Visar inlägg med etikett Sancerre. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sancerre. Visa alla inlägg

onsdag 27 oktober 2010

2008 Sancerre, la Guiberte, Alain Gueneau


Röd Sancerre tillhör inte det vanligaste i mitt provande. Tillfälle ges genom min gode vän Mats L. Jag finner inte så mycket info om vinet, men jag tycker mig vara ganska säker på att det är Pinot Noir i flaskan.

Direkt upphällt i glaset är lutar doften åt Old School. Väldigt ung och bärig frukt. Vinet uppfattas slankt. Rostig spik, järn, jord plus litet mineraler sätter en härlig prägel på vinet. Syrliga bär kommer i tanskarna, rönnbär, körsbär och hallon.
I munnen är vinet knappt medelfylligt. Kroppen är slank och vinet läskande. Väldigt tydlig på bären, återigen rönnbär, körsbär, hallon och kanske litet tranbär också. Även här i smaken känns vinet litet "skitigt" med rost, jord och mineraler. En härligt pigg syra som gör så att saliven rinner i munnen. Inga tanniner att snacka om.
Efter en dryga timme i glaset öppnar den upp sig och vinets bär känns litet sötare. Både i doft och smak. Avslutet är ganska kort men härligt läskande.




Jag gillar vinet. Det är befriande att dricka. Väldigt läskande som sagt. Det behöver inte vara svårare än så här. Drick det på egen hand eller till lättare maträtter. Jag blir plötsligt sugen på en perfekt mogen Brie de Meaux.

SB : N/V
Pris: ?





fredag 16 juli 2010

2008 Sancerre La Guiberte

Värmen håller i sig och tack o lov finns det en sjö att svalka sig i ett stenkast härifrån. Dock visade badtermometern på 26 grader, om det är svalkande är tveksamt. Därför känns en sval Sancerre helt rätt igår kväll.


Det första som slår upp i ansiktet är krusbär. Doften är något dov och nertonad jämfört med NZ sauvignon blanc. Här finns ändå mycket av citrus, gräs och en uns svartvinbärsblad. Fräscht och läckert.

I munnen känns detsamma med krusbär, gräs, citrus och kanske lite rabarber. Allt stramas upp av en hel del mineraler och fantastiskt syra. Avslutet är krispigt och läskande syrligt.

2008 Sancerre La Guiberte, Alain Gueneau, Loire, ca 130:-

torsdag 7 maj 2009

La Chapelle och Bründlmayer

Ett härligt återkommande inslag i vardagen, är Patriks och mina små mitt-i-veckan provningar. Igår var det dags igen och temat var vitt. Våra referenser på den vita sidan är något smärre begränsade om vi jämför med den röda. Men det är ju en av anledningarna till att vi träffas. För att prova, lära och bolla tankar och ideér kring vin. Fantastiskt roligt.

Jag stod för en flaska och Patrik för den andra. Vi provade den andres helt blint, och det är inte utan lite stolthet som jag får nämna att jag lyckades pricka in Sauvignon blanc. Det var svårare för min vän, men dock var rieslingen väldigt sluten direkt ur flaskan och det tog en bra stund innan den öppnade upp sig. Min vän bar även sviterna av en tidigare förkylning på sig.



Vin nummer ett, Doften ger först en ytterst fräsch krusbärston och på det tydliga mineraler. Doften ger ifrån sig en skön fruktsötma. Vartefter den får öppna sig under kvällen kommer de klassiska tonerna allt mer. Det är svartvinbärsnickel och en hel del nässlor. Doften är stor, bred och läcker. I munnen kommer melon upp i tankarna. Cantaloup-melon eller Galia. Men även torra fina mineraler som får en att tänka på blöt sten. Avslutet är läskande och lite varmt.





Importörens info: Familjen Bourgeois har odlat vin runt Sancerre i tolv generationer. Med flera olika vingårdar kan man producera viner i olika stilar som denna La Chapelle med sin charmerande, nästan smultrondoftande frukt. La Chapelle des Augustins är en enskild vingård som ligger sydost om staden Sancerre på sluttningen ner mot floden Loire. Vingården har gamla stockar med en snittålder på drygt 35 år. Jordmånen är 60 cm flintblandad lera på bas av kalksten, bägge stenarterna ger sitt till vinets karaktär. Flintan ger lätt rökighet och kalkstenen bidrar med vinets knivskarpa syra. Vinet är jäst på ståltank men 15% har sedan lagrats på 300-liters ekfat med bâtonnage för komplexitet och rondör.



Vin nummer två, Först är doften sluten och det krävs koncentration för att hitta nyanser. Men ganska snart kommer en tydlig rökig ton. Vinet doftar "fetare" än vin nr. 1. Nästan som användning av fat. Efter ytterligare tid kommer de klassiska dragen av petroleum och moppe. En liten förnimmelse av aprikos fläktar förbi också. I munnen är vinet rökigt och nästan smörigt. Det finns lite brända toner men förstås även den omisskännerliga bensinen. Vinet är fylligare än vin nr. 1 och har ett längre avslut. Fräscht och så fantastiskt gott.


Facit: 2005 WG Bründlmayer Zöbinger Heiligenstein Riesling, Kamptal, Österrike, 189:-, SB slutsåld.


Imortörens info: Vinföretaget grundades av Willis föräldrar och 1980 tog han och hustrun Edwige över driften. I dag brukar man 60 hektar vingårdar i vindistriktet Kamptal i regionen Niederösterreich. På Weingut Willi Bründlmayer prioriteras ekologisk harmoni. Man använder till exempel endast ekologisk gödsel. Och när gamla vingårdar grävs upp får de vila i fem år före nyplantering för att jorden ska hinna hämta sig och förnya sina förråd av näringsämnen.




Vinkokta musslor fick lyfta våra sinnen lite högre.
Patrik, vitt är helt rätt. Det här måste vi göra om. Snart!