2003 le Serre Barbera d´Asti Bosco Bracco

Jag visste att de haft en hel del problem men korken på detta vin. Så när nästan hela korken var rödfärgad blev jag orolig att den här sista flaskan skulle vara körd. Nu kanske det redan ändå skulle vara på väg utför, då Barbera kanske inte är menat att lagras en längre tid och med tanke på den varma årgången 2003 så är det nog ännu mer sanning i det påståendet.

Jag har provat och bloggat om vinet tidigare. Just i det inlägget var det 2005 som var den aktuella årgången. Den tyckte jag var lite mer druvtypiskt än 2003 som är mer bombastisk. Jag minns att vi dekanterade vinet kvällen innan för att få bästa upplevelse.

Nå, hur var det nu med korken.....

Jo, den lever fortfarande. Rejält mogen doft med fin röd frukt. Lite dova toner med en stänk av menthol. Smaken är ordentligt syrlig och väldigt spritsig på tungspetsen, nästan pärlande. Mogen med varm och lite eldig smak. Toner som går åt undervegetation och svamp. Långt avslut som lämnar ett dovt, varmt och moget avtryck.

Jag kan rekommendera vin vänner som har kvar av denna årgång, att det är läge att korka upp, innan det är försent.

2005 Barbera d´Asti Le Serre

Den här har blivit något av en återkommande favorit. Själv köpte jag av årgång 2003. Det var ett monstervin, som smakade bäst efter att ha varit i karaffen ett dygn. Den här 2005:an bjuder Agne på. Producenten heter Bosco Bracco och har intressant nog svenska ägare. 2005 ska visst ha varit ett besvärligt år i Piemonte med sval försommar, torka och hagelstormar. O så här smakade det 2008....


Inledningsvis ploppar röda bär upp i doften, så som röda vinbär och lingon. Efter en timme kommer det mer av mörka körsbär och mörk choklad. Ja, ta mej tusan! Det doftar som den där mörka körsbärspralinen alla lämnar till sist i chokladasken.



Smaken är stor och syrlig. Här finns massor med frukt. Återigen mörka körsbär med ett chokladöverdrag. Bra längd. Inte alls lika stort som 2003. Mer lätttillgängligt redan nu. Jag hoppas att jag får förmånen att följa dessa bägge årgångar framöver, då det är till vetskap att flera av mina vänner har dessa i sina källare.







2005 Barbera d´Asti Le Serre, Piemonte, Italien, ca 140:-

2003 Ca´di Pian La Spinetta

Vi fortsätter att prova toppskiktet av producenter från Italien. La Spinetta som är mest kända för sina vingårdsbetecknade Barbaresco´s gör även moderna, supergoda Barbera viner. Det här är deras enklaste. Noshörningen som återkommer på deras etiketter står för styrka, och det här vinet visar en härlig kraft.
Doften är fruktdriven och härligt fatig med toner av choklad.
Smaken har syrlig frukt, perfekt matvin, torra tanniner, härliga körsbär och snygga fat. Bra längd.
Slutsats, 2003 var ju extremt varm och för mig har det påverkat det vinet positivt. Det här var sista flaskan jag hade av det här vinet, men inte sista gången jag köper det. Mycket prisvärt ( 185:-) och svårt att inte älskas av alla.