2006 Schloss Gobelsburg Heiligenstein Riesling

Schloss Gobelsburg ligger vackert beläget mitt i distriktet Kamptal och det vilar på en nära tusen år lång och imponerande historia. På 1740-talet började munkar etablera vinodling (bland annat med bourgognedruvor) i större omfattning och vinernas kvalitet blev snart vida omtalad. Sedan den tiden har mycket hänt på det vackra slottet, men efter en lång tids förfall har egendomen och dess viner återtagit sin forna glans. Sedan 1996 drivs vinframställningen av den ytterst kompetenta Michael Moosbrugger som till en början hade stor hjälp av Willy Bründlmayer - en av landets skickligaste odlare och vinmakare. De 35 hektaren vingård, bland annat i finfina lägen som Zöbinger Heligenstein och Ried Lamm, domineras av druvorna Grüner Veltliner (cirka 50 procent) och Riesling (25 procent) och man praktisera flera olika uppbindningsmetoder beroende på druvsort och läge. Medvetenheten och noggrannheten har satt sina tydliga spår och vinerna från Schloss Gobelsburg är minst sagt imponerande. Idag rankas egendomen till en av landets bästa producenter och man kan därför med rätta säga att Schloss Gobelsburg är en riktigt komet!

Doften är stor och underbart frisk. Syran känns hög. Toner av citrus, äpple och gråpäron känns igen. Även en blommig ( jasmin ) nyans inbjuder. Lite klassiska petroleum associationer finns också.

I munnen är smaken mycket frisk. Syran är frisk och livlig. Inslag av äpple, citrus och grapefruktkött känns tydliga. Krispiga mineral toner med rökiga inslag känns spännande. Avslutet är långt och lite varmt. Gott.

2006 Schloss Gobelsburg Heiligenstein Riesling, Österrike, 202:-

La Chapelle och Bründlmayer

Ett härligt återkommande inslag i vardagen, är Patriks och mina små mitt-i-veckan provningar. Igår var det dags igen och temat var vitt. Våra referenser på den vita sidan är något smärre begränsade om vi jämför med den röda. Men det är ju en av anledningarna till att vi träffas. För att prova, lära och bolla tankar och ideér kring vin. Fantastiskt roligt.

Jag stod för en flaska och Patrik för den andra. Vi provade den andres helt blint, och det är inte utan lite stolthet som jag får nämna att jag lyckades pricka in Sauvignon blanc. Det var svårare för min vän, men dock var rieslingen väldigt sluten direkt ur flaskan och det tog en bra stund innan den öppnade upp sig. Min vän bar även sviterna av en tidigare förkylning på sig.

Vin nummer ett, Doften ger först en ytterst fräsch krusbärston och på det tydliga mineraler. Doften ger ifrån sig en skön fruktsötma. Vartefter den får öppna sig under kvällen kommer de klassiska tonerna allt mer. Det är svartvinbärsnickel och en hel del nässlor. Doften är stor, bred och läcker. I munnen kommer melon upp i tankarna. Cantaloup-melon eller Galia. Men även torra fina mineraler som får en att tänka på blöt sten. Avslutet är läskande och lite varmt.

Facit; 2007 La Chapelle des Augustins, Henri Bourgeois, Sancerre, 189:-, SB 5335

Importörens info: Familjen Bourgeois har odlat vin runt Sancerre i tolv generationer. Med flera olika vingårdar kan man producera viner i olika stilar som denna La Chapelle med sin charmerande, nästan smultrondoftande frukt. La Chapelle des Augustins är en enskild vingård som ligger sydost om staden Sancerre på sluttningen ner mot floden Loire. Vingården har gamla stockar med en snittålder på drygt 35 år. Jordmånen är 60 cm flintblandad lera på bas av kalksten, bägge stenarterna ger sitt till vinets karaktär. Flintan ger lätt rökighet och kalkstenen bidrar med vinets knivskarpa syra. Vinet är jäst på ståltank men 15% har sedan lagrats på 300-liters ekfat med bâtonnage för komplexitet och rondör.

Vin nummer två, Först är doften sluten och det krävs koncentration för att hitta nyanser. Men ganska snart kommer en tydlig rökig ton. Vinet doftar "fetare" än vin nr. 1. Nästan som användning av fat. Efter ytterligare tid kommer de klassiska dragen av petroleum och moppe. En liten förnimmelse av aprikos fläktar förbi också. I munnen är vinet rökigt och nästan smörigt. Det finns lite brända toner men förstås även den omisskännerliga bensinen. Vinet är fylligare än vin nr. 1 och har ett längre avslut. Fräscht och så fantastiskt gott.

Facit: 2005 WG Bründlmayer Zöbinger Heiligenstein Riesling, Kamptal, Österrike, 189:-, SB slutsåld.

Imortörens info: Vinföretaget grundades av Willis föräldrar och 1980 tog han och hustrun Edwige över driften. I dag brukar man 60 hektar vingårdar i vindistriktet Kamptal i regionen Niederösterreich. På Weingut Willi Bründlmayer prioriteras ekologisk harmoni. Man använder till exempel endast ekologisk gödsel. Och när gamla vingårdar grävs upp får de vila i fem år före nyplantering för att jorden ska hinna hämta sig och förnya sina förråd av näringsämnen.

Vinkokta musslor fick lyfta våra sinnen lite högre.

Patrik, vitt är helt rätt. Det här måste vi göra om. Snart!

1994 Riesling Auslese vs. 2002 Tokaji Aszu 5 p.

Flight 3

Två sötsaker.

Dessa båda godsaker provade vi inte samtidigt mot varandra. Utan de kom fram vid olika tidpunket under kvällen. Den första vi smakade på var rieslingen. Det är vansinnigt kul när dessa gömda skatter släpps på systembolaget. För endast en spottstyvel. Den här köpte jag förra sommaren för 99:-!!! Ett 14 år gammalt vin. Som med dess kvalitet fortfarande skulle klara flera år till. Fantastiskt. Hur kommer det sig att det är möjligt att kunna köpa dessa? Är det otrendigt? Är det för att det är sött? Svårt att uttala? Vad tror ni?

1994 Erdener Herrenberg Riesling Auslese, 99:-

Doften är klockren för mogen riesling. Inte en chans att vi skulle kunna missa det här i en blindprovning. Eller? Det är så stark förknippat med petroleum. En gammal läckande moppetank. Eller en sur och rostig gammal merca. När man berättar det för "oinvigda" rynkar dom på näsan. Det låter inget gott. Men det är inte på ett negativt sett. Utan för mig är det fantastiskt gott. Doften bär också med sig litet honung. Kanske en liten ton av aprikoser eller är det persikor. Gott.

I munnen är vinet halvsött och friskt. Moget med inslag av den tydliga petroleumen. Härliga nyanser av acaciahonung och aprikoser. Långt och balanserat avslut. Smakabra!

2002 Tokaji Aszu 5 pyttonyos, ca 300:-

Den här godsaken hade Stephan med sig. Den hade varit öppnad ett tag, men det märktes ingenting på vinets fräschör. Det här är långlivat. Jag har en till flaska, plus en som jag delar med Agne, frågan är hur länge man orkar vänta. Det är ju så förbannat gott. Jag har skrivit om vinet förrut, så jag gör inga långa utlägg nu.

Doften är fräsch söt och har tydliga toner av acaciahonung. Även en hel del torkade aprikoser.

I munnen är vinet skönt sött. Lätt och balanserat. Tonerna från doften går igen. Acaciahonung. Torkade aprikoser. Det här är så gott så gott.

Livet är för kort för dåliga viner!!

2006 Gobelsburg Riesling Heiligenstein

Den här släpptes i mars och jag tyckte att det var dags att testa den första flaskan. Jag tycker väldigt mycket om Willi Bründlmayers viner. Han sköter även om och är visst delägare också till Schloss Gobelsburg, vilket borgar för hög kvalitet. Schloss Gobelsburg är den äldsta vingården i Donauregionen och har en historia som går tillbaka till år 1171. Vingården är på 2,5 ha och ligger terrasserade i skydd av en bergstopp. Vinrankornas ålder är ca 35 år. Den soliga platsen och den speciella terroir med sandsten och vulkaniska inslag som finns här ger idealiska förhållanden för riesling. Efter en sen blommning under en kall period, blev sommaren 2006 varm och torr men hösten var kall och blåsig, vilket gjorde att syrahalten i druvorna hölls hög. Druvorna till detta vin skördades den sista veckan i oktober, och resultatet blev så här:

Doften är riktigt fräsch och frisk. Här rymmer paletten allt från lime, persika, ananas till sparris. Den har även den där lilla rökigheten som jag gillar.

Smaken bärs upp av en knivskarp syra. Ren och fräsch frukt. Med en härlig komplexitet och mineraler som visar dess terroir. Även i smakpaletten samsas lime, persika, ananas och sparris. Det här smakabra! Kan jag hålla korkskruven ifrån de kvarvarande flaskorna?

2006 Gobelsburg Riesling Heiligenstein, Österrike, 202:-

2007 Stoneleigh Riesling

Den härliga värmen fortsätter och det jag är mest sugen på, är sval riesling. Titta i hyllorna efter en druvren Viogner men hittade ingen på mitt lokala bolag. Så det blev den här. Så med den suveräna plattan Rockferry med Duffy på hög volym tar jag stora klunkar av detta trevliga vin.

Doften är inte stor på mineral, så som den är i Rheingau Tyskland. Utan här är doften mer exotisk. Som i litchie, melon, lite ananas och lite persika, men visst hittar man även en skvätt pressad citron över dessa frukter.

Smaken ger en hög syra direkt i munnen, sen tycker jag den tonas ner ordentligt mot eftersmaken. Även här är det en skål men bitar av litchie, melon, ananas, persika och över det ett par pressade citroner. Lätt, fräscht och så gott så.

2007 Stoneleigh Riesling

Pappa och Kristoffer på besök

Efter ett vackert dop hos brorsan i Gävle så stannade farsan och Kristoffer kvar över natten hos oss. Vi passade förstås på att prova lite goda viner och äta nåt gott. Dom hade tagit med en flaska MontGras Reserva Merlot från Chile. Jag måste i ärlighetens namn säga att jag var lite skeptisk att den skulle vara så bra som de sa. Chile är inget vinland som bringar åska för så värst ofta. Men efter att fått stoppat ner näsan i glaset och sen inmundigat det så förstod jag vad dom menade. Vinet är riktigt gott och till ett pris som gör det till ett förträffligt "husvin".

Hernán Gras, med rötter i Katalonien i Spanien, var vinmakare i Canada och drömde om att starta vinfirma i sitt nya hemland Chile. 1994 stod en toppmodern anläggning klar och hans MontGras Cabernet Sauvignon Reserva 1994 blev utsett till årets vin av Chiles vinjournalister.

Vinet har en stor doft som är fylld med härliga plommon och en hel del vanilj samt en snygg touch med ceder. Smaken är fyllig med lika tydliga plommon som fanns i doften, men här hittas också en hel del mörka bigaråer, plus en fin söt, mogen frukt. Avslutet är gott och har ett inslag av övermogna jorsgubbar.

Tack ska ni ha för den upplevelsen. Till vinet åt vi en riktigt fint marmorerad entrecôte som fick vila på en bädd av rucola, frisé, rose och isberg sallad som fått en skvätt olivolja och en god balsamvinäger på sig. På toppen av det, rikligt med hyvlad parmesan.

2006 MontGras Merlot Reserva

Till desserten som är en Tahiti-vanilj och tonkaböns pannacotta med passionsfruktssås dricker vi vinet med det underbara namnet 2001 Heinz Schmitt Longuicher Maximiner Herrenberg Spätlese Riesling! Tyskarna kan verkligen det här med namn. Men vad gör det när riesling är så sjukt gott. Det verkar mest som det är vi vinnördar som upptäckt denna skatt. Att kunna köpa en sån här juvel för blott 93 riksdaler är sagolikt.

Doften är exrtemt tydlig på petrolium. Det här ska man utan svårigheter plocka som riesling vid blindprovning. Vinet har också en härlig fruktsöt doft.

Smaken är halvsöt och är som att kyssa solstrålar. Tydlig på petrolium. Den höga syran och vinets sötma balanserar varandra perfekt. Med sina 9% är vinet väldigt lättdrucket. Här tar man det i stora klunkar.

2001 Heinz Schmitt Longuicher Maximiner Herrenberg Spätlese Riesling

Den här sydafrikanen provade vi, jag tror det var sommaren 2006 hos pappa i Göteborg, och tyckte väldigt mycket om det. Jag minns det som ett av den sommarens bästa vinminne. Förra månaden kom nya årgången och den fick blandad kritik av våra vinjournalister. Många tyckte den var too much. Men Kronstam sa så här: själv föll jag pladask, Pelle i botten, hela registret av blodig syrahfläsk och närmast hysteriskt drag i syror och tanniner. Sånt gillar vi som vuxit upp på vischan!

Doften är STOR, druvtypisk med häftiga inslag av rått kött, kalvfond, svartpeppar, rök, ceder, tobak och lite eldig.

Smaken är fyllig och koncentrerad med tunga inslag av fat, rök, gräs och mörka, mörka, mörka bär. Tyvärr blir det här just ikväll för mig too much. Det funkar några glas, men sen blir det nästan jobbigt att dricka. Kan också vara att vi är tokmätta och trötta efter en lång dag. Tack pappa och Kristoffer för ännu en härlig kväll.

2005 Newton-Johnson Syrah Mourvèdré

2005 Zöbinger Heiligensteiner

Finns det nåt godare än ung riesling? Inte just ikväll iallafall. Jag har provat det här vinet förrut. Det ska bli spännande att följa det här vinet i sin mognad. Om jag har karaktär och tålamod.

Producenten för detta Österrikiska vin heter Weingut Bründlmayer och det var hans föräldrar som startade detta företag. 1980 tog Willi och hans fru Edwige över. Idag har de 60ha vinodling i distriktet Kamptal som ligger i regionen Niederösterreich. Stora arealer är planterade med Österrikes paraddruva Grüner Veltliner. Men det är hans Riesling som gjort honom berömd. Här prioriteras ekologisk harmoni. Utsett till Årets vinhus 2007 i en omröstning bland Sveriges vinjournalister.

Hur var vinet då? Jo, färgen är ljust gul. Doften är underbar. Stor på petroleum. Mineraler. Pomelo. Och en viss rökighet. Smaken är frisk, torr men ändå druvsöt. Hög syra. Petroleum. Mineraler. Lätt rökig. Vinet lämnar en lång, mycket god eftersmak kvar i munnen. Slutsats, Köpa en hel låda nästa gång. Måste prova hans Alte Reben och Lyra.

Självklart mumsade jag i mig en halv Reblochon de Savoie Le Farto. Hur god är inte denna kittost från östra Frankrike!!

2005 W.Bründlmayer Riesling Zöbinger Heiligenstein

2005 Zöbinger Heiligenstein Riesling

Ikväll lagade J wokad kyckling med ingefära, chilisås, cocosmjölk och äggnudlar. På besök var A med familj. Vad passar bättre till asiatisk mat än riesling? Nu är A inte den största fan av vita viner, men jag tycker mig se ett trendbrott. För han har flera gånger uppskattat just riesling.

Den här är från Kamptal, Österrike och producenten W. Bründlmayer. Första gången jag provade den här vinet var på Terreno vinotek och då en 2002. Det var det som fick mig att köpa dessa flaskor.

Doften som kommer ur glaset är fruktig och har den där tydliga petroleum tonen. En lätt touch av ananas kommer också. Vartefter flaskan tömms hittar också en viss rökighet sig fram.

Smaken är torr, fruktig, stram och har en frisk syra. Återigen kommer petroleum fram tydligt, en lätt eldighet finns och smaken hänger kvar länge i munnen.

Slutsats, jag älskar det här vinet. Måste köpa på mig mer bra riesling.