, russin och choklad.

Smaken är stor och fruktig, men väldigt tuff och kärv. Nästan rå frukt. Tonerna är mörka men i fronten är det svarta vinbär. Avslutet är eldigt och kärvt, frukten mörk och fatig.

Ett vin som överraskar. Första dagen är det tufft och jag dricker i små klunkar. Det som lämnas kvar i flaskan är dag två något helt annat. Nu finns goda mognads toner och jag dricker vinet lätt. Det här var gott! Hmm...kan vinet behöva ligga nåt år för att blomma ut?, trots SB:s rek; vinner inte på lagring.

SB : 6530
Pris : 99:-

3 snabba 1/3, 2007 Nautilus Pinot Noir

Det var ett tag sen jag skrev ett inlägg. Trasig dator har varit det största hindret, sen är väl tidsbrist en vanlig vara i denna månad. Nu har jag dock en fungerade dator och några timmar över. Även om det inte har synts, så har det förtärts alkohol ändå här hemma. Nu kommer et försök att tolka mina nedskrivna noteringar till läsvärda upplevelser. Jag kände direkt att det kommer inte att hålla och bestämde mig därför för att hålla det kort och enkelt.

Första vinet ut blev en Pino från N.Z. :

Doften är skön med söta, mogna jordgubbar. Det finns en del bongård, gödsel eller dynga om man så vill, på ett mycket possitivt sätt. Lätta kaffetoner samsas med skogshallon och ingefära. I smaken känns de mogna jordgubbarna tydligast. Inte mycket, men lite mango. Även i smaken tittar ingefäran fram. Vinet är något eldigt men har goda apelsinsyror. Avslutet är varmt och hyfsat långt, toner av mogna jordgubbar , och en ihålig svans som drar ner betyget något.

Överlag en god och väldigt trevlig pinot noir med begynnande mognad.

SB : 74762

Pris : 225:-

- Hösten 08!

Vår gode vän Agne fyllde 40 år 2004. Då fick han så klart lite vin av hans goda vänner. Bl a av Stephan en 1996 Château Prieure-Lichine och av mig en 1997 Masi Mazzano Amarone. Redan den dagen bestämdes det att vi skulle prova vinerna tillsammans hösten 2008. Hösten 08 kom och gick. Det blev vår och sen höst 2009. För att därefter bli vår och höst 2010. Under hela denna tid utropades mantrat -Hösten 08! Tillslut, vintern 2010 lyckas få till en träff då dessa högt efterlängtade droppar skulle få provas.

Vi träffas hos Stephan och han börjar med att slänga på grillen mitt i smällkalla vintermörkret. Underbart! På grillen läggs blandade bitar av hjort, vildsvin och kalkon, som grillas till perfektion och serveras med läckra tillbehör.

Det är svårt att sätta ord på en sådan här kväll. Galet bra brukar räcka för att alla ska förstå. Jag vill ändå försöka hålla inlägget någorlunda kort.

1995 Pesquera Tinto Crianza, Ribera Del Duero

Vinet har en alldeles underbar mogen doft. Vi hittar blöta höstlöv och undervegetation. En blandning av svamp och animaliskt. Mörka körsbär mixas med skogshallon och över det sveper sig en blommig slöja som påminner om pelagon. I munnen känns mognadstonerna tydligt. Till en början känns vinet litet eldigt men det försvinner efter en tid. Vinet bär en torrhet och stramhet som belönas av lovord från oss. Tonerna går till mörka körsbär och rom/russin. Överlag finner sig en balans i vinet som gör att vinet växer i våra ögon. Det är svårt för oss att plocka ut toner i vinet nu när vinet mognat ut i en underbar balans.

1996 Château Prieuré-Lichine, Margaux, 4éme Cru Classé

Vinet har en liten unken doft i början, vilket gör mig nervös. En kort stund i glaset gör dock underverk för vinet. Doften öppnar upp med en alldeles underbar ton av blyerts, ceder, cigarrlåda eller humidor om man så vill. Det finns en liten början till mognad i doften, vi hittar multna löv och en dov viol ton. Doften växlar ändå spår och går till röda bär och cassis efter en tag. I munnen uppträder den sig som en fransk gentleman, stram, torr och härligt läskande. Vinet känns fylligt och stort (Michel Rolland?). Doftens nyanser känns igen och vi kan lägga på litet gröna paprikor. Avslutet är långt och klingar vackert ut i mineraler och söta bär.

Vinet är förbannat gott och förförande behagligt att dricka. Givetvis har FinareVinare provat vinet, men då en 2006, läs gärna deras upplevelse och info om producenten här.

1997 Masi Mazzano Amarone della Valpolicella
Stor julig doft, eller portvinslik om man föredrar det. Russin, valnötter, dadlar, körsbärspralin och tobaksblad. På den doften finns också en nyans av hö eller gräs. Efter en stund visar vinet en läcker hasselnötscremé i doften. I munnen är vinet initialt en käftsmäll eller in your face, mycket av allt. Portvinslik och massor av katrinplommon. Stor och maffig. När väl den första attackvågen rullat förbi lägger sig en alldeles bedårande matta av nejlikor, nötter, farinsocker och karamelliserade russin. Tanninerna är sammetslena och 16% göms väl i den kompakta frukten. Visst är vinet koncentrerat men det avslutar med en elegans som förvånar mig och en eftersmak som aldrig tar slut. Ett vin från den magiska årgången 1997, säkert högt eftertraktat i världen. I går släpptes 04:an på bolaget.

2005 Château Ducluzerau, Listrac-Médoc

Vinet har en doft som skiljer sig rejält från de tidigare provade vinerna. Här är det ung och flörtig frukt som ger ifrån sig söta bär och röda skumtomtar. Godislik med en mix av jordgubb, hallon och vanilj. I munnen finns dock inget av det söta utan här går tonerna till rönnbär och lingon, vilket gör att munnen fylls av syrlig frukt. Syran är pigg och läskande. Ok, vinet är gott med bleknar litet i jämförelse med dom andra vinerna.

2007 Barbera d´Alba, Josetta Saffirio

En nästan liknande näsa som förra vinet. Måste vara den unga frukten. Söta bär, vanilj och kola. Här finns något annat som sticker ut från frukt och bär korgen, läder och järn.

I munnen visar dock vinet upp en vacker sida. Söta bär så som jordgubbar blandas med sockerpudrade hallon. Här finns vanilj och en känsla av röda marmeladkulor. Efter ett tag hittar vi mörka körsbär men även nougat. Vinet är snyggt, elegant har en frisk syra och är superläckert.

2004 Áts Cuvée Royal Tokaji

Sist ut en liten sötnos. Färgen är bärnstensgul. Doften är alldeles packad av aprikoser inlagda i flytande honung. Frisk och söt. I munnen följer den samma spår med aprikoser, acaciahonung och en härlig känsla av solkysst frukt. Bra fin syra som balanserar upp det söta.

-Tack Agne och Stephan för en av årets bästa upplevelser.

2008 Nebbiolo Langhe Fontanafredda

Blev bara ruskigt sugen på en flaska nebbiolo. Utbudet på mitt lokala systembolag var väl inte det bredaste. Det fanns två stycken att välja på, Pio Cesare eller Fontanafredda. Det fick bli den sistnämda. Just under årets mest melankoliska månad kan en nebbiolo lätta upp humöret litet.

Doften är rätt trevlig med klassiska körsbär som toppas på med läder och sötlakrits. Fina torkade kryddor blandas med bittermandel. En känsla av blommor får mig att associera till rosor, mest kanske för att jag vill hitta det i denna "mini-Barolo". Doften är litet spritig vilket stör mig något. I munnen finns en eldig smak och en läcker kombination av körsbär i lakritssås. Även i smaken återfinns de där torkade kryddorna som jag tycker är så gott. Vinet agerar stramt och läskande. Syran är pigg och fräsch och tanninerna är små men kännbara. Avslutet klingar ut av körsbär men svajar i intensiten och det hela blir lite vattnigt. Allt som allt ett enkelt och OK vin som passade mitt syfte denna dystra novemberkväll.

SB : 22300
Pris : 99:-

2008 Quinta de Chocapalha Branco

Vita krispiga portugisiska viner är något som jag på senare tid upptäckt. I all sin enkelhet finns en fräschör och syra som är välkommet. Med en fantastisk källa på spännande inhemska druvsorter, ger det vinerna en personlighet.

Jag provar ett av deras billigaste vita viner och hämtar litet fakta om producenten från importörens hemsida:
I Portugal finns bara ett fåtal kvinnliga vinmakare. Sandra Tavares da Silva är den yngsta och en av de mest kända vinprofilerna i sitt hemland och har fått mycket positiv uppmärksamhet de senaste åren. Vinet kommer från Estremadura i Portugal, en region som ligger i ett tunt bälte
mellan Lissabon och Coimbraheter. Regionen har tidigare varit mest känd som volymproducerande men på senare år har det dykt upp en del mindre vingårdar som satsar mer på mindre kvalitetsvolymer. En av de mest kända är Quinta de Chocapalha. 1987 köpte Sandras föräldrar en egendom bestående av 45 hektar. Allt var förfallet och i väldigt dåligt skick eftersom gården inte brukats på över 30 år. Man var tvungen att plantera om vinstockar och ersatte dem då med portugisiska kvalitetssorter. Quinta de Chocapalha har ett mycket bra läge i regionen. Odlingarna gynnas av närheten till havet men samtidigt har de ett bra skydd mot vädrets makter tack vare ett landskap som påminner om en amfiteater. År 2000 blev Sandra färdigutbildad vinmakare och samma år var kvaliteten på druvorna så pass hög att det första vinet kunde produceras. Quinta de Chocapalha producerar idag bara små kvantiteter, en femtedel används för eget bruk, resterande säljs vidare till andra vinproducenter. Sandra Tavares da Silva lever för vinet. Under veckodagarna jobbar hon i Douro, som vinmakare hos prestigefyllda Quinta do Vale Dona Maria, på kvällarna arbetar hon tillsammans med sin man, Jorge Serõdio Borges med sitt eget vin. Helgerna spenderar hon i Chocapalha – med ett sådant intresse kan det inte bli annat än ett fantastiskt gott vin.

Denna årgång är den första för detta vin. Här har Sandra experimenterat med lokala portugisiska druvor och fått fram ett smakrikt, fruktigt och friskt vin. Sandra har valt den mycket omtyckta druvan Arinto som är aromatisk och de två övriga druvorna Viosinho och Vital som tillför struktur och friskhet. Vinet har fått ligga på rostfria tankar i sju månader i sin jästfällning för att utvinna ytterligare aromer.

Doften är trevligt tilltalande med vansinnigt mycket Granny Smith-äpplen. Litet citrus bestående av grape och lime. En känsla av krispighet från krusbär. I munnen är dom gröna äpplena fortfarande tydligast, men fylls på av krusbär och vita blommor som t ex fläder. Syran är riktigt pigg. Avslutet kanske är lite glest men har toner av lime och en uns mineraler.

SB : 88753

Pris : 109:-

2008 The Velvet Devil Merlot

Sista flaskan av Charles Smiths The Velvet Devil. Av dom viner som jag provat från denne f.d.rockmanager, så är det denna merlot den svagaste. I mitten på december ska det landa litet nya viner från Charles. Hans viner ska vara drickfärdiga när dom släpps enlig honom själv. Jag har tidigare länkat till ett avsnitt av Gary Vaynerchuck där han är med som gäst, se gärna det.

Velvet Devil doftar sötfruktig. En hel del vanilj och rödaktig frukt. Tydligast är hallon. Det hela blir en känsla av hallonpannacotta. I munnen beter sig vinet likvärdigt som i näsan. Mycket vanilj i början, medans mittpartiet bär på syrliga hallon, mörka och röda körsbär samt röda plommon. I avslutet är det återigen vaniljen som dominerar.

Enkelt och okomplicerat. Lämnar inte något större intryck efter sig, trots det är det ändå ok men inget jag kanske köper igen.

SB : 72400
Pris : 110:-

2006 Alonso del Yerro

Återigen ett vin som jag drack förra veckan. Den här hade jag tagit med till min far, som också upptäckt sitt vinintresse. Jag sökte lite information om vinet och fann att Livets Goda hade gjort en liten skrivelse om det. Så här skrev dom:

Alonso del Yerro 2006 produceras med största noggrannhet och vinet tillhör eliten från denna berömda, spanska region. Äkta paret Maria Yerro och Javier Alonso köpte 2002 in fyra vingårdar planterade med gamla Tempranillorankor. Maria och Javier bad gode vännen, Stéphane Derenoncourt från Bordeaux, att sätta samman ett vasst team med intentionen att producera viner av högsta kvalitet. Vinstilen är präglad av Stéphanes coola viner från den högra stranden i Bordeaux vilket betyder tydlig struktur men framför allt en elegans som andra producenter i Ribera del Duero inte kommer i närheten av. Firman Alonso del Yerro producerar två viner; Alonso del Yerro och prestigevinet Maria. Alonso del Yerro är en mycket noggrant utvald cuvée från firmans olika vingårdar. Druvorna plockas medvetet sent eftersom fysiologiskt mogna tanniner är en nyckel i Derenoncourts vinmakningsfilosofi men tack vare vingårdarnas altitud så har alltid vinet en frisk och bärande fruktsyra. Egendomens äldsta rankor utgör basen i den koncentrerade Maria, som även lagras i 100% nya, franska fat. Världens ledande vinskribenter är eniga och enbart positiva i sin bedömning om Alonso del Yerro.

Vinet är gjort av 100% Tempranillo. Musten i rostfria ståltankar. Både överpumpning och manuell nedtryckning av skalhatten genomfördes under 23-25 dagar. Efter pressning dras vinet över i franska Barriquer (50% nya) för malolaktisk jäsning och lagring i 12 månader Sur Lie. Robert Parker gav vinet 92 poäng.

Doften är riktigt häftig. Lite udda, lite funky. En skön ton av gödsel, svamp och fotsvett. Frukten har en elegant blandning av röda och mörka bär. Mustiga inslag av choklad och dadlar. Hittar litet fin tobak också. I doften bryter en lätt eldighet igenom av alkohol.

Smaken är varm och eldig. Även här är frukten en vacker blend av röda och mörka bär, med starkast ton på hallon och körsbär. De mörkaste tonerna går mot choklad och dadlar. Syran är livligt pigg och tanninerna snyggt integrerade. Avslutet klingar ut med tydliga mineraler.

Jag gillar vinet skarpt. Det är modert och fylligt, men samtidigt snyggt elegant. Jag börjar gilla dom där spanska mineralerna i avslutet som jag ofta även hittar i vinerna från Priorat.

SB : 94340 (årgång 2007)
Pris : 249:-

2007 Kopke Reserva

Det här vinet har funnits på bolagets hyllor sen i april, men det var först nu som jag fick möjlighet att prova det. Kristoffer var den som drog korken ur flaskan och serverade mig blint. Vinets druvmix är 50/50 av Touriga Nacional och Tinta Roriz. Det har fått vila i 14 månader på nya franska ekfat.

Doften är stor och fruktig. Som det brukar från Douro. Det doftar gott. Ungt och modert. Massor med svartvinbär och hallon. Ruskigt mycket vanilj från ekfaten. En dos var av choklad och kaffe. Som svar från den unga frukten en touch av viol, innbillar jag mig. Över lag en tilltalande doft som nog gillas av den breda publiken och även mig i det här fallet. Kanske inte en stor personlighet, utan mer så där gotti gott.

Smaken är också stor och sötfruktig. Ändå har vinet en fräsch syra som håller vinet från att kladda ihop. Mycket hallon, svarta vinbär och förstås söt vanilj. Chokladiga drag blandas med violtoner. Finkorniga tanniner som ändå är bestämda och tydliga. Ett ungt ch fylligt vin, som är gott och charmigt i en modern skolad stil. Tycker mig känna att vinet kan nog vinna på att få ligga en fyra till sex år i källaren. Tusan om jag inte ska lägga undan ett knippe för att se efter.


SB : 2520
Pris : 119:-

2001 Château Fabre-Gasparets, Cuveé 1651 Oak Aged

Ännu ett vin som jag drack förra veckans höstlov. Känns längesedan när man tittar på ut den här dagen snöfall. En hel dag användes till att elda upp de beskurna äppelträdgrenarna. Brasdagen avslutades med korvgrillning över glöden tillsammans med barnen.

Jag tycker det är jättekul att leta upp lite mogna vardagsviner i beställningssortimentet. Det här vinet lagerhåller Granqvist. Vinet kommer från Corbières i Langeudoc-Roussillon och det framställs av producenten Chateau Fabre-Gasparets som har sina vinodlingar runt om den lilla staden Boutenac. Här växer vinrankorna på terraserade odlingar i ett medelhavsklimat. Det är därför viktigt att odlingen sker på en relativt hög altitud så att syra och sötma uppnår en per-fekt balans. Totalt 20.000 flaskor finns producerat av detta vin. Druvblandninger är Mourvèdre 60%, Syrah 30% och Grenache 10%.

Doften är väldigt läcker. Stor och tydligt mogen. Det gillar jag. Söta katrinplommon rullade i cacaopulver. Russin och fikon skickar en lätt portvinssignal. Söta bigaråer som landat på backen bland blöta höstlöv. Under kvällen växlar den doft flera gånger och jag klottrar ner ord som tonkaböna, hudcremé, målarfärg, nougat, hallon och lingon. För mig är en sån här doft galet gott och roligt att sniffa på.

Smaken är också mycket mogen med katrinplommon, bigaråer blandat med syrligare mörka körsbär, choklad, fikon och hallon. Lingonsyrlig som senare är klockren tranbärsjuice. Avrundade tanniner som ett fint ålderstecken. Eftersmaken är moget och varmt fruktigt. Det lämnar en kompott av choklad och fikon kvar i munnen. Mmmm... jag gillar vinet. Smakabra.



SB : 87862
Pris : 119:-

2005 Fort Ross Pinot Noir Reserve

Hemma igen efter en veckas ledigt. Passade på att spendera tid med familjen under barnens höstlov. Var det mesta tiden ute på lantstället och små pysslade med trädgårsarbete och underhåll. Vad kan väl då smaka bättre efter en dags vedhuggning, än ett flaska Pinot Noir? Det här är ett kärt återseende, läs mer om det förra här. Då fick jag den serverad blint och blev hänförd av upplevelsen. Den här gången hade jag hela flaskan för mig själv. Jag tycker inte att jag kanske upplevde samma rus, men när jag jämför noteringarna så finns det ändå likheter. Jag tycker dock fortfarande att det är ett skitgott vin. Finare Vinare provade samma vin för ett par år sedan och lämnade en personlig och detaljerad skrivning om producenten, läs gärna den också.

Doften är galet läcker. Väldigt tydlig på apelsin, clementin och pomerans. Sen har den en exotisk ton av kokos och vanilj. Självklart finns även där en härlig mix av hallon och jordgubb. Ett tag hittar jag citronmeliss och sen Stimorol. För att ännu senare hitta Lemoncurd och slutligen öppnar vinet upp sig och skryter med mango och papaya.

Smaken är så där "Cali-stor" och fyller munnen med röda och mörka trädgårsbär, hallon, jordgubbar, körsbär. Även här tittar doftens toner av apelsin och clementin fram. Efter en timme framhävs mango och aprikos. Syran är ändå rätt pigg tycker jag, och gör vinet litet så där hallon/lingon-syrligt som backas upp mot fina tanniner. Avslutet är gott och lätt eldigt, kanske inte rekord långt men ändå ok.

Sammanfattningsvis älskar jag det här vinet. Törs man säga att jag är en större torsk på Kalifornisk Pinot Noir än Burgundisk? Nu behöver det ena inte förstås utesluta det andra, men generellt så faller den amerikanska bättre på min smakpalett.

SB : slutsålt

Pris : 320:- (juli 2009)

2008 Sancerre, la Guiberte, Alain Gueneau

Röd Sancerre tillhör inte det vanligaste i mitt provande. Tillfälle ges genom min gode vän Mats L. Jag finner inte så mycket info om vinet, men jag tycker mig vara ganska säker på att det är Pinot Noir i flaskan.

Direkt upphällt i glaset är lutar doften åt Old School. Väldigt ung och bärig frukt. Vinet uppfattas slankt. Rostig spik, järn, jord plus litet mineraler sätter en härlig prägel på vinet. Syrliga bär kommer i tanskarna, rönnbär, körsbär och hallon.
I munnen är vinet knappt medelfylligt. Kroppen är slank och vinet läskande. Väldigt tydlig på bären, återigen rönnbär, körsbär, hallon och kanske litet tranbär också. Även här i smaken känns vinet litet "skitigt" med rost, jord och mineraler. En härligt pigg syra som gör så att saliven rinner i munnen. Inga tanniner att snacka om.
Efter en dryga timme i glaset öppnar den upp sig och vinets bär känns litet sötare. Både i doft och smak. Avslutet är ganska kort men härligt läskande.




Jag gillar vinet. Det är befriande att dricka. Väldigt läskande som sagt. Det behöver inte vara svårare än så här. Drick det på egen hand eller till lättare maträtter. Jag blir plötsligt sugen på en perfekt mogen Brie de Meaux.

SB : N/V
Pris: ?

2006 Vigne Alte Amarone della Valpolicella, Zeni

Inspirerad av Patrik på Italienska-viner, som väckte min lust att prova en Amarone. Det händer inte allt för ofta. Hypen för Amarone som gett motsatta effekt bland vinbloggare är ganska påtaglig. Säga vad man vill om Amarone, ibland är det förbannat gott helt enkelt.


Familjen Zeni började tillverka vin redan på 1800-talet och idag är det den femte generationen som driver gården. De tre unga syskonen Fausto, Elena och Federica är noga med att följa sin pappas önskan om att göra ursprungstypiska viner med stor fokus på kvalitet. Tack vare all den kunskap man samlat på sig genom åren vet man på gården vilka druvor som passar bäst för odling på egendomen. Därför håller man sig också först och främst till traktens traditionella druvor. Zeni har säkerställt produktionen med modern utrustning och kvalitetssäkrat vinodlingarna vilket resulterat i viner av mycket jämn och hög kvalitet. Zeni har 20 ha egna odlingar med ett idealiskt läge på de böljande kullarna i centrala Bardolino vid Gardasjön.
Källa: Handpicked.se

Doften är rejält eldig med en härlig blandning av röda och mörka bär, t ex blåa plommon, mörka söta bigaråer och hallon. Stor och kryddig doft med nyanser av choklad, höstlöv och blommor som lutar åt Pelagon.


Smaken är fyllig och stor. Absolut inte sötfruktig utan mer åt fräsch och modern. Törs nog säga att det inte är så mycket botrytis angripna druvor i vinet. Visst finns en känsla av söta russin, som sig bör, men så klart är vinet torrt i munnen. Massor av plommon, körsbär, hallon, choklad och igen, russin. Kryddigt och påtagligt eldigt. Långt gott avslut med en helt pkt Sunmaid-russin kvar i munnen., i positiv bemärkelse.
Allt som allt en mycket god Amarone i en stil som passar min handske perfekt.

SB : N/V
Pris : 349:-

1998 Réserve des Capitelles

Ännu ett moget vin från Systemets beställningssortimentets, som har visat sig blivit en skattkammare. En snabb sökning gör att jag hittar en knippe mogna viner. Just den här ligger Granqvist vinagentur och ruvar på.



Les Vignerons de la Palme återfinner du i området Languedoc-Roussillon och dess distrikt Fitou. Det är en egendom vars historia sträcker sig mycket långt tillbaka i tiden och som är en utmärkt representant för de typiska viner som produceras i detta distrikt. Vinet är framställt till 60% av Carignan , Grenache Noir (20%) och Mourvedre (20%). Druvorna till detta vin har skördats på ett 25 hektar stort område. Totalt omfattar egendomen 380 hektar.

Superläcker mogen doft. Katrinplommon, läder och choklad. Vackert animalisk i sin ton. Doften växlar intryck flera gånger. Kraftig lägereld. En känsla av blöt Karl-Johan svamp, i positiv bemärkelse. Ett svagt intryck av syra från clementiner.

I munnen är smaken mogen och god. Katrinplommon och russin. Litet rökig och fatig med en hel del choklad. En kort stund får jag liknelser av "lättare Amarone-russin" i smaken. Även mörka körsbär i hemgjord chokladsås. OK syra och utmognande tanniner. Ett rätt så långt avslut med animaliska drag.

Härligt gott vin om man som jag gillar den mogna smaken. Tänk att man kan köpa ett 12 års gammalt vin från Fitou för blott 119:-.

SB 87863

Pris 119:-

2006 Pintas Character

Ett spännande vindistrikt är Douro i Portugal, som förutom portvin så kommer det mer och mer "vanliga" rödviner därifrån. Det lilla jag har provat har varit mycket fruktdrivna viner, som ibland har litet i sig som påminner om port. Den här producenten var okänd för mig och jag läste några väldigt possitiva inlägg om dem. Så nyfiken som jag är blev det att införskaffa en butelj och dra ur korken. Först litet information om produceneten Wine&Soul och vinet, hämtat från importörens hemsida.




Bakom Wine & Soul finner vi Sandra Tavares da Silva och Jorge Borges. De är Portugals nya generation vinmakare som blandar gamla metoder med nya och producerar kraftiga och fruktigt fylliga viner. Vinet produceras i en dal som heter Vale de Mendiz strax utanför byn Pinhão i Douros bästa portvinsdistrikt Cima Corgo. Den terrasserade vingården är exponerad av solen hela dagen, vilket gör att druvorna får en riktigt bra mognad. Åldern på de flesta vinstockarna är runt 74 år och de består av ett 30-tal olika lokala blå druvsorter. Sandra och Jorge lever för vinet. Under veckodagarna jobbar de i Douro, som vinmakare. Sandra hos prestigefyllda Quinta do Vale Dona Maria och Jorge hos Quinta do Passadouro. På kvällarna arbetar de sedan 2001 tillsammans med sitt eget vin, Pintas. Helgerna spenderar de på Sandras föräldrars vingård Quinta de Chocapalha strax utan för Lissabon i Estremadura – med ett sådant intresse kan det inte bli annat än fantastiskt goda viner. Wine & Soul gör totalt 4 st olika viner, Pintas, Pintas Character, Pintas Vintage Port och det vita vinet Guru. Då det är en liten produktion av dessa kvalitetsviner är vi väldigt glada och stolta att få representera dessa i Sverige. Sandra och Jorge gör inga enkla viner. De är välbalanserade, komplexa och väldigt uppskattade världen över. Kvaliteten på vinerna från Wine & Soul ligger på en helt annan nivå än vad många är vana vid gällande viner från Portugal. Det gäller produktion, tillgång, smak och pris. Under våren 2007 skulle den portugisiska vintidningen Blue Wine utse de 10 bästa vinerna från Portugal. Både Pintas 2004 och Pintas Vintage Port 2004 hamnade i topp 5 av totalt 2.000 viner.



Pintas Character 2005 var debutårgången och det s k ”andra vinet” för Pintas. Det är en s k ”field blend” som görs på ett 30-tal olika lokala druvsorter från över 70 år gamla vinstockar. Druvorna skördas för hand i månadsskiftet september-oktober. Vinet jäser i kyltempererade Lagares (öppna kar) och tappas därefter över till franska ekfat (50% nya och 50% gamla)
där den malolaktiska jäsningen sker. Efter cirka 18 månader tappas vinet över på flaska.

Direkt upphällt i glas säger jag högt för mig själv; Oj,oj oj vad mycket fat. Massor med söt vanilj och söt smörkola. Rejält fruktigt med söta litet kladdiga toner och en eldig doft. Mörk med nyanser av plommon, svarta bigaråer, blåbär och svarta hallon. Även litet blommiga inslag som ger litet spänning i doften.

Smaken är rejält spritig (14,5%). Det här är en rejäl fruktbomb, med kompakt söt frukt och tydlig fatig. Väldigt smakrikt med toner åt mörka plommon, blåbär och körsbär. Mycket choklad och lätt parfymerad smak. Tanninerna är tuffa och känns komma från faten. Avslutet är fatigt, eldigt och sötfruktig.


OK, this is a big boy. Jag kan mycket väl tänka mig att många älskar den här stilen. Säkert många som dricker mycket Amarone och vill prova något nytt. Jag kan se mig själv falla för den här stilen i rätt miljö, men just den här helgen blir det för mycket av allt. Den glider inte lätt ner, utan det tar faktiskt tre kvällar innan jag lyckas tömma buteljen.



SB : N/V
Pris : 249:-

2006 Chablis 1er Cru La Singulière

Ni som följt min resa inom vinet känner till att jag inte blivit förälskad i Chablis ännu. Visst var jag med om en rejäl flört när årgång 2008 Crand Cru provades på Grand Hotell sist. Jag ger mig inte så lätt. En djup kärlek ska väl växa sig långsamt stark. Inte för att just La Chablisienne gör de mest häpnadsväckande vinerna, så tycker jag ändå att kvaliten är jämn och god.

La Singulière är en blandning av olika premier cru-lägen, Berdiot, Côte de Vaubarousse, Fournneaux, Vaucoupin, Vosgros, Beauregard och Côte de Jouan. Medelåldern på vinstockarna är 25 år. Vinet har lagrats på jästfällning i både ståltank och på små fat.

Doften är så typisk Chablis för mig, med regnblöta stenar och lite vått ylle samt massor med mineraltoner. Kanske en nyans av Granny Smith-äpple.
Smaken följer doften med stor vikt på blöta stenar, vått ylle och blöta popcorn. Inte någon eksmak, vilket passar mig bra. Massor med mineraler och en del lime, grape och Granny Smith-äpplen. Alkoholen ligger behagligt på 13% och avslutet är gott med en blandning av beska och en nötighet.


Vinunic : CB1501
Pris : 185:-

2008 Vila Santa Reserva -Bästa nånsin?

Jag har hört lite viskningar om den gamla trotjärnan. Även importören annonserar om en historisk årgång, men det hör väl till. Vinproducenten själv, João Portugal Ramos, säger att det är den bästa årgången hittills med ordet: skolboksexemplarisk.
Ryktena sägr också att vinet kostar nästan en femtiolapp mer i hemlandet, Portugal. Allt som allt så väckte det iallafall min nyfikenhet att få testa den igen. Kan allt vara ett PR-trick för att väcka liv i en vikande försäljning?

Ja, doften är det inget fel på. Nu har jag plockat fram den ur källaren, så den startar ganska sval och får jobba upp sig mot rumtemperatur. Så direkt så känns vinet kryddigt och mustigt. Massor med mörka bär, blåbär och mörka hallon för att nämna några. En hel del fat känns, men inte störande mycket. Lite eneträd. Efter en stund ploppar lite svarta vinbär upp och snart så kommer en doft som påminner om någon slags kittost, kanske St. Albray. När vinet når en 20 grader känns mörka körsbär allra tydligast och lite fat.

I munnen känns frukten varm och eldig först, men lugnar ner sig när den får luftas och stiga i temperatur. Ekfaten känns igen i munnen och med det kommer lite vaniljtoner. Lite örter rusar förbi bland alla blåbär och hallon. Efter hand blir körsbären de dominantaste bären. Hyfsat långt avslut ändå, för ett vin i den här prisklassen. Inga grova tanniner att prata om, utan rätt lättdrucket ändå. Jag blir ändå förvånad att den inte var så sötfruktig som jag trodde den skulle vara.

Jag är positiv till vinet. För 109 kr så är det mycket bra. Systembolaget säger såklart att vinet inte vinner på lagring, men jag tror ändå att med några års ryggläge skulle det nog kunna komma lite komplexitet till vinet. För det saknar det idag, och det kan man väl inte begära för vin i denna prisklass. Jag tänker köpa någon magnum 2008 och glömma bort i jordkällarn för att testa.

SB 12507
Pris 109:-

Vinkväll med O.O-gänget

Det var länge sen sist vi träffades. Den här gången fick vi husera hos Patrik som införskaffat ett nytt radhus, tillsammans med den nu mera frun. Tyvärr kunde inte Stephan vara med pg a någon kusinträff. Vi får hitta på något eget inom kort Stephan. Agne höll i vinupplägget. Kvällens fem viner höll ovanligt hög kvalitét rakt igenom. Ett par andra flaskor plockades fram av skiftande kvalitét. Det var även Patrik som stod för käket. Det var succé med ett norrländst husmans tema. Till förrätt serverades lättrökt renstek på husåknäcke med pepparrotskräm och en mustig svampsoppa av höstkantareller och svart trumpetsvamp, toppat med tryffelcremé. Varmrätten var en stor hög souvas förädlat till renskav och potatismos med rönnbärsgelé. Efterrätten hjortron och passionfrukt i smält choklad och moscovadosocker toppat med mandelhack. Allt var mycket gott och vi åt med glupsk aptit.



VIN 1

DOFT
Läcker mörk frukt med till en början fylld av bondgård. Fyll på med björnbär, svarta vinbär och en hel del salmiak. Efter en tid i karaffen kommer mer druvtypiska gröna toner, som t ex kvisttomat och paprika.
SMAK
Fyllig och kraftfull smak. Mörk generös frukt fylld med björnbär och svarta vinbär. Även här lite gröna toner och igenkännande ekfat. Pigg syra och kännbara tanniner.

2005 Close de l´Echo Crescendo, Couly-Dutheil, Chinon, Frankrike.
SB 94071
Pris 399:-

Ett väldigt gott vin och då vet dom flesta att jag har svårt för cabernet franc. När det här vinet kom i våras var jag på väg att köpa det, det skulle jag ha gjort. Bra vin.


VIN 2

DOFT
Först en jordig nyans. Även tydlig ton av tallbarr och kåda. Efter ett tag mer brända toner som går mer åt mogna söta russin och solbrända jordgubbar. Lägg på lite örter på det.
SMAK
Även här är det först en känsla av tallskog. Frukten är viskös och känns solvarm. En hel del jordgubb och örter. Tanninerna finns där men är inte framträdande. Avslutet är fylld med söta hallon och kola.

2005 NeroBufaleffj, Gulfi, Sicilien, Italien.
SB 95615
Pris 299:-

Det var längsedan jag drack en Nero d´Avola och varför? När det smakar så här bra. Även den här producenten har jag haft ögonen på tidigare och haft funderingar på att köpa. Det kan mycket väl bli så i framtiden.


VIN 3

DOFT
Häftig och annorlunda doft med en ton av tång, multnad och havsvattenstänk. Mörk frukt med plommon och blåbär. Lite brända toner med en touch av anis. Mineraler och även en kärnig doft.
SMAK
Stor, fruktig doft. Fylld av blåbär, vanilj och plommon. Lite brända toner och den där känslan av mineraler från järn och blod. Torra fina och tydliga tanniner, samt ett lite eldigt avslut.

2005 Bem bi Bre, Dominio de Tares, Bierzo, Spanien.
SB 95857
Pris 299:-

Det är riktigt roligt att få upptäcka nya sidor av Spanien. Mencia druvan är ett sånt bra exempel. Det här vinet är riktigt bra och förödande gott. Helt i min smak. Vi har provat vinet tidigare, läs mer om det här.



VIN 4

DOFT
Stor superläcker doft. Lager på lager med frukt. Dyr djup frukt. Först går det åt disktrasa och lite amoniak. Sen växlar det till röda söta bär som t ex hallon, jordgubb och smultron. Därefter ändrar det sig igen och visar upp massor av gula frukter, främst mango. Även orientaliskt te och parfym. Klart kvällen bästa!!
SMAK
Viskös och kompakt. Fruktsöt med både mörka och röda bär. Vanilj. Superläcker, äkta och ren frukt. Gula frukter, mango, nektarin och även lite papaya. Lite karamell och parfym får avsluta en lång eftersmak.

2005 White Hawk Syrah, Ojai, Santa Barbara County, USA.
SB 94109
Pris 349:-

Wow, så bra det är det här vinet. Det var ett tag sen nu sist jag bekanta mig med Ojai. Adam Tolmach gör väldigt bra viner som jag faller pladask för. Ioförsig har jag provat 04:an av White Hawk och blev faktiskt besviken. Den var mycket mer spretig och hade en alkohol som var väldigt tydlig, samt inga gula frukter som jag går i spinn på. Läs mer om det smakprovet här. Nu har jag en 04:a kvar i garderoben, hoppas den utvecklas åt det här hållet.




VIN 5

DOFT
Först lite eucalyptus och mint, likt en aussie? Sen en lustig doft av tvål och doftljus. Efter ytterligare en stund i karaffen så kommer en mer port-aktig nyans av russin och fikon. Toppa med lite karamell.
SMAK
Fyllig och rejält fruktsöt. Tuff, ung och sträv. Mörk mörk frukt. Russin och choklad. Långt gott avslut.

2005 Poeria, Jorge Manuel Nobre Moreira, Douro, Portugal.
SB 96213
Pris 279:-

Okänt vin för mig, men likförbannat väldigt gott. Måhända att port lyser igen, men va gör det?



Och så ett par bonusviner. Det första har släpat med mig.

DOFT
Stor doft med en hel del svarta vinbär. Väldigt fruktig och med en känsla av sälta.
SMAK
Går inte att beskriva. Fruktansvärd att dricka. Det börjar rätt ok, men slutar med en rejäl skopa salt och en smak av avlopp och kloak. Fy!!

2005 Jadis, Domaine Leon Barral, Faugères, Frankrike.
SB 94481 (2007)
Pris 199:-

Jag kommer aldig att köpa Barral´s viner igen. Det här går bara inte att dricka, det var likadant sist. Enda gången jag vaskat ett vin.

Nästa vin bjöd Patrik på.

DOFT

Bordeaux-lik med blyerts. Mineraler. Järn. Läcker röd frukt. Syrliga vildhallon. En liten jordig doft på det.

SMAK

Lite lättare än de tidigare vinerna. Fräsch medelfyllig frukt. Väldigt mineral-lik fylld med stram röd frukt. Toppad med lite vanilj. Läskande god.

2007 Costers del Gravet, Capcanes, Montsant, Spanien.

SB 96428

Pris 139:-

2007 Pieve dei Monaci Syrah

Du är spännande att se hur ens egna smaker förändras. Från att i början av mitt vinintresse ville ha bombastiska viner med mycket av all, för att sen bli förälskad i dom italienska vinerna, att sen trötta på dom italienska vinerna och älska pinot noir från Kalifornien. För att nu igen längta till Italiens pigga syra. Självklart gillar jag ett välgjort och gott vin närsomhelst, men jag kan se tillbaka på mina inköp till källaren hur turerna har gått. Det sägs ju att vi hamnar till slut i Bourgogne iallafall och det kan jag mycket väl hålla med om.

Men just nu är jag i ett rus kring Italien ( kan det ha med toskana-resan nyligen? Jag tror det började redan innan sommaren faktiskt).

Doften är rätt läcker med lite chokladtoner och mörk frukt, så som plommon. Modern och murrig doft. Vanilj från tydliga ekfat. God söt-lakrits och lite spännande brandrök.

I munnen återfinns massor med syrliga svarta körsbär, men också en del syrliga hallon. Ekfaten med vaniljen kommer igen från doften och det gör även söt-lakritsen. Vinet upplevs stramt och fräscht med lite kärnig frukt.

Ett ok vin, där vinets doft är dess vinnare.

SB: 94480

SEK 113:-

2001 Saeculum

Doften ger mörk mörk mogen frukt. En liten lätt sötma och en hel del körsbär i likör. Inga sura italienska körsbär här inte, utan söta bigaråer. Mörk lyxig choklad. Örter. Djup frukt med härliga mognadstoner.

I munnen massor med mörk mogen frukt. Fint åldrade och nerslipade tanniner som ändå ger vinet bärkraft. Koncentrerad frukt med toner av mörka bigaråer. Katrinplommon. Mörk choklad. Saftig och väldigt god. Bra pigg syra. Avslutet är torrt, kraftfullt och långt. Härligt drickvänlig.

Det här var verkligen gott. En supertoscan som ligger rätt upp i mina kvarter. 40% Sangiovese, 40% Cabernet Sauvignon och 20% Merlot. Producenten Tenuta di Riseccoli ligger alldeles kring Greve in Chianti mitt i Chianti Classico. Jag köpte den här flaskan på Enoteket i Greve för 25 euro och chockades när jag ser att den finns listad i bolagets B.S för 471:-!!!



Just nu är skogen fylld av svamp och jag plockar för glatta livet, för att ha till hands under vinterns mörka dagar.

Badia a Coltibuono

Av tre vingårdbesök i Toskana så var Badia a Coltibuono den som jag tyckte var bäst. De övriga två var Castello di Volpaia och Castello di Verezzano. Badia a Coltibuono ligger i östra delen av Chianti Classico och strax norr om Gaiole in Chianti.

Egendomen är otroligt välskött och att strosa i parken på baksidan är en vandring i meditation.

Dess histroria har sammanfattats av Mr J på Goda Vinare på ett välskrivet sett:

Några munkar slog sig ned och började odla vin 1058 vid Badia a Coltibuono, som betyder den goda skördens kloster. Livet gick antagligen sin gilla gång fram till början av 1800-talet. Den franska revolutionens ambition att sekularisera samhället genom att överlåta kyrkans egendomar på medborgarna tog Napoleon med sig på sin turné runt om i Europa, och så kom det sig att munkarna i Badia a Coltibuono 1810 kördes på porten. Den nuvarande ägarfamiljen, som är inne på sjätte generationen, övertog egendomen 1846.

Egendomen innhar 1000 ha mark, varav vinodlingarna täcker en liten del av dessa. Produktionen uppgår till ca miljonen flaskor.

Botti fat av österrikisk ek.

2008 Chianti Classico vinet ligger och vilar.

Under huset löper slingrande gångar och fantastiska rum, som det här, fylld med flaskor från flera decennier tillbaka.

Ger gåshud för den vinnörd man är.

Ett väldigt proffsigt bemötande och en avslappnad trevlig provning.

2007 Chianti Classico

90% sangiovese och 10% canaiolo.

Doften är trevlig och inbjudande med red bright fruit. Ursprungstypisk med röda körsbär och hallon. Smaken är typisk och fyller munnen med slank medelfyllig frukt. Syran är pigg och fräsch. Sura körsbär och syrliga hallon. Avslutet är inte långt men lämnar munnen fräsch. Ett enkelt vin, välgjort men inget att hoppa jämnfota över. 12,50 euro på plats känns mer riktigt än systembolagets 199:-.

2006 Chianti Classico Riserva

Doften är fantastisk räcker. Precis så ska det vara. Höstskog, torkade kryddor, läder, blommor och mörka körsbär. Komplex och djup frukt.

Smaken är härligt stram och visar en perfekt struktur, med komplex mörk och röd frukt. Mörka och röda körsbär och hallon, läder och torkade kryddor. Avslutet är långt och väldigt fräscht och gott.

Så här är det när det är som bäst i Chianti Classico. Visst är vinet väldigt bra gjort, men åter igen så höjer jag 2006 till skyarna. Framför allt Riservorna. Det faller perfekt i min smakpalett. Det här vinet var jag bara tvungen att köpa med hem, och när jag betalade 21 euro per flaska känns det ännu bättre än mot bolagets 299:-.

2006 Sangioveto

100% sangiovese från de äldsta stockarna, där de yngsta är 50 år gamla. Lagrat på mellanrostade barrique-fat från Allier. Görs enbart i gynnsamma årgångar.

Doften går åt likör, med svart mörk frukt. Toner av rom/russin och choklad toppas med lite Coca-Cola.

Smaken känns likör-aktig med sin viskositet. Brända toner av mörk frukt. Mörka körsbär, russin och choklad. Lätt eldig med ett lång avslut som ger ett kraftigt intryck.

Denna Supertoscan med en prislapp på 28 euro är ett maffigt vin, nästan för maffigt för min palett just nu. Saknar den här röda pigga frukten som jag beundrar Chianti Classico för.