2006 Dr. Loosen Riesling Beerenauslese

Min gode vän Agne fiskade fram den här lilla kvartsflaskan ur väskan. Det här blev alldeles lagom lite för tre personers middagsavslutning.

Härligt läckert söt doft med toner av citrus, hjortron, honung, färska aprikoser, lite halm och nötter, men även en pust av petroleum. Smaken är förförisk god. Söt utan att bli sliskig. Balansen är perfekt. Inslag av citrus, honung, aprikos, diskret petroleum och mineraler. Långt sött avslut.

Dom rara små dropparna gick åt i ett nafs. Vem kan inte älska sånt här vin?

SB : slutsåld
Pris : 119:-

BYOB till lammsjön

 Vi var fyra gubbar som träffades i stugan för en vin & mat en vacker höstdag. Finns det något roligare än att få prova vin och vräka ur sig gissningar, liknelser och associationer. Vi hade alla tagit med en bra skörd var av flaskor, självklart provade vi allting blint. Spisen gick varm hela dagen när rätterna avlöste varandra och nog var vi proppmätta när ögonen gick igen långt senare på natten.

 För att värma upp munnen inför dagens övningar gick vi loss på lite champagne.Champion-Ouy har en fin och trevlig doft som är lite äpplig och har dom klassiska tonerna av bröd och jäst. I munnen är smaken frisk och återigen väldigt äpplig, rätt elegant. Dock är frukten lite gles och vinet upplevs lite glest, ja faktiskt rentav tunn. Någon eftersmak finns inte att tala om. Näe, absolut inget märkvärdigt och kanske knappt värt sitt ursprungsnamn, men för 169:- finns ingen korkångest med att öppna resten av lådan.

 Herren häller upp ett vitt i glaset. Här finns ingen tvekan om att vi har riesling i glaset. 2002 Zilliken Forstmeister Geltz har en superläcker doft av petroleum, moppe och oljegrop. Massor av mineraler och en del krispiga äpplen tittar fram bland soppan. I munnen återigen den där härliga fotogen och petroleum stilen. Oljig känsla i munnen med lite söt honungsmelon och snygga mineraltoner. Avslutet är långt, vi ställer undan resten av flaskan till anklevern med stekt pancetta och balsamico.  

 Hummer innan den kokades och gratinerades

 Patrik häller upp rött i glasen. Doften bär på mörk röd frukt med en hel del fat, rom-russin, tomatpuré och lite gröna själkiga toner. I munnen finns körsbär, svartvinbär och lakrits. En hel del fat lyser igenom. De gröna tonerna kommer loss långt senare. Syran är pigg och tanninerna är torra.

Våra gissningar börjar bland de modernare slaget av Toscana, när inte det stämde haglade gissningar från alla håll. Men att det var en 2006 Cabernet/Agiorgitiko från Grekland. En ögonöppnare för ett helt outforskat land.

 Älgkött från vår gode vän jägaren. Köttet blir till en Älg Boeuf Bourguignon med höstkantareller och en härlig potatismos med jordärtskocka och en rejäl smörklick i. Samtidigt kokar vi oxsvanssoppa också på spisen.

 Agne fyller på nästa glas. 2003 The Observatory har en häftig och personlig doft av pelargon, äppelmust, krut, buljong och kokta grönsaker. Det här delar lägret, några av oss gillar det skarpt och en annan dissar hårt. I smaken finns det där skitiga som är så häftigt. Mörk frukt med lingonsyrlig syra. Svavel och rök. Jag gillar den mer och mer. Vi var och naggade i Sydfrankrike innan vi landade i Sydafrika till slut.

 Jag häller upp nästa röda från karaffen. 1995 Gran Reserva Remires de Ganuza har superläckra och komplexa toner. Här sniffar vi fram torkat läder, tobak, något floralt, flyktiga menthola toner, fikon, choklad och lite vanilj. Det svävar en skön mognad över allt ihop. Smaken är varmfruktig och rätt eldig men bär på läcker frukt som för tankarna till något torkat. Sen hittar vi läder, svart te, buljong och torra skafferi kryddor. Här blandas både röda och mörka bär i en schysst bärkompott. Syran är läskande frisk och avslutet långt och komplext.

Grabbarna är och snurrar i Ch9dP innan Herren ringar in Iberiska halvön.

 Riporna ligger för styckning. Det blev smörstekta ripbröst i grädd/konjaksås till KarlJohan-risotto. Att en sån liten fågel kan smaka så mycket vilt är bortom all förstånd.

                                                      

 Herren fyller på våra glas med 2008 Chemin de Moscou, Domain Gayda och ur glasen strömmar purung frukt, fylld med toner av viol, kött, blåbär, plommon, kaffe, vitpeppar och vanilj. Koncentrerat, modernt och lyxigt. Smaken är maffig och boostad. Blåbär, vanilj och örter i en supergod varmjordig frukt. Avslutet är långt och fylld med blåbärspaj med vaniljsås.  

Riktigt gott, men man bör gilla den maxade stilen som erbjuds. För mer utförlig info om vinet läs gärna Herrens tidigar inlägg här.  

Nästa vin som också Herren bjuder på saknar jag bild på, men det var en 2009 Cuveé du Vatican Réserve Sixtine Blanc. Första gången jag provar en vit Chateauneuf-du-Pape och vi hade inte en susning när vi gissade. Doften är läckert blommig med drag åt syrén, gula frukter och citron. I munnen är vinet fet och oljigt. Syran är låg och alkoholen är lagom varm. Inslag av sten och flinta, men också en hel del ylle och smörblomma. 

Gott och udda, det är inte varje dag jag dricker 100% Rousanne.  

 Patrik bryter av och häller upp ett vitt vin i våra glas. 2009 Würzburger Stein Riesling Kabinett från Juliusspital har en doft som är packad med mineraler, flinta, krita och rök. Här hittar vi också lite svag petroleum, innerslang och melon. Smaken är rejält krispig och är galet god med sina mineraler och grapefruktbitterhet. Långt och uppfriskande avslut.

Franken när det är som bäst, mineraler och grape.

 Hummern är färdiggratinerad med fänkålssmör. Jag poppar upp en champagne för att skölja ner det hela med.

André Clouet standard NV är faktiskt riktigt god, och till hummer sitter det som en smäck.

 Agne häller upp en ljust rött vin i våra glas. 2008 Maranges Le Croix Moines från Camille Giroud har en hel del volatila drag i doften av terpentin och målarfärg. Den röda frukten går åt lingon och nypon. Smaken är läskande syrlig med inslag av lingon, röda vinbär och tranbär. Tanninerna är småkorniga och tydliga.

Riktigt gott och vi lutar vår tro åt Piemonte, med tanke på det volatila och tanninerna. Ack så fel man kan ha. Kanon bra Bourgogne.

Herren gör nästa framryckning med karaffen och häller upp 2001 Chateauneuf-du-Pape från Domaine de la Janasse. Superläcker doft med härlig mognad i sig. Här hittar vi fikon, viltfond, piptobak, örter, ett skimmer av röd frukt och flyktig menthol. Smaken är fyllig med kompakt frukt och en viss mognad. Läckra hallon, körsbär och russin som får vem som helst att börja skratta av glädje. Varm och eldig, absolut, men med en otrolig längd som bara växer under kvällen. Glasen blir fort tömda.

 

 Agne fyller snabbt på med nästa vin. 2004 Dagromis från Gaja. Underbar doft fylld med körsbär, höstlöv och målarfärg. Det doftar ren skär frukt med sublima drag av rosor och Greve Hamilton-tobak. Smaken är härligt god med söta bär, körsbär och rosor. Komplexa drag av svart te och piptobak. Massor med pulvriserade tanniner, men absolut drickbar redan nu. Avslutet är riktigt snyggt och långt.

Det här är definitivt min kopp med te. Satan i gatan va gott.

 

 Jag tycker att vi borde avsluta med en trevlig port och öppnar 1998 Quinta do Vesuvio. Doften är fyllig och söt med kompakta toner av russin, valnötter, viol, bittermandel och björnklister. I munnen är vinet tjockt, kompakt och alldeles på tok för söt. Vinet är helt i obalans och får stämpeln: används medicinskt för knäont.

En lång dag är slut och jag tackar alla som gjorde den här helgen till ett minne för livet. Vi kör något liknande i vår igen.

Riesling med O.O.-gänget.

I lördags var det dags igen att träffa grabbarna i Oenologi Orden. Som vanligt provar vi alltid blint, och som vanligt ångrar man att man öppnade sin käft. Förnedringsmomenten lämnar jag bakom mig och redovisar istället provningsanteckningarna. För första gången provade vi vitt vin tilsammans och där är min erferenhet inte lika stor som när det gäller röda. Det var dock ett väldigt trevligt inslag och jag hoppas absolut på fler vitvinsprovningar.



GLAS NR 1


Frisk doft med toner av krusbär, fläder och citrus. Doften känns fruktig och aromatisk samt flörtig, lätt att gilla i allmänhet. Till och med litet tuttifrutti hittar jag också. I munnen känns doftpaletten igen, krusbär och lime. Syran är pigg och fräsch, smaken känns enkel. Gott men inget stort vin.

2008 Stoneleigh Riesling, Nya Zeeland 99:-


Dom andra tyckte det här var ett riktigt "prisvärt" vin, jag tycker den var för enkel och faktiskt litet atypisk för riesling, påminde mest om en N.Z Sauvignon Blanc.



GLAS NR 2

Oj, här är det ingen tvekan om att det är riesling vi har i glaset. Ungdomsåren med moppemeck kommer i tankarna, petroleum, halvfull gammal reservdunk, gammal cyklop. Väldigt aromatisk och här måste man nog gilla den stilen för att uppskatta vinet. Normalt gör jag det, men även för mig blev det litet för mycket just denna kväll.

I munnen har vi åter petroleum i skön moppestil, men även omogen persika och burk champinjoner. Syran är bra men något lägre än vad jag förväntar mig av en riesling. Avslutet gott men svaga röda bärtoner och litet mineraler.

2003 Wigan Riesling Peter Lehmann, Australien, 239:-




GLAS NR 3


Vinet har en nötig doft och en underbart läcker ton av honung och aprikos. En känsla av sent skördade nästan botrytis angripna druvor kan förnimmas.Nästan som ett dessertvin fast torrt. Jag hittar även conference päron och något så abstrakt som solsken. Doften är så galet bra att jag till och med gjorde en liknelse med sin första kyss.

I munnen känns vinet nästan litet halvsöt eller senskördat. Läckra drag av honung och aprikos/persika blandas med nötiga inslag. Syran är perfekt i sin livliga och pigga skärpa. Avslutet är långt och förödande gott med smått rökiga mineraler.


2009 Prager Wachstum Bodenstein Smaragd Riesling, Österrike, Wachau, 419:-

Från sten till vin är mottot hos Toni Bodenstein. Hans mål: att föra individuella och särpräglade viner i glas, som måste säga sin egen bild av ursprung.

Det här vinet var en av två av mina favoriter i den här provningen. För mig ett underbart vin som jag hoppas på att få smaka på flera gånger.



GLAS NR 4

Läcker doft med klockren association till röd skumtomte. Snygg svag ton av petroleum. Fruktiga inslag av persika och lime. Massor av mineraler och våta stenar med svagt svävande rökiga toner. I munnen tonvis av mineraler i form av havssälta, tång och ostron/skaldjur. Fina röda bär toner och ett snyggt och långt avslut.


2004 Les Ecaillers Riesling, Léon Beyer, Alsace, Frankrike, 249:-

GLAS NR 5

Återigen en viss nötig nyans i doften, tydligast iform av mandel och en läcker toscakaka. Aromatiskt med citrus och blommor. Fint mineralrökig. I munnen hittar jag återigen mandel men också en väldigt tydlig beska, blondgrape och citronskal. Härliga mineraler som nästan påminner om knallpulver. Långt litet bittert avslut.

2008 Wurzburger Stein Riesling GG, Juliusspital, Franken, Tyskland, 299:-

GLAS NR 6

Oförlöst doft som påminner mig om svag parfymvatten, eller svagt parfymerad tvål. Vackra Golden Delicius-äpplen. Mycket läcker och fräsch i en perfekt renhet. I munnen torr och stram i sin fantastiska friskhet och fräschör. Små mycket mineraler att nästan telepateras till dess steniga ursprungsplats. Svaga och lätta slöjor av rökmoln. Ett stort perfekt moget Golden Delicius-äpple. Snyggt balanserad med ett väldigt vackert och långt avslut.


2008 Halenberg Riesling GG, Emrich-Schönleber, Nahe, Tyskland, 472:-


Det andra vinet av mina två favoriter. Så här ska riesling göras tycker jag. En låda av dessa i källarn är som en våt dröm.

" - EXCEPTIONAL...the palate has immense structure and balance., concentrated with bright, zesty fruit and an amazing length" citat Andreas Larsson, vår egna världsmästare.

Krav: En medhavd flaska

Så var det äntligen dags för den efterlängtade herrmiddagen. Tyvärr fick Eduardo kräksjuka barn, sånt händer även den mest tappre. Han är välkommen till nästa gång. Kvar var vi fyra förväntansfulla själar. Jag hade märkt upp karafferna så gästerna lätt kunde lufta sina flaskor. Här skulle det provas blint. Temat var: Ta med en flaska valfritt vin.

VIN NR 1
Vinet har en läcker djupröd färg. Stor doft med massor av mörka bär. Björnbär. Här finns en hel del menthol eller eucalyptus som tankarna till Aussie. Vi nämner tydlig salmiak och använder ord som animalisk doft. Någon är inne på jordgubbar som legat mot jorden. I munnen är vinet väldigt koncentrerat och viskös. Stor kropp och kraftig smak med referenser åt salmiak, menthol, sylt av det mörka slaget. Avslutet är långt, ekigt och rejält strävt.


FACIT: 2001 PIANO DI MONTEVERGINE, FREUDI DI SAN GREGORIO,
96029 372:-

Där ser man. Mina tankar for till Australien och shiraz, så fel det kan bli. Aglianico-druvan är en häftig rackare. Det här är förstås alldeles för ungt att dricka nu. Jag skulle vänta minst fem år till. Som Patrik sa, eken är väldigt dominant just nu, och behöver tid för att hamna i fas med frukten. Gott var det iallafall och jag hoppas att få prova detta vin snart igen.

VIN NR 2

Fräsch, nästan sval frukt i doften. Här finns mer elegans än i första glaset, men också en hel del brända toner. Doften växlar spännande under de första timmarna. Vi hittar härliga kaffe toner och från faten kommer även vanilj och kola. Läcker doft. Smaken är god och fyllig. Fruktiga inslag av moreller, vinbär och lingon. Efterhand blir smaken mer och mer sötfruktig. Avslutet är långt och läckert samt lämnar kvar en del gröna toner i munnen.

FACIT: 2004 PROFUNDO, BRESSIA.

97793 209:-

Wow. Kul att få prova nåt gott från Argentina. Visst kändes det mer publikt än resten av vinerna, men det smakabra. Druvblandningen är Malbec, Merlot, Cabernet Sauvignon och Syrah. Det här var provningens charmtroll.

VIN NR 3

Färgen är konstig, nästan grumlig eller oren. Doften är fantastisk stor på hö, stall, häst och läder. Alla runt bordet utbrister dessa fyra ord nästan samtidigt. Vi står i stallet med en häst och sadel bland höbalarna. Elegant frukt med nyanser av svarta vinbär och jordgubbar. Smaken följer med i doftens tecken. Svarta vinbär, jordgubbar, gräs och stall. Fräsch, sval frukt och defenitivt franskt. Ett litet kraftpaket med nertonade tanniner. Avslutet bär en liten eldighet.

FACIT: 2002 CIGALUS, GÉRARD BERTRAND,

215:-

Ett mycket personligt vin som delade provarna i två läger. Gillar du stalliga toner är det här helt rätt för dig. Abslout spännande att hitta ett så pass bra vin från Frankrike för den pengen.

VIN NR 4

Doften ger inte mycket alls. Instängt, källare, gummi? Efter en stund lossnar det, inte mycket men lite, då kommer det fram smultron, små jordgubbar och bittermandel. Smaken bär inte på mycket den heller. Nyanser av bittermandel och aceton hittar vi. Det som känns är däremot strävheten. Den är ursträv och kärv. Munnen känns som ett öken efteråt. Frukten är blygsam gentemot tanninerna. Nej, detta går inte hem hos mig.

FACIT: 1999 BAROLO CANNUBI, PAOLO SCAVINO

489:-

Vilken besvikelse. Jag har provat mycket annat från Scavino och har älskat hans viner, men den här passade inte min ficka. Vet inte om jag tror att den skulle blivit något bättre med tiden. Vad finns kvar när väl tanninerna mattas av?

Så var själva provningen över. Frånsett Barolon så var det riktigt goda viner. Stämningen är hög och magen kurrar efter nåt att sätta tänderna i. Vi lagar maten ihop och har hur trevligt som helst i köket. Jag plockar fram viner från skåpet för att matcha maten. När kvällen blir till natt är alla nöjda med hur bra maten smakade och att det här måste vi göra om. Här följer bilder på maten och vinerna.

Anklever med stekt pancetta och en fikon/apelsin marmelad. Kan man få nog av anklever?

2002 EITELSBACHER KARTHÄUSERHOFBERG RIESLING AUSLESE NR.33

210:-

Ett fantastiskt vin som passade anklevern perfekt. Doften på vinet gick åt honung, aprikos och nötter. Smaken var packad av honung, men även lite äpple och mineraler. Vinet är i perfekt balans mellan sötma och frukt. Avslutet hänger var i evigheter.

Panerad torsktunga på citusslungad salladsbädd. Hoppas fler upptäcker denna underbara delikatess.



CRÉMANT DE BOURGOGNE, BAILLY LAPIERRE BLANC DE BLANCS BRUT,
129:-
Lyckad kombo med torsktunga. Stram, mineraler, citrus och fräsch syra.

Rökt ankbröst med balsamvinäger Tradizionale, risotto och moscovado-karamelliserade höstkantareller. En fullträff i balans och smaker. Salt, sött och syrligt. Wow!

Hängmörad entrecôte med rödvinssås och jordärtkocks o tryffelpuré.



Saffranspannacotta med passionsfrukt o mangosås. Jag är en pannacotta freak! Möjligheterna är oändliga. Den här blev riktigt bra.

2002 TOKAJI ASZÚ 5 PYTTONYOS, ZEMPLÉN HEGYHÁT,
300:-
Den här Tokajien till pannacottan var kvällens absolut bästa matchning. Doft och smak går åt honungshållet. Syran är det fräschaste jag smakat på länge. Här har jag svårt att hitta ord på vad jag upplever. Jag känner mig bara jävligt lycklig! Om längden på Auslesen var enorm så är denna monumental. Vinet är i perfekt balans, här finns inga brända toner eller simmig sötma, bara buteljerat solsken. Kanske en årsbästa 2009?


Osttallrik med blandade ostar från Jürss. Jürss har några ostar som är av yttersta kvalitet.

2003 KANONKOP PAUL SAUER

232:-. Påfyllning i rödvinsglasen. Fruktig doft med gröna toner, omogen tomat, sparris. Smaken är fruktig men väldigt sammetslen och förvånadsvärt elegant. Plommon, choklad men även en del gröna toner. Det här är inget kraftigt rökpaket från Sydafrika. Druvblandningen är Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Merlot.

1994 Riesling Auslese vs. 2002 Tokaji Aszu 5 p.

Flight 3

Två sötsaker.

Dessa båda godsaker provade vi inte samtidigt mot varandra. Utan de kom fram vid olika tidpunket under kvällen. Den första vi smakade på var rieslingen. Det är vansinnigt kul när dessa gömda skatter släpps på systembolaget. För endast en spottstyvel. Den här köpte jag förra sommaren för 99:-!!! Ett 14 år gammalt vin. Som med dess kvalitet fortfarande skulle klara flera år till. Fantastiskt. Hur kommer det sig att det är möjligt att kunna köpa dessa? Är det otrendigt? Är det för att det är sött? Svårt att uttala? Vad tror ni?

1994 Erdener Herrenberg Riesling Auslese, 99:-

Doften är klockren för mogen riesling. Inte en chans att vi skulle kunna missa det här i en blindprovning. Eller? Det är så stark förknippat med petroleum. En gammal läckande moppetank. Eller en sur och rostig gammal merca. När man berättar det för "oinvigda" rynkar dom på näsan. Det låter inget gott. Men det är inte på ett negativt sett. Utan för mig är det fantastiskt gott. Doften bär också med sig litet honung. Kanske en liten ton av aprikoser eller är det persikor. Gott.

I munnen är vinet halvsött och friskt. Moget med inslag av den tydliga petroleumen. Härliga nyanser av acaciahonung och aprikoser. Långt och balanserat avslut. Smakabra!

2002 Tokaji Aszu 5 pyttonyos, ca 300:-

Den här godsaken hade Stephan med sig. Den hade varit öppnad ett tag, men det märktes ingenting på vinets fräschör. Det här är långlivat. Jag har en till flaska, plus en som jag delar med Agne, frågan är hur länge man orkar vänta. Det är ju så förbannat gott. Jag har skrivit om vinet förrut, så jag gör inga långa utlägg nu.

Doften är fräsch söt och har tydliga toner av acaciahonung. Även en hel del torkade aprikoser.

I munnen är vinet skönt sött. Lätt och balanserat. Tonerna från doften går igen. Acaciahonung. Torkade aprikoser. Det här är så gott så gott.

Livet är för kort för dåliga viner!!

2006 Weingut Schloss Sommerhausen Silvaner

På nåt sätt för dessa Franken-producenter min respekt, som vågar hålla kvar vid sitt. Bevara sin särart. Jag tänker då på deras speciella flaska ( Bocksbeutel ). Den måste vara rätt otrendig just nu, men jag tycker den är charmig. Enda problemet för mig är när man vill lagra den, så faller den inte riktigt in i standard måtten på vingarderoben. En rolig detalj på den här flaskan, var (för mig första gången) försluten med en glaskork.

Det här är första gången jag smakar en Silvaner. Jag har läst mycket gott om den, så jag blev nyfiken. Nu är det här ingen värsting men ändå. I framtiden får hoppas jag att få chansen att prova vingårdsbetecknade viner.

Doften är härligt frisk. Det första jag kommer på är Granny Smith-äpplen. Sen är det nog lite Anjou-päron också. Ovanpå dessa frukter lägger sig en fin doft av vit choklad. Å...jo, det finns en liten rökig ton tycker jag. Trevligt.

Smaken är fräsch, lätt och schysst syra. Fina mineral-toner och en känsla av blött grus. Ok?.... Här återfinns Granny Smith, Anjou och fö mig omogen persika. Eftersmaken är torr och lämnar kvar en uttorkade munkänsla. Ett helt ok vin. Ändrar inte min världssyn, men gott och fräscht. Som sagt, vore kul att klättra lite i prisstegen.

2006 W.Schloss Sommerhausen,Silvaner,Franken,Tyskland, 99:-

Pappa och Kristoffer på besök

Efter ett vackert dop hos brorsan i Gävle så stannade farsan och Kristoffer kvar över natten hos oss. Vi passade förstås på att prova lite goda viner och äta nåt gott. Dom hade tagit med en flaska MontGras Reserva Merlot från Chile. Jag måste i ärlighetens namn säga att jag var lite skeptisk att den skulle vara så bra som de sa. Chile är inget vinland som bringar åska för så värst ofta. Men efter att fått stoppat ner näsan i glaset och sen inmundigat det så förstod jag vad dom menade. Vinet är riktigt gott och till ett pris som gör det till ett förträffligt "husvin".

Hernán Gras, med rötter i Katalonien i Spanien, var vinmakare i Canada och drömde om att starta vinfirma i sitt nya hemland Chile. 1994 stod en toppmodern anläggning klar och hans MontGras Cabernet Sauvignon Reserva 1994 blev utsett till årets vin av Chiles vinjournalister.

Vinet har en stor doft som är fylld med härliga plommon och en hel del vanilj samt en snygg touch med ceder. Smaken är fyllig med lika tydliga plommon som fanns i doften, men här hittas också en hel del mörka bigaråer, plus en fin söt, mogen frukt. Avslutet är gott och har ett inslag av övermogna jorsgubbar.

Tack ska ni ha för den upplevelsen. Till vinet åt vi en riktigt fint marmorerad entrecôte som fick vila på en bädd av rucola, frisé, rose och isberg sallad som fått en skvätt olivolja och en god balsamvinäger på sig. På toppen av det, rikligt med hyvlad parmesan.

2006 MontGras Merlot Reserva

Till desserten som är en Tahiti-vanilj och tonkaböns pannacotta med passionsfruktssås dricker vi vinet med det underbara namnet 2001 Heinz Schmitt Longuicher Maximiner Herrenberg Spätlese Riesling! Tyskarna kan verkligen det här med namn. Men vad gör det när riesling är så sjukt gott. Det verkar mest som det är vi vinnördar som upptäckt denna skatt. Att kunna köpa en sån här juvel för blott 93 riksdaler är sagolikt.

Doften är exrtemt tydlig på petrolium. Det här ska man utan svårigheter plocka som riesling vid blindprovning. Vinet har också en härlig fruktsöt doft.

Smaken är halvsöt och är som att kyssa solstrålar. Tydlig på petrolium. Den höga syran och vinets sötma balanserar varandra perfekt. Med sina 9% är vinet väldigt lättdrucket. Här tar man det i stora klunkar.

2001 Heinz Schmitt Longuicher Maximiner Herrenberg Spätlese Riesling

Den här sydafrikanen provade vi, jag tror det var sommaren 2006 hos pappa i Göteborg, och tyckte väldigt mycket om det. Jag minns det som ett av den sommarens bästa vinminne. Förra månaden kom nya årgången och den fick blandad kritik av våra vinjournalister. Många tyckte den var too much. Men Kronstam sa så här: själv föll jag pladask, Pelle i botten, hela registret av blodig syrahfläsk och närmast hysteriskt drag i syror och tanniner. Sånt gillar vi som vuxit upp på vischan!

Doften är STOR, druvtypisk med häftiga inslag av rått kött, kalvfond, svartpeppar, rök, ceder, tobak och lite eldig.

Smaken är fyllig och koncentrerad med tunga inslag av fat, rök, gräs och mörka, mörka, mörka bär. Tyvärr blir det här just ikväll för mig too much. Det funkar några glas, men sen blir det nästan jobbigt att dricka. Kan också vara att vi är tokmätta och trötta efter en lång dag. Tack pappa och Kristoffer för ännu en härlig kväll.

2005 Newton-Johnson Syrah Mourvèdré