2006 Valencay

Nu har jag fått det röda vinet från Valencay av Peter och Cissi. Jag provade ju det vita tidigare och tyckte det var mycket trevligt. Nu var det så dags för det röda. Etiketten säger väldigt lite, det finns ingenting på flaskans "baksida". Men med lite läsning i div böcker hittar jag att de vita vinerna görs på Sauvignon Blanc och de röda från Valencay görs på Cabernet Franc, Pinot Noir och Gamay. När jag slår upp vinet i glaset och tar den första snabba sniffen känns det direkt att det är Gamay. Doftmässigt påminner det starkt om billiga Beaujolais. Här finns massor av eleganta bär som skogshallon och en liten andel blåbär. Vinet har en ungdomlig ton. Smaken är mjuk och bärig. Vi pratar noll tanniner, noll strävhet. 12,5% gör det väldigt lätt och lekfullt att dricka. Att smaken går åt hallon och blåbär är lite trevligt. Ja, ett trevligt vin. Det kan man sammanfatta med. Inte nåt jag springer benen av mig. Men, det gör inte att jag inte kan uppskatta stilen. En varm sommarkväll ute bland trädgårdsmöblerna, javisst!

2006 Valencay

Åter igen ett vin som jag fick av P och C. Det är första gången jag provar ett vin från Valencay, och det står inget om druva på etiketten. Vilket inte är ovanligt när det gäller fransmännen. De säger ju själva att de; dricker vin inte druvor! Ja, men jag gör en gissning på att det är Sauvignon Blanc. Lämna gärna en kommentar ifall du vet bättre än jag, tack. Producenten heter Gérard Toyer och det är kommer från en ostimportör som C köper ost ifrån. Jag har själv provat en stubbad pyramid formad getost med just namnet Valencay. Den var förförisk god. Låt se om vinet svarar upp mot det. Så här står det i Tom Stevenson´s bok VIN om Valencay; Valencay ligger i Touraine, Loire, här görs välgjorda, tilltalande viner. De är väl förtjänta av sin VDQS-beteckning men man hittar dem sällan utanför Frankrike.

Jag vet inte vad det här vinet kostar, men jag tror att det ligger en bit under hundralappen.

Färgen är ljus gul. Doften är härligt fräsch och signalerar lime och grape. Men även en skvätt gråpäron. Efterhand när temperaturen stiger i glaset letar sig en svag ananas doft fram. Smaken har en fräsch syra och är nästan lite skalbitter. Här framträder grape tydligast, men päron finns där bakom också. Slutet är på ett bahagligt sätt eldigt (12%).

Slutsats, Jag gillar det här vinet. Det är fräscht, lätt och försvinner lätt ner. Man kan utan besvär slurpa i sig en flaska själv, bästa betyget för att det är gott!