2005 Amarone Selezione Antonio Castagnedi

Vad är er relation till Amarone? Detta vin som blivit det folkliga lyxet. När jag tittar på hyllorna på mitt närmaste systembolag, så finns det fyra viner på flaska som kostar över 200:-. Två av dem är Chateauneuf-du-Pape och två av dem är just Amarone. Så här har det sett ut de senaste fem åren. Jag har svårt att tro att svenska folket inte skulle köpa någonting annat om det bara fanns att välja på. Jag säger inte att Amarone är ett dåligt vin, men man vill gärna ha lite variation. För flera år sen köpte och drack även jag en hel del Amarone. Nu mera kan jag mer känna ett motstånd mot varumärket Amarone just för att alla dricker det, ungefär som bloggarnas hype till Alain Graillot och Domaine La Barroche. Just Amarone skrivs det väldigt lite om bland oss bloggare. Har de andra bloggarna kanske samma inställning mot vinet som jag tro?

Extra kul blev det då jag fick prova det här vinet blint när mina gäster från Götet kom på besök över helgen. Jag visste att dom har en förkärlek till just Amarone, men jag trodde inte att det här var det. Jag minns även att jag uttryckligen sa -Detta är ingen Amarone! Det här är en bra Chateauneuf-du-Pape eller en bra Aussie-grenache. Det låter sig då veta hur nyttigt det är med blindprovning, så vansinnigt kul och lärorikt. När gamla fördomar får granskas med nya ögon. Så såg mina anteckningar ut.

Stor och maffig doft med drag av jordgubbar, hallon och faktiskt lite smultron. Eldig och mycket fruktig doft. Munkänslan är fyllig och viskös med kraft i hela registret. Fin, frisk och fräsch syra som lovar bra matchning till mat. Eldig smak med drag av jordgubb och körsbär. Långt avslut som lämnar just en läppglans med smak av jordgubb. Mycket gott kraftpaket med välgjord elegans.

2005 Amarone Selezione Antonio Castagnedi, SB 28002, 249:-

1999 Allegrini Amarone

Efter en tids uppehåll, lyckades vi äntligen ordna till en middag tillsammans med min förra chef och hennes familj. Oj vad deras barn har blivit stor. Växer mina lika snabbt? Får man fint sällskap så är det extra kul att öppna upp något gott. Det är väl det som är tjusningen med att ha en vinkällare? Extra roligt blir det också då det var just den här flaskan som jag fick av henne när jag slutade januari 2005. Jättetrevligt att ni kom, Anna och Roberth.

Allegrini lär inte behöva någon närmare presentation för den vinfrälste. Kul att ha i minnet att Allegrini inte använder några botrytisangripna druvor i produktionen.

Doften på Amaronen är eldig som sig bör. Härliga toner av russin förstärker intrycket av en amarone. En bit av ett läderbälte ger också sig till känna. Aptitretande toner av mörk choklad gör vinet nästan oemotståndligt. En riktigt snygg, elegant och läcker doft på denna moderna Amarone.

I munnen exploderar vinet i nåt som liknar en chokladbakelse fylld med russin och körsbär. Vinet har en lätt antydan till portvin. Kanske, kanske hittar lite mognadstoner, men lika fort som jag förnimmer det så försvinner dom. Det här vinet måste vara extremt långlivat. För att säga det kort: det här smakabra!

1999 Allegrini Amarone, Italien, 459:-

Höst med Port och Amarone

Frugan har fest med väninnorna här hemma, så jag flyr till grannen med barnen och lite ost plus vin. En underbar höst eftermiddag ger oss en längtan efter grönmögelost, pepparkaka och port. Jag har aldrig varit stormförtjust i portvin, men provar återkommande för att hitta min stil. På den Fine wine provning som jag skrev om i förrförra inlägget fick vi prova en 2003 Taylor´s Vintage Port. Den var helt klart den bästa port som jag provat. Har förstått att den fått 100p av Parker också. Fast ikväll blir det en Late-Bottle-Vintage från Graham´s. Jag läser då och då att detta är ett bra substitut för en riktig Vintage, men för mig var skillnaden fruktansvärt stor. Taylor´s V hade en underbar balans i sin sötma, frukt och alkohol. Det saknar jag i Graham´s LBV.

Portvinets doft är söt och lätt eldig. Glaskupan är fylld med toner av russin och plommon. Smaken är fyllig och söt. Här finner jag en för mig allför stor eldighet. Avslutet rundas av med russin, plommon, fikon och choklad.

2001 Graham´s LBV Port, 149:-

Under kvällen långa samtal provar vi Amarone. Den fungerar faktiskt ganska bra till en Pollykladdkaka. Under en period köpte jag rätt mycket Amarone, men det gör jag inte längre. Amarone är fortfarande väldigt gott, nån gång ibland. Masi Costasera finns väl i stort sätt i alla systembolagsbutiker och den tycker jag levererar det jag förfäntar mig av en standard-amarone. Klart bättre än Tommasi´s standard-amarone i exakt samma prisläge.

Doften är jättestor och tydlig på mörka körsbär. Massor av torkade kryddor och lite russin. En lätt jordighet letar sig fram också. Men en superläcker chokladton som jag går igång på. Efter ett par timmar får jag det till fruktkaka. Härligt. Är det det varma 2003 som ger den här generösa doften tro?

Smaken är fyllig och kraftfull med drag åt mörka körsbär, torkade kryddor. Men även lite svamp. Härligt fruktigt slut som lämnar chokladtoner kvar i munnen. Alkoholen störs jag inte av här. Kan kanske blivit dämpad av portvinet tidigare? Det här är för mig en modern, snygg och god Amarone. Betalade 182:- på VikingLine mot bolagets 259:-.

2003 Masi Amarone Costasera, 259:-

1998 Vaio Armaron Amarone

Den här amaronen köpte jag och Agne för 5 år sen. Vi tyckte att det var dags nu, när den vuxit upp till en mogen 10-åring. Så här skriver Henrik Ungerth i sin bok "Amarone-Svart guld från Verona" om vinet: Serego Alighieri är den sista ättlingen i rakt nedstigande led till poeten Dante. Sedan 1353 har det tillverkats vin på denna vingård! Kraft och elegans brukar vara motsatta komponenter bland många viner. Men inte hos detta välbalanserade vin. Ett fantastiskt vin som är en av de absolut bästa Amarone som finns. 96 poäng. Årgången 1998 får 4 av 5 i betyg och beskrivs som enastående.

När Agne och jag köpte vinet sept 2003, så betalade vi 329:-. Nu finns 03:orna på hyllorna och dom står i 359:-. 2003 var ju året med värmeböljan, så dessa ska då vara mer snabbmognande.

Doften! Hade jag fått det här i en blindprovning, så hade jag självsäkert sagt portvin! Det är en helt otrolig portvinston på doften. Stor, tung och kompakt fyller den glaskupan. Söt och tydlig på mörka körsbär. Bigaråer. Russin. Mörk choklad utan bitterhet. Det tar aldrig slut. Hela kvällen står sig doften stor. Wow!!

Smaken! Smaken är stor och fyllig. Den tar kontroll över hela min mun. Rund och sammetslen. Absolut noll bitter på avslutet, ingen knorr som jag tycker kan vara vanligt på en del unga amarone. Tanniner lyser med sin frånvaro. Alkoholen är på 15,5% men känns inte, de är totalt inbakade i den mogna frukten. Paletten går åt söta, mörka körsbär, choklad och mogna fikon! Wow!!!!

Vi hade dukat fram lite ost och salami som tilltugg till vinet. Men det var direkt onödigt. Hela vinet var en dessert i sig. Jag läser mina anteckningar och noterar sist - Mäktigt dessert vin! Den enorma associationen till portvin gör att jag tänker mig en chokladdessert till eller någon god grönmögelost kanske. Hursomhelst så platsar detta vin in på min årsbästa-lista för 2008.

1998 Vaio Armaron Serego Alighieri, Italien, 329:-

Pokerkväll hos Birger

Efter två veckors kraftig förkylning och det är inte över än, längtar jag enormt efter ett gott glas vin. Men näsan och gommen är absolut inte i topp ännu, tyvärr. Så mina nerklottrade anteckningar är en sorglig läsning. Mer trevligt var umgänget denna kyliga, blöta och soliga midsommardags-kväll.

Tar med mig ett par flaskor vin ut till Birgers sommarstuga, som ligger vackert undanskymt på en bergshäll. Härifrån har man en bedårande utsikt över Mälaren. Jag hade förstått att Birgers fru Tarja var en duktig pokerspelare, så jag hade inga större förhoppningar på att vinna. Men jag måste erkänna att ett tag gick det riktigt bra för mig. Tills dom kom på att ändra reglerna. ;-).

Jag hade enormt roligt och maten var suverän. Det blev väl en liten skvätt för mycket whiskey för min del. Tack Birger och Tarja för den här kvällen.

2007 Lulu B Viognier

Som ett "pratvin" i väntan på maten, passade det här vinet ypperligt. Viognier är riktigt trevligt. Jag som är riesling fantast annars, men ny nyligen upptäckt denna sommriga druva. Det var även uppskattat hos värdparet, och det känns ju skönt.

Nu var det det där med doften, vad jag uppfattade så var doften det här vinets starka sida. Här fanns de typiska blommiga inslagen av kaprifol och jasmin.

Smaken var väldigt lätt. Fräsch med en något lägre syra mot vad jag brukar prova. Rätt kort eftersmak. Inget vin att sitta och analysera, utan drick det för vad det är. Gott.

2006 Meia Pipa, Portugal.

Till den väldigt goda middagen serverade Birger det här vinet. Det gjorde sig väl mot det vinmarinerade grillköttet. Portugal känns helt rätt just nu. Överlag bra viner med personlighet och spännande lokala druvor. Till ofta låga priser. Det känns nästan som ett hemligt land för oss vinnördar. Ska man dela med sig hemligheten eller behålla den för sig själv?

Tyvärr fungerade inte mina doft o smak organ alls till det här vinet. Nu var det rätt kyligt ute och jag har svårare att hitta nyanser när rödviner blir lite svala. Jag kan bara summera och säga att jag tyckte om det.

2003 Amarone della Valpolicella Luigi Righetti

Efter maten sipprar vi på denna Amarone. Ingen topp producent, deras Capitel de´Roari Amarone ligger i bassortimentet på bolaget. Men sen den 2 juni finns även den här i ordinarie sortiment, dock 2004. Den årgång vi provar nu, 2003, var ju en värmebölja som gjorde vinerna lite mer nya världen lik och med högre alkoholhalt. Inga viner att kanske lång spara.

Det här vinet överraskar mig. Det enda som bokstavligen boxar mig i nyllet, är körsbär i choklad. Lustigt nog har Tarja ställt fram en ask körsbärs-choklad praliner på bordet. Doften har inga syrliga körsbär som jag så ofta hittar, utan mera söta, mogna och just precis chokladdoppade. Godis gott. Ett stort plus för den upplevelsen. Smaken går i samma anda och är snyggt balanserat mellan frukt och alkohol.