2009 Guigal CdR

Att då och då prova de gamla trotjänarna är alltid roligt. I bra årgångar kan dessa vara fina upplevelser. I källaren ligger en handfull 07 av detta vin, de ska få sällskap av några 09:or också.
Nu när jag går in i sommaren blir det mindre plats för dyra viner och mer plats för lite enkla vardagsvin. Skönt att det inte behöver vara tok seriöst hela tiden.

I Guigals 09:a finns en doft av blåbär, björnbär, viol och örter. Vrid ett par varv med pepparkvarnen och du har doften komplett. Precis som jag förväntat mig och det jag vill ha av vinet. I munnen är vinet som vanligt rejält friskt, men med årgångens lite fläskiga hull också. Inslag av blåbär, björnbär, vinbär, viol, fat, lite choklad faktiskt och en knippe örter. Fräscht avslut som lämnar lite metallisk eftersmak.

Bra gjort, men jag för mig är Jaboulet CdR ett strå vassare i denna årgång.

SB : 2011
Pris : 99:-

2011 Mont-Redon Reserve Cotes-du-Rhone

Redan är 011:orna på hyllorna. Tiden går så fort. Som mitt-i-veckan-vin har Cotes-du-Rhone fallet mig i smaken allra bäst den senaste tiden.
I den här varianten är det 70% Grenache, 20% cinsault och 10% Syrah.

Doften är riktigt läcker med packad pur ung frukt, mosade hallon, lakrits, vanilj och kola. Plus en kvist med sydfransks örter. Ungt och okomplicerat. I munnen återkommer alla mosade hallon tillsammans med en blåbärsbuske. Här finns också lite viol och lakrits. Åter igen örtkvisten som kryddat vinmusten.
All ung frukt får mig att tänka på en Beajoulais, men med en stänk av Rhonsk kraft. Riktigt gott om man väljer rätt tillfälle. Vilket råkade infalla för mig.

SB : 5461
Pris : 105:-

2009 Paul Jaboulet CdR Parallele 45

Jo, den gör det igen. Som torsdagsvin sitter Parallele 45 perfekt. Jag blev riktigt överraskad när jag provade den sist. Jag tycker det kan vara svårt att hitta ett bra vin för 100-lappen. Jag ger vinet en 2:a prövning och det är lika gott den här gången.

Doften är trevlig och lite murrig med toner av blåbär, björnbär, hallon, vanilj, vitpeppar, lagerblad och en förnimmelse av köttgryta eller långkok.
I munnen får jag en något mer än medelfylligt vin med snälla tanniner och en bra syra. Inslag av blåbär, blå plommon, hallon, lite lakrits och örter. Avslutet är gott och fräscht med kvarliggande metalltoner.

Vill man ha ett "husvin" så kan jag rekommendera det här vinet.

SB : 22800
Pris : 99:-

2009 Domaine Santa Duc Les Quatre Terres

Efter den trevliga överraskningen med Jaboulet CdR Parallele 45, så har suget blivit stort på fler 09:or Cotes-du-Rhone.
Les Quatre Terres är byggd på 70% Grenache, 25% Syrah samt 5% Carignan och Cinsault.

Doften är lite eldig och jag får en känsla av varm jord. Här finns toner av jordgubbar, lakrits och örter. I munnen får jag ett frisk och syrligt vin med medelfyllig frukt. Inslag av mogna jordgubbar, körsbär, tranbär och vitpeppar. Tanninerna är sandiga och ett varmt avslut.

Inte lika bra som Jaboulet, men helt ok.

SB : 98031
Pris : 119:-

2009 Parallele 45 CdR, Jaboulet

Min hand höll i en flaska 2009 CdR Guigal, men jag ångrade mig och tog Jaboulet istället. Samma årgång, samma pris. Parallele 45 är gjort på 55% Grenache noir och 45% Syrah.

Doften öppnar upp sig med mörka fräscha toner av blåbär, mörka plommon och lakrits. I bakgrunden lurar lite franska örter. I munnen tycker jag vinet har en fin balans som håller hela vägen. Syran är frisk men inte rivig. Tonerna är mörka av blåbär, björnbär, mörka hallon och plommon. Avslutet klingar ut i lite metallisk smak. Gott.

Jag blir uppriktigt glad av vinet. Det här ligger rätt i min mun. Perfekt till alla veckans vardagskvällar.

SB : 22800
Pris : 99:-

2009 Xavier CdR

Doften ger ung frukt med kolatoner. Körsbär, lakrits och lite svaga örter. Jordiga, topsoil, toner. Överlag en ganska tillbakadragen doft med lite metalliska inslag. I munnen läskande och mycket syrlig frukt. I mitt tycke körsbärskärnig och skalbitter. Enkel smak med ett mycket jordigt avslut.

Efter att ha läst och blivit inspirerad av några bloggare, beställde jag hem några flaskor av Xavier. Jag är inte imponerad, trots kanonårgång. I jämförelse med Guigals CdR är Xavier förloraren i mitt tycke.

SB : 71453
Pris : 99:-

2007 Côtes-du-Rhône E. Guigal

Ingen kan väl ha undgått att höra hur fantastisk 2007 var i södra Rhone? När nu Guigal´s Côtes du Rhône med den uppskrivna årgången i sig har plockats upp på Systembolaget hyllor, kan jag inte låta bli att inte bli nyfiken. Med en så blygsam prislapp som 99 kronor kan det här komma att bli ett litet "husvin" här hemma? Druvlandningen för vinet är 60% Syrah, 30% Grenache och 10% Mourvèdre. Vinet lagrades på stora ekfat i ett år innan buteljering.

Vinet har en doft av varmjordig frukt med en lätt eldighet. Mörka frukttoner som t ex plommon, mörka körsbär och vinbär. En hel del örter, fransk garrigue. Hittar också lite lakrits. Efter en stund i glaset går den mörka tonerna till mer åt det röda hållet, som t ex rönnbär och tranbär. Ännu lite senare tycker jag grenache toner av jordgubb blir tydliga.

I munnen får jag ett vin med fräsch och frisk smak. Här finns en läskande hög syra. Vinet är medelfylligt men med en koncentration som ger en bra kropp hela vinet igenom. En härlig mix av röda och mörka bär, körsbär, tranbär och lingon. Inslag av järn som får mig att tänka på mineraler. T o m en svag rökighet. Ett gott avslut med bra längd och en liten, liten vaniljsötma precis i sväljögonblicket. Läskande och salivframkallande.

Jag måste säga att jag tycker vinet är riktigt gott, om man som jag gillar en hög syra i vinerna. För 100-lappen har jag inte många andra kandidater för den här upplevelsen. SB : 2011 Pris : 99:-

2006 Côtes-du-Rhône Saint Cosme

Efter en artikel i Livets Goda blev jag nyfiken på den här producenten. Det är väl mest för deras vingårds betecknade Gigodas viner som de är kända för, men jag börjar på deras bas vin från Côtes-du-Rhône. I artikeln står att läsa att Château de Saint Cosme grundades 1490. I 14 generationer har Louis Barruol och hans förfäder varit vinodlare, men det är först sedan 1997 som egna viner har producerats. Tidigare sålde de sina skördar till bland annat Guigal, men sedan Louis tog över verksamheten ville han göra något eget. Så här säger Louis också: - Vi är terroirorienterade och jobbar inte med att ta fram kloner utan använder de gamla traditionella stockarna. Jag vill fortsätta vara en liten producent och använda gammal teknik. Inte för att min farfar gjorde det, utan för att jag har provat allt och kommit fram till vad som funkar bäst!
Det här vinet är gjort på 100% Syrah som avstjälkats och vinifierats.


Färgen på vinet är väldigt tät och mörk. Doften i glaset går åt mörka bär, blåa plommon, choklad. Men även lite örter och en del kryddor. Jag tycker doften är riktigt trevlig.


Vinets smak visar på slank och syrlig frukt. Väldigt syrlig. Vinet känns lite "bonnigt". Men jag hittar lite plommon och förstås de mörka bären. Avslutet är tydligt strävt och torrt. Näe, för att bara sitta att sippra på en kväll, så blir det en besvikelse för mig. Doften går jag igång på, men den väldigt syrliga smaken gör att jag längtar efter en bit mat att matcha vinet med.


Dag 2. Nu är vinet något mer dämpat och syrligheten har även den tonats ner. Avslutet är fortfarande strävt och torrt. Längtar återigen efter mat. Dock upplever jag vinet något bättre idag.




2006 Côtes-du-Rhône Saint Cosme, Frankrike, 99:-

2006 Perrin Réserve Côtes du Rhône

Domaines Perrin är kanske mest känd för sitt slott i Châteauneuf-de-Pape, Château Beaucastel. Domaines Perrin gör klassiska viner från södra Rhône med mycket grenache och lagring i ekliggare och tankar. Inga nya fat används. För Perrin Réserve odlas druvaorna i sandig jord, vilket är optimalt för druvorna.

Doften känns inte som fransk, utan snarare från nya världen. Kanske Australien. Klart en syltig doft med trevliga inslag av smultron och blåbär. Till och med lite blåbär-choklad-bakelse. En viss örtighet råder också.

Smaken är trivialt nog helt i den gamla världen. Lustigt. Visst dominerar blåbär och örter, men slutet är rätt rejält torrt och stramt. Näe, det här var inte i min smak. Och för mig knappast prisvärd.

2006 Perrin Réserve,Côtes du Rhône,Frankrike, 105:-

2004 Côte-du-Rhône Guigal

Den nya årgången av Guigal´s standard rhonare ska enligt flera andra bloggare vara riktigt bra. Årgången får 90 poäng och outstanding av Robert Parker´s The Wine Advocate. För blott 99:- är det värt att testa. Jag kan känna att jag tröttnat på syltiga over the top viner runt hundra-lappen, och längtar efter balans och elegans istället.




Guigal känner väl alla till. Hans vingårds-syraher från Côte Rôtie, LaLaLa vinerna är närmast legendariska och vore en dröm att få prova. La Mouline, La Landonne, La Turque räknas bland världens bästa viner. Lillebror Château d´Ampius har jag däremot provat med vingänget. Den blev kvällens favorit för mig. Nåväl, tillbaka till Côte-du-Rhônen där druvblandningen är 60% Syrah, 30% Grenache och 10% Mourvèdre:



Doften är förvånande stor, och innehåller tydliga fat, örter, gräs, svartpeppar och vinet doftar elegant. Efter ca 20 minuter i glaset kommer nya lager fram. Nu känns en fin rökighet, lite rostade ekfat och kanske lite lakrits också.

Smaken är medelfyllig (skönt) och går åt rönnbär, slånbär, lingon och fat. Vinet har en hög syra, så det borde passa ypperligt till mat. Slutet är ganska långt och syran ligger kvar i munnen och producerar rikligt med saliv. Efter ca 20 minuter i glaset dansar det runt jordgubbar också i munnen.



Kanske inte ett vin för alla, men jag gillar det verkligen.



2004 Côte-du-Rhône Guigal