En kanon och sju stolar.

Patrik och Carina kommer över på en liten vinprovning och jag har lovat att plocka något ur garderoben. Efter lite sökande hittade jag ett tema som vi inte provat på länge, Sydafrika.

Jag köpte en hel del viner från det landet tidigare, men till slut blev den där rökiga karaktären för jobbig för mig. Hur skulle jag reagera ikväll?

Men först började Patrik med att hälla upp lite bubbel i glasen medans vi jobbade runt spisen. Vinet har det enkla namnet J. Just denna cuvée jubilerar 20 års vinmakande, J Cuvée 20 Brut. Vinet kommer från fälten i Russian River Valley och det är en Non Vintage.

Vinet har en frisk och fräsch doft. Väldigt tydlig på päron och på det en lätt rökig karaktär.
I munnen är vinet friskt och fräscht med livliga bubblor. Vinet är lite sötare än förväntat, men väldigt gott. Päron är tydligast men visst finns det lite äpple där också. Avslutet känns lyxigt gott med en ton av blodgrape.
Jag blir förtjust i vinet.



J Cuvée 20, Russian River Valley, Kalifornien, ca 340:-

Så var det dags för den lilla miniprovningen. Först ut ett vineri som jag följt mycket under åren. Framför allt deras Pinotage, som jag är såld på. Jag pratar förstås om Kanonkop. Nu var det inte deras Pinotage vi provade utan Bordeaux-blenden Paul Sauer. I flaskan samsas 63% Cabernet Sauvignon, 31% Cabernet Franc och 6% Merlot.

Doften är fruktig med toner av grön paprika, vanilj och lite tomatpuré. Frukten går åt det mörka och jag hittar också lite kålrot. Efter en stund känns animaliska drag av blod och rått kött igen. Men även lite mognadstoner med fikon och tobak, och visst, visst finns det där, rök!

I munnen känns vinet kraftfullt och fruktigt. Bra ryggrad men silkesmjuk. Väldigt rökig med tydliga toner av rostade ekfat. Tobak så stark så att det känns som om vi tuggar en cigarr. Boysenbär eller gotländska salmbär. Vi får en känsla av söta vinbär också, om det låter rimligt. Även en hel del sötlakrits. Långt avslut som mynnar ut i tobak.

Vinet är mycket gott. Men efter ett tag blir det lite för mycket av all tobak och rök. Vi blir lätt mätta på stilen, och då ska man veta att vi gärna uppskattar en god cigarr i munnen.

2003 Kanonkop Paul Sauer,Simonsberg-Stellenbosch, Sydafrika, 232:- vid köp nov-06.

Sista vinet i miniprovningen kommer från Boekenhoutskloof. Jag har tidigare provat deras Syrah och blivit förälskad i den. Idag ska vi prova deras Cabernet Sauvignon. Det underbara namnet är hämtat från ordet Boekenhouts som är namnet på ett träslag som är vanligt vid tillverkning av möbler. Så som te x stolar. De sju stolarna på etiketten sägs också symbolisera vineriets sju ägare.

Kraftfull och fruktig doft. Väldigt läcker doft av vitpeppar, pepparbiff och grön paprika. Man skulle kunna tro att det är deras Syrah vi doftar på när jag skriver ner ord som korv, charkuterier, och blod. Vi hittar också en udda doft av gammalt rosenvatten och tvål. Inget negativt utan tvärtom. Men såklart finns det även här också, nu pratar vi tobak. I ännu högre dos än i första vinet.

I munnen är vinet fylligt och kraftfullt. Tyvärr helt packad med tobak som gör det svårt att se vad som finns bakom all rök. Vi lyckas iallafall spåra grön paprika, ekfat och röda syrliga bär som tex rönnbär mitt i den annars så mörka frukten. Avslutet är långt och lämnar kvar en cigarrstump i munnen.

2004 Boekenhoutskloof Cabernet Sauvignon, Franschhoek, Sydafrika, 299:- vid köp aug -07

Det är abslout inget dåligt vin. Det är faktiskt riktigt gott, men det blir precis som sin konkurrent Kanonkop för mycket i längden. Och får vi välja så tyckte vi mer om Kanonkopen just ikväll. Boekenhoutskloof var lite råare, tuffare och vresigare i stilen. Jag lämnar en flaska kvar av den i garderoben och ser vad som händer i framtiden. Min gissning är att den aldrig blir den där gentlemannen utan är som guvernören i Kalifornien.

Tack Patrik och Carina för en mycket trevlig kväll. Det gör vi väl om snart?

Tema: Båtvin

Äntligen dags för en mitt-i-veckan-provning med Patrik igen. Sist så stod jag för båda vinerna och denna gång så ställde Patrik upp med två viner, plus lite god mat. Sådana här kvällar ger en lite extra kraft i höststressen. Jag provar båda vinerna blint såklart.


I glas nr 1, stiger en dov ton av nästan övermogna jordgubbar. Lätt rostat kaffe och en häftig ton av orientaliskt te. Ingen tvekan vad som gömmer sig i det här glaset, Pinot Noir. Efter några timmar i karaffen öppnar doften upp sig ytterligare och skänker en läcker sötfruktig jordgubbston med stänk av vanilj i. Det här får mina mungipor att vända uppåt.

I munnen är vinet elegant och flörtigt med klart tydligt smak av solvarma jordgubbar. I avslutet ett spännande inslag av tallbarr. Avslutet är lite varmt av alkoholen till en början. Efter sina timmar i karaffen är den känslan borta. Kan kanske bero på att min munhåla vant sig. Nu händer det som hände i doften, vinet växlar upp och får en rejäl skjuts i smaken, med härligt sötfruktig druvsaft som känns igen i en bra Pinot.

Jag säger med säkerhet att det är en Pinot Noir, och med tanke på att syran är lite dovare än en Bourgogne så klipper jag till med att det är en "Cali Pino".

2000 Marimar Don Miguel Vineyard Pinot Noir, Russian River, Californien.

Vad roligt. Ett kärt återseende. Den här har jag provat tidigare, läs gärna mer om det här. En favorit producent som fick mig att öppna upp ögonen för Californien och Pinot Noir. Lite historik och fakta skrev jag om i inlägget då jag provade den sist. Kul, ett mycket gott vin som fortfarande var vin full vigör, trots sina nio år på nacken.


I glas nr 2, stiger helt andra dofter upp ur glaset än det första. Här finns en läcker personlig doft. Spännande nyanser av höstens rotfrukter och mylla är väldigt tydligt. Jag tycker mig hitta en flyktig ton av flytande lakrits. Efter sin tid i karaffen så händer det saker. Nu försöker vi hitta ord så som, sur disktrasa, mogen kittost eller gammalt blomvatten med rosor i. Allt det här förstås i en positiv bemärkelse. Vilket kan vara svårt för en icke vinfrälst att förstå, men det är något äkta och terroir över doften. Jag lyckas t.o.m finna lite eneträd.

I munnen känns ung fräsch frukt igen. Här bygger vinet på en fransk stramhet och slank frukt. Mörka toner blandas med läckra animaliska drag. Mitten partiet är nästan rönnbärs syrligt. Avslutet lämnar ett stramt intryck och nyanser av järn eller blod. Mycket gott.

Det här är sånt vin som sätter igång salivproduktionen i munnen och längtan efter en god köttbit. Med tanke på mina intryck och den unga frukten, med dess stramhet, fast ändå med en lätthet så går min gissning till en ung Côte-du-Rhône.


2005 Château La Fleur Calon, Montage Saint-Emilion, Bordeaux.

Tänk att Bordeaux kan vara så gott. Tidigare avfärdade jag det som för dyrt och för blaskiga viner. Nu flera år senare faller min smak tillbaka och jag uppskattar den här typen av vin mer och mer. Visst är det svårt att hitta bra Bordeaux-viner till överkomliga priser, men det kanske ändå bara är ett Sverige-problem?

Tyvärr hittar jag inget om denna producent. Vore intressant med lite bakgrundsfakta, men vi kan ändå se att det gjordes mycket bra i Bordeaux 2005.

Angående rubriken så var det här viner som Patrik köpt på en Finlandskryssing för ett par veckor sedan. Bägge vinerna låg runt 200-hundringen. Det var även där jag köpte min Marimar 2000.
-Tack Patrik för två mycket goda viner och en lyckad middag. Nu ser vi fram emot lördagens stora provning!

2006 Hansel Pinot Noir North Slope

Under påskhelgen kunde jag inte hålla fingrarna ifrån denna pinot, efter att ha läst flera andra bloggare här och här. Enligt importörens hemsida älskade Walter Hansel Bourgogne och planterade 1978 250 plantor Pinot Noir och Chardonnay med avsikt att göra världens bästa vin. Numera driver sonen Steve vineriet, med samma vision som pappan. Lågt skördeuttag är grundregeln –högst ett ton per hektar. Skörden är manuell och man bokstavligen plockar druvor i nio (!) skördeomgångar. Ny rensning äger rum i vineriet. Naturlig jäst, minimal filtrering. Lagringsfaten väljs speciellt för varje årgång, aldrig nya. Det blir boutiquevolymer. Vineriet är litet men funktionellt. Utanför står tolv medelstora öppna jäskar och ett tiotal mindre i rostfritt stål. Inne i det knappt 300 m2 stora vineriet står ett antal tankar i stål för blandning, samt alla ekfat, ungefär 280 stycken. Stephen Hansel använder sig endast av franska ekfat, främst från tunnbindaren Francois Frères, men också lite från Seguin-Moreau. Till faten köper han ek från Allier själv, låter lufttorka i minst tre år och skickar den sedan till tunnbindarna. Stephen vill ha fat med rätt hård rostning, något han kom att uppskatta tidigt.. 15-20 dagars jäsning och maceration med försiktig överpumpning av skalmassan 3-4 gånger per dygn. Vinerna lagras på till 70% nya franska ekfat utan omdragning under tolv månader. Vinerna buteljeras utan att klarning eller filtrering.







Stor nästan söt doft. Väldigt tydlig vanilj till en början, som sen övergår till trädgårdsbär och då framför allt jordgubbar. Efter ett par timmar sprider sig även en lätt ton av kaffe och något animaliskt fram ur glaset. En skvätt apelsin känner jag också, kanske t.o.m romerska bågar. Doften är sexig, förförisk, sensuell och urläcker. Smaken ger en fyllig pinot noir-smak av jordgubbar och andra trädgårdsbär. I munnen är vinet sammetslent men ändå uppbackad av en bra syra och fräschör. I mittpariet tittar den där lilla apelsintonen fram. Avslutet bär på en lång, lång eftersmak som är fylld med nästan övermogna jordgubbar. En liten eldighet gör mig påmind att detta är Nya Världen. Det här vinet är alldeles underbart gott och tillhör ett av det godaste jag druckit hittills i år. Mums.

2006 Walter Hansel Pinot Noir North Slope Vineyard, USA, 295:-

2000 Marimar Don Miquel Vineyard Pinot Noir

Äntligen är min förkylning helt borta. Det här måste firas! För att ställa riktigt stora krav på doft och smak organen, så blir väl en smått mogen "Pino" perfekt. Jag köpte några flaskor av 2002 för ett par år sedan och blev hänförd över dess sensuella muskelkraft. Jag blev som alla andra medryckt i Sidewayes-effekten. Men inge ont i det, det har öppnat mina ögon för hur mycket gott det finns i staterna, om man letar lite och öppnar plånboken lite extra. Den sista 2002 drack jag i januari i år. Då bedömde jag den några poäng sämre än när den var ung. Så jag var lite orolig för den här 2000. Skulle det vara försent? Den här slank med av bara farten på Taxfree´n på VikingLine för ett par månader sedan. Där kostade den 195:-, vilket kan jämföras med 2002 som jag betalade 242:- för på bolaget. Det var först när jag kom hem och la in mina inköp i vinskåpet som jag märkte årgången, 2000. Nåväl, inget att spara länge på alltså.



1985 grundade Marimar Torres, syster till Miquel Torres (Spanien), vingården i Kalifornien. Sex kloner av Pinot Noir är planterade i den 30ha stora vingården, och den färdiga blenden är olika från år till år. Namnet på vingården kommer från patriarken och pappa Miquel Torres som dog 1991. Vingården är planterad med 2000 plantor/ha och skördeuttaget ligger omkring 3 ton/ha.

Vinets färg är vackert mogen rödbrun.

Doften i glaset är stor på söta, mogna nästan torkade jordgubbar. Det går inte att missa jordgubbar. Efter en tid i glaset öppnar det faktiskt upp sig ännu mer, och då då hittar lite smultron fram. Även lite vanilj gör sig hörd. En svag dos av lätt cigarr är riktigt trevlig likaså. För första gången finner jag även hallonbåtar!, i ett vin. Sammantaget kan sägas att doften är sjukt god. En riktig godisaffär, fylld med söta jordgubb, smultron och hallonkarameller.

Smaken är vid första stund i munnen nästan kraftfull och fylligt, och fylld med koncentrerade jordgubbar. Vid andra stunden, när vinet sväljs vänder det och blir mer syrligt och går åt rönnbärshållet. Det som lämnars kvar i munnen är tyvärr en eldighet. Kan det vara så att frukten är på väg att torka ut, och orkar inte bära alla 14% hela vägen?

Slutsatsen blir att doften var klart bäst. Det är nästan värt att köpa för 200:-. Första träffen i munnen är sagolik, men resten en liten besvikelse. Ska försöka köpa någon ny årgång och prova den ung för att känna skillnaden.

Cecilia och Lasse kom förbi på kaffe, och Lasse fick prova ett glas och blev mycket förtjust han med. Det kan löna sig att komma förbi på fika hos oss.

2000 Marimar, Don Miquel Vineyard Pinot Noir