2006 Di Majo Norante Sangiovese

Efter en dag ute i skogen med min dotter på lite svampplockning, längtade jag efter något italienskt. Det fick bli vad som fanns i jordkällaren på landet.

Di Majo Norante är en traditionell producent i Molise med traditioner ända tillbaka till 1800-talet. Familjen Di Majo Norante har bott på gården sedan dess. Leder idag utvecklingen i Molise och ofta prisbelönt i Gambero Rosso.

Doften ger en blandning av röda, svarta körsbär och hallon. En svag ton av jord och örter. Lite Coca-Cola upplevs i doften, även lite målarlåda. I munnen återfinns dom röda och svarta kösbären, men det är inte surkörsbär, utan smått söta bär. Även Coca-Colan tittar fram. Svaga trevliga nyanser av läder och korinter lyfter upplevelsen. Syran är som väntat rejältt pigg och lockar till något tuggbart. Avslutet är ok.

Helt enkelt en god vardags-italienare och precis som jag vill att mina enkla sangiovese ska smaka.

2006 Di Majo Norante Sangiovese, Italien, SB 74652, 99:-

Skogens guld!!

2002 Château Mire l´Etang Rouge Réserve

För oss bloggare som inte kommer över vinerna från Danmark, kommer här ännu ett litet exempel på vad man kan finna i beställnings sortimentet. Sist provade jag 2000 Château Gibalaux Albero och blev väldigt förtjust. Att finna dessa mogna vardagsviner är fantastiskt roligt. Just Mire l´Etang är det Granqvist som står för.

Chateau Mire L'Etang återfinner du i området Languedoc-Roussillon och dess distrikt La Clape. Det är ett vinslott som ägs av familjen Chamayrac sedan 1972 men dess historia sträcker sig mycket långt tillbaka i tiden. Egendomen har samtliga sina vinfält på sydsluttningar mot Medelhavet med utmärkta odlingsbetingelser. Sedan övertagandet av egendomen har familjen arbetat hårt med att förbättra kvalitén vilket resulterat i en stor mängdutmärkelser under senare tid. Detta vin är gjort på druvorna Syrah, Grenache, Carignan samt Mourvedre med

25 % vardera. Druvblandningen är, Syrah 25%Grenache 25%Carignan 25%Mourvèdre 25%.

Källa Goda Drycker

Direkt upphällt i glaset ger doften ifrån sig läder och animaliska toner. Mörk lite mogen frukt så som plommon och katrinplommon. Lite choklad och svamp sveper förbi också. I munnen känns vinet mer moget än i doften. Här återfinns plommonen men nu blandade med en hel del mörka körsbär. Chokladen finns också här. Syran är fortfarande fräsch och i eftersmaken kommer lite kärnor fram.

Visst är det ett enklare vin som med sin mognad nått lite komplexitet och att avslutet inte är det längsta att mäta, men för hundringen har det väldigt mycket mer personlighet än de flesta australiska viner i samma prisrang som jag har provat.

2002 Château Mire l´Etang Rouge Réserve, SB 87866, 99:-

2008 Boom Boom! Syrah

Dags att prova mitt tredje vin från Charles Smith. Tidigare har jag skrivit om Kungfu Girl och Velvet Devil. Även Johan P har smakat på Boom Boom!

Doften är väldigt inbjudande med sin söta frukt. Blåbär i överflöd blandas med lite björnbär och mörka plommon. Faten ger sig till känna och ger en vaniljsöt doft ifrån sig. Jag kan även hitta lite sötlakrits. Efter en tid i det fria tillkommer en smått blommig ton också.

Munnen fylls med sötmogen frukt med stor tonvikt på blåbär och sen björnbär samt plommon. En tydlig rökig vanilj smak får mig att tänka på tonkaböna. Visst har det slösats på fat, men det är inget som stör mig i vinet idag. Återigen är det blåbären som regerar, det blir nästan blåbärspaj med vaniljsås över det hela. Avslutet är rejält fatigt med en dos av sötlakrits i sig.

2008 Boom Boom! Syrah, USA, Washington State, SB 73581, 124:-

2007 Bourgogne Hautes Cotes de Nuits Les Dames de Vergy

För några år sen så provade jag en bas-bourgogne som hade fått ligga ett år, jag kommer inte ihåg vilket vin det var, men det var nåt från SB:s ordinarie hyllor. Det förvånadsvärda var att i det ögonblicket som jag provade vinet var det ruskigt gott. Det väckte min nyfikenhet, och jag köpte några olika enkla bourgogner och lär dem vila ett år, för att se om den så ofta unga vresiga syran skulle lugna ner sig lite och jag skulle få uppleva de vackra söta bären igen. Jag kanske har helt fel i mina tankar om syran, men det tål att prövas.

När så Birk om vin skrev sitt inlägg om "billiga" bourgogne så tänkte jag att nu måste jag testa första flaskan.

Doften är rätt god. Körsbär, lingon och lite jordgubbar. En ton av jord och chokladdamm ligger under bären. Efter ett tag öppnar vinet sig och jag tycker mig känna lite rökelse.

I munnen är vinet rejält lätt på foten. Allra tydligast känns lingonen och sen lite jordbubbar. Syran är hög och tyvärr vresig, det tillsammans med kärnor gör att vinet upplevs snipigt och vresigt. När lingonsyran lägger sig i slutet lämnar det kvar röda körsbär.

Nej, det här var inget vidare gott. Håller med Birk om vin. Jag drar i korken och ställer den i kylskåpet. Nästa dag låter jag termometern visa 15 grader i glaset när jag dricker det. Då smakar det faktiskt bättre i all sin enkelhet. Det är väl så det ska drickas egentligen. Svalt 14-15 grader, i stora klunkar och utan att analysera det. Men vidare gott kommer det aldrig bli.

2007 Bourgogne Hautes Cotes de Nuits Les Dames de Vergy, Guyon, SB 5460, 129:-