Amarone med Munskänkarna Södertälje

I veckan hölls en liten provning för medlemmarna i Munskänkarna Södertälje. Temat var "Amarone med lite mognad" Det blev en avslappnad och mycket trevlig tillställning. Provningen genomfördes blint, men med vetskapen om att det var Amarone. Det är svårt att pricka årtal och producent. Eftersom det var mina viner så blev det inte så mycket blint för min del.

 1994 Bertani Amarone della Valpolicella har en vacker färg som går åt orange och tegel. Först är doften lite blyg, men var efter syret får göra sitt så frigörs toner av multna löv, rött läder, russin, anis, valnötter och något medicinalt ur vinet. I smaken är frukten mogen, något intorkad frukt och helt nedslipade tanniner. Syran är ändå pigg och ger ett friskt intryck. Inslag av torkade körsbär och lite orientaliska kryddor.
Ett fullt ut moget vin som för mig växer under kvällen och blir till en adelsman med karaktär.

SB : 72082
Pris : 1099:-

 2001 Allegrini Amarone della Valpolicella har en något störd doft av möglig källare. Känns defekt. Bakom finns mörka körsbär och tobak. I munnen är vinet i obalans och spretigt. Inslag av mörk bitter choklad, russin, körsbär, torkade plommon. Även i munnen finns känslan av mögel, ändå inte lika tydligt som i doften. Nä, nåt knas är det med den här flaskan.

SB : 72892 (nu i årgång 2007)
Pris : 435:- (årgång 01 gick på 375:- 1/3-07)

 2003 Vaio Armaron Amarone della Valpolicella har en väldigt läcker doft. Här finns en känsla av förstklassigt vinmakararbete. Även om det är det yngsta viner finns här ändå en begynnande mognad. Fina toner av mocca, kaffe och körsbär. Även en friskhet som får mig att tänka på flyktig menthol. Hela doften känns harmonisk. I smaken har vinet en rik och fyllig kropp, med total balans i frukt och alkohol. Snyggt gjort. Massor av choklad, körsbär och plommon. Supergod och lång eftersmak med sötaktig frukt.
Kvällen absoluta vinnare. Åh så gott det här var.

SB : 2419 (nu finns 05:orna på hyllan)
Pris : 385:- ( 03:an gick lös på 345:- höst 2007)

2000 Amarone Selezione Antonio Castagnedi har en läcker mogen doft, med inslag av söt tobak, russin och grönsakskål. I munnen är frukten tydligt sötmogen med inslag av choklad, plommon, biggaråer och läder. Lång och god eftersmak.
Det här var perfekt att dricka nu och är i en skön mognadsbalans i smak och doft.

SB : 28002 ( nu står 07:orna på hyllan)
Pris : 289:- ( 07:orna som finns nu har faktiskt prissänkts till 249:-)

2003 Vaio Armaron Amarone Classico

Stor doft, fruktig och sötmogen. Direkt ur flaskan får jag vibbar av Marabou Frukt & Mandel. Mörk frukt med tydliga bigaråer. När vinet fått lite luft i glaskupan så framkommer russin, valnötter, mörk choklad pulver och bittermandel. I munnen körsbärskärnor och en mix av choklad och russin. Fyllig, varm och lite eldig smak. Inslag av port och ett långt chokladigt avslut.

Visst är det här gott. Jag dricker inte en hel flaska själv, men gärna ett glas eller två. Ett meditaionsvin att ha för eftertanke. Jag köper numera aldrig Amarone till källarn, men har ett flertal kvar sen tidigare. Dessa kan jag njuta av vid enstaka framtida tillfällen. Den här 03:an klarar lätt flera år till i vila och kommer då säkerligen att utveckla ännu mer tydligare porttoner.

SB : 2419 (aktuell årgång, 2005)

Pris : 379:-

Bortamatch och oförberett prov

Hela familjen är bort bjudna på grillmiddag hos grannen. De har gjort det till en grej att sätta dit mig på blindprovning. Som om det nu skulle vara så svårt ;). Den här gången sa dom att de hade varit snälla och gjort det enkelt. Yeah, right.

Första vinet har en mörk frukt toni doften. Jag känner blåbär och mörka körsbär. Brända toner och fat. En touch av örter. I munnen ett fruktigt vin med mörka körsbär, fat och en del vanilj. Lite choklad ger sig till känna också. Frisk syra med mjuka och snälla tanniner. Eldig och varm smak med rätt så kort avslut.

Mina tankar far runt i Europa och druvförslag men det slutgiltliga svaret får ändå bli en amerikansk zinfandel.

Facit: 2009 Rosemount Shiraz/Cabernet, Australien, SB : 26319, Pris : 89:-

Andra vinets doft får mig direkt att säga Italien. Här finns surkörsbär, körsbärschokladpralin och jordgubbar i sprit. Varmjordig känsla och lite mognadstoner. Eldig doft. I munnen har vinet en frisk och pigg syra. Syrliga små mörka körsbär, åter igen jordgubbar i sprit och en hel del mörk choklad. Varm, smakrik och fruktig. Rätt långt avslut.

Min gissning gick spikrakt till Italien, men självklart fabblade jag med regionen och gissade på en modern toscanare. Först efter att jag sett etiketten föll russinen på plats. I efterhand när jag läser mina anteckningar så fanns svaret redan där.

Facit: 2008 A Amarone Alpha Zeta, Italien.SB : 12343, Pris : 199:-

Det är superkul att få göra det här. Det här är viner som jag kanske inte normalt skulle köpa till mig själv. Just Amarone har väl fått en omvänd hype de senaste åren, men när man inte provar det varje helg är det ändå förbannat gott att få göra det i lagom långa intervaller. Tack Patrik och Susann för att ni slår hål på mina fördomar, lika nyttigt varje gång.

- Hösten 08!

Vår gode vän Agne fyllde 40 år 2004. Då fick han så klart lite vin av hans goda vänner. Bl a av Stephan en 1996 Château Prieure-Lichine och av mig en 1997 Masi Mazzano Amarone. Redan den dagen bestämdes det att vi skulle prova vinerna tillsammans hösten 2008. Hösten 08 kom och gick. Det blev vår och sen höst 2009. För att därefter bli vår och höst 2010. Under hela denna tid utropades mantrat -Hösten 08! Tillslut, vintern 2010 lyckas få till en träff då dessa högt efterlängtade droppar skulle få provas.

Vi träffas hos Stephan och han börjar med att slänga på grillen mitt i smällkalla vintermörkret. Underbart! På grillen läggs blandade bitar av hjort, vildsvin och kalkon, som grillas till perfektion och serveras med läckra tillbehör.

Det är svårt att sätta ord på en sådan här kväll. Galet bra brukar räcka för att alla ska förstå. Jag vill ändå försöka hålla inlägget någorlunda kort.

1995 Pesquera Tinto Crianza, Ribera Del Duero

Vinet har en alldeles underbar mogen doft. Vi hittar blöta höstlöv och undervegetation. En blandning av svamp och animaliskt. Mörka körsbär mixas med skogshallon och över det sveper sig en blommig slöja som påminner om pelagon. I munnen känns mognadstonerna tydligt. Till en början känns vinet litet eldigt men det försvinner efter en tid. Vinet bär en torrhet och stramhet som belönas av lovord från oss. Tonerna går till mörka körsbär och rom/russin. Överlag finner sig en balans i vinet som gör att vinet växer i våra ögon. Det är svårt för oss att plocka ut toner i vinet nu när vinet mognat ut i en underbar balans.

1996 Château Prieuré-Lichine, Margaux, 4éme Cru Classé

Vinet har en liten unken doft i början, vilket gör mig nervös. En kort stund i glaset gör dock underverk för vinet. Doften öppnar upp med en alldeles underbar ton av blyerts, ceder, cigarrlåda eller humidor om man så vill. Det finns en liten början till mognad i doften, vi hittar multna löv och en dov viol ton. Doften växlar ändå spår och går till röda bär och cassis efter en tag. I munnen uppträder den sig som en fransk gentleman, stram, torr och härligt läskande. Vinet känns fylligt och stort (Michel Rolland?). Doftens nyanser känns igen och vi kan lägga på litet gröna paprikor. Avslutet är långt och klingar vackert ut i mineraler och söta bär.

Vinet är förbannat gott och förförande behagligt att dricka. Givetvis har FinareVinare provat vinet, men då en 2006, läs gärna deras upplevelse och info om producenten här.

1997 Masi Mazzano Amarone della Valpolicella
Stor julig doft, eller portvinslik om man föredrar det. Russin, valnötter, dadlar, körsbärspralin och tobaksblad. På den doften finns också en nyans av hö eller gräs. Efter en stund visar vinet en läcker hasselnötscremé i doften. I munnen är vinet initialt en käftsmäll eller in your face, mycket av allt. Portvinslik och massor av katrinplommon. Stor och maffig. När väl den första attackvågen rullat förbi lägger sig en alldeles bedårande matta av nejlikor, nötter, farinsocker och karamelliserade russin. Tanninerna är sammetslena och 16% göms väl i den kompakta frukten. Visst är vinet koncentrerat men det avslutar med en elegans som förvånar mig och en eftersmak som aldrig tar slut. Ett vin från den magiska årgången 1997, säkert högt eftertraktat i världen. I går släpptes 04:an på bolaget.

2005 Château Ducluzerau, Listrac-Médoc

Vinet har en doft som skiljer sig rejält från de tidigare provade vinerna. Här är det ung och flörtig frukt som ger ifrån sig söta bär och röda skumtomtar. Godislik med en mix av jordgubb, hallon och vanilj. I munnen finns dock inget av det söta utan här går tonerna till rönnbär och lingon, vilket gör att munnen fylls av syrlig frukt. Syran är pigg och läskande. Ok, vinet är gott med bleknar litet i jämförelse med dom andra vinerna.

2007 Barbera d´Alba, Josetta Saffirio

En nästan liknande näsa som förra vinet. Måste vara den unga frukten. Söta bär, vanilj och kola. Här finns något annat som sticker ut från frukt och bär korgen, läder och järn.

I munnen visar dock vinet upp en vacker sida. Söta bär så som jordgubbar blandas med sockerpudrade hallon. Här finns vanilj och en känsla av röda marmeladkulor. Efter ett tag hittar vi mörka körsbär men även nougat. Vinet är snyggt, elegant har en frisk syra och är superläckert.

2004 Áts Cuvée Royal Tokaji

Sist ut en liten sötnos. Färgen är bärnstensgul. Doften är alldeles packad av aprikoser inlagda i flytande honung. Frisk och söt. I munnen följer den samma spår med aprikoser, acaciahonung och en härlig känsla av solkysst frukt. Bra fin syra som balanserar upp det söta.

-Tack Agne och Stephan för en av årets bästa upplevelser.

2006 Vigne Alte Amarone della Valpolicella, Zeni

Inspirerad av Patrik på Italienska-viner, som väckte min lust att prova en Amarone. Det händer inte allt för ofta. Hypen för Amarone som gett motsatta effekt bland vinbloggare är ganska påtaglig. Säga vad man vill om Amarone, ibland är det förbannat gott helt enkelt.


Familjen Zeni började tillverka vin redan på 1800-talet och idag är det den femte generationen som driver gården. De tre unga syskonen Fausto, Elena och Federica är noga med att följa sin pappas önskan om att göra ursprungstypiska viner med stor fokus på kvalitet. Tack vare all den kunskap man samlat på sig genom åren vet man på gården vilka druvor som passar bäst för odling på egendomen. Därför håller man sig också först och främst till traktens traditionella druvor. Zeni har säkerställt produktionen med modern utrustning och kvalitetssäkrat vinodlingarna vilket resulterat i viner av mycket jämn och hög kvalitet. Zeni har 20 ha egna odlingar med ett idealiskt läge på de böljande kullarna i centrala Bardolino vid Gardasjön.
Källa: Handpicked.se

Doften är rejält eldig med en härlig blandning av röda och mörka bär, t ex blåa plommon, mörka söta bigaråer och hallon. Stor och kryddig doft med nyanser av choklad, höstlöv och blommor som lutar åt Pelagon.


Smaken är fyllig och stor. Absolut inte sötfruktig utan mer åt fräsch och modern. Törs nog säga att det inte är så mycket botrytis angripna druvor i vinet. Visst finns en känsla av söta russin, som sig bör, men så klart är vinet torrt i munnen. Massor av plommon, körsbär, hallon, choklad och igen, russin. Kryddigt och påtagligt eldigt. Långt gott avslut med en helt pkt Sunmaid-russin kvar i munnen., i positiv bemärkelse.
Allt som allt en mycket god Amarone i en stil som passar min handske perfekt.

SB : N/V
Pris : 349:-

2000 Zenato Amarone della Valpoliciella

Mogen amarone skiljer sig rejält från ung. Jag dricker inte alls mycket amarone nuförtiden, och när det blir så har det den sista tiden varit just 10 år eller äldre. Det har väl mycket med att göra att min smakpalett har ändrats och amaronen som jag tidigare köpt har fått ligga kvar på hyllorna helt enkelt. Nu menar jag inte att amarone är ett dåligt vin, tvärtom. Jag tycker det kan vara vansinnigt gott i rätt sammanhang. Nu när vi har gäster här i stugan som är stora älskare av just amarone, så kändes tillfället helt rätt att få dra korken ur den här. Annars kanske inte dom ljumma sommarkvällarna just nu passar sig till amarone, men vi kör ändå.

Doften är rejält mogen. Starka drag av bondgård, ladugård, utedass och gödsel. Det här är en doft som inte tilltalar alla, tror jag. Klart häftig. Doften har också starka drag åt portvinshållet, med massor av dadlar och mörk bitter choklad.

I munnen är det mycket av allt. Vinet täcker varje del av munhålan. Rejält portvinslik med tydliga dadlar, fikon, romrussin och mörk bitter choklad. Frukten är mycket sötmogen och det kan skönjas pulvriserade tanniner. Smaken hänger kvar otroligt länge. Att dricka det kan jämföras med just portvin och därför räcker två glas för mig. Ett meditationsvin att njuta tillsammans med goda vänner.

2000 Zenato Amarone della Valpoliciella, SB 32145 (årgång 2006), 379:-

2005 Amarone Selezione Antonio Castagnedi

Vad är er relation till Amarone? Detta vin som blivit det folkliga lyxet. När jag tittar på hyllorna på mitt närmaste systembolag, så finns det fyra viner på flaska som kostar över 200:-. Två av dem är Chateauneuf-du-Pape och två av dem är just Amarone. Så här har det sett ut de senaste fem åren. Jag har svårt att tro att svenska folket inte skulle köpa någonting annat om det bara fanns att välja på. Jag säger inte att Amarone är ett dåligt vin, men man vill gärna ha lite variation. För flera år sen köpte och drack även jag en hel del Amarone. Nu mera kan jag mer känna ett motstånd mot varumärket Amarone just för att alla dricker det, ungefär som bloggarnas hype till Alain Graillot och Domaine La Barroche. Just Amarone skrivs det väldigt lite om bland oss bloggare. Har de andra bloggarna kanske samma inställning mot vinet som jag tro?

Extra kul blev det då jag fick prova det här vinet blint när mina gäster från Götet kom på besök över helgen. Jag visste att dom har en förkärlek till just Amarone, men jag trodde inte att det här var det. Jag minns även att jag uttryckligen sa -Detta är ingen Amarone! Det här är en bra Chateauneuf-du-Pape eller en bra Aussie-grenache. Det låter sig då veta hur nyttigt det är med blindprovning, så vansinnigt kul och lärorikt. När gamla fördomar får granskas med nya ögon. Så såg mina anteckningar ut.

Stor och maffig doft med drag av jordgubbar, hallon och faktiskt lite smultron. Eldig och mycket fruktig doft. Munkänslan är fyllig och viskös med kraft i hela registret. Fin, frisk och fräsch syra som lovar bra matchning till mat. Eldig smak med drag av jordgubb och körsbär. Långt avslut som lämnar just en läppglans med smak av jordgubb. Mycket gott kraftpaket med välgjord elegans.

2005 Amarone Selezione Antonio Castagnedi, SB 28002, 249:-

Monster ball

En improviserad vinprovning med Agne som visade sig bli riktigt bra. Han tog med sig två viner och jag stod för två. Som vanligt provade vi den andres viner helt blint. Att kvällens viner skulle gå i det tunga artilleriet tecken blev ett oväntat tema.


VIN NR 1.
Frisk fräsch doft med läckert inslag av rostiga spikar och en tydlig animalisk ton. En blandning av röda och svarta körsbär. Smaken har en frisk syra och följer doften inslag av rostiga spikar och animaliskt. Den fina blandningen av röda och svarta körsbär som senare växlar över till jordgubbar. Väldigt gott.


Det vin var lättast av de fyra. Ett fräscht Ribera del Duero vin som smakar bra och levererar ett personligt och välgjort intryck. Druvan är Tinta del Pais (Tempranillo). Den första årgången av det här vinet var 2005 och den fick 90p av Parker.

2008 Fesconino, Ribera del Duero, Spanien, ca 110:-



VIN NR 2.
Härligt kraftfull och läcker doft. Toner av mogna björnbär och söta katrinplommon. Blåbärspaj med vanilj. Bränt trä. Söt choklad. Nästan Zinfandel-lik. Smaken är koncentrerad och kraftfull. Eldig och med en bra ryggrad av tanniner. Toner av björnbär och blåbär. Frisk syra och mineraler. En knorr på slutet som ger en beska i munnen.


Ett vin från mig. Ojai har varit lite av en favorit tidigare för mig. Jag har skrivit om det här vinet förrut, läs här och här. Visst är det ett gott och väldigt häftigt vin. Jag tycker ändå att doften är bättre än smaken. Jag vet inte om det är de oympade vinstockarna som ger ifrån sig den speciella smaken, och det tror jag inte tilltalar den breda publiken. Sen får man vara beredd på den eldiga stilen också.


2008 Ojai White Hawk Syra, Sanat Barbara County, USA, 319:-

VIN NR 3.

Oj, här var det väldigt personlig doft! Hela registret från bondgården. Stall, ladugårs, höbalar och kogödsel. Väldigt häftigt. Det finns också en liten aning blyerts och eneträ eller eucalyptusträd i doften. Smaken är precis lika personlig som doften. Hela bongården ryms i munnen. Vi låtsas dra ut halmstån ur munnen! Smaken är kraftfull och väldigt smakrik. Det här vinet är moget säger jag. Avslutet är väldigt lång och gott.

Å fan! En Costasera från 1998. Inte en chans att jag gissa på att detta var en amarone. Jag hörde Agne när han hällde upp vinet på karaffen och sa - Det här doftar ju ingenting! Men en stund senare hade det som sagt hänt grejer. Riktigt kul att få prova. Även Agne som visste vad som var i flaskan och verkligen letade efter typiska amarone-toner kunde inte hitta det. Långt senare på kvällen när vi sköljde runt vinet i munnen fick vi iallafall den där känslan av sötma som man annars brukar hitta så lätt i amarone. Dag 2 hällde jag upp det sista i flaskan som blev till ett halvt glas, då var bondgården som bortblåst och kvar var mer klassiska drag av russin, choklad och körsbär.


1998 Costasera Amarone, Masi, (SB 2345, 269:- årgång 2006)


VIN NR 4
Oj oj oj. Extremt förförisk doft. Väldigt läckra toner av jordgubb och hallon. Vaniljgräddglass! Creamy. Lite fudge. En blomsterbukett i en vas. Stråk av cassis. En uns av menthol. Inslag av solbränt Gotlandsgräs!? Vilken doft. Det här var det läckraste jag känt i år. Känslan av dessert är överväldigande. Smaken är väldigt viskös och kraftfull med koncentrerad smak. Väldigt polerad och inte några framträdande tanniner. En liten lätt eldighet som göms i den täta frukten. Fortfarande en känsla av att dricka gräddglass med en känsla av av glassen smälter i munnen. Tonerna är tydligt jordgubb och hallon med en uns cassis. Eftersmaken är fantastisk lång.

Wow. Jag är chockad av det här vinet. Aldrig att jag skulle gissa på en shiraz, och denna gång var det ändå jag som visste vad som var i glaset. För mig påminner det här om välgjorda aussie-grenacher. Dessert-känslan är så stor. Alkoholen ligger på 16%, det känns inte i den koncentrerade frukten.

Vinet är gjort på Red Heads Studio i MCLare Vale. På importörens hemsida går det att läsa att detta fantastiska ställe är lite som en workshop, där traktens vinmakare kan samlas och göra vin utan att ha ett eget vineri. Det hela är inrymt i en före detta indisk curry-restaurang som faktiskt hette Red Head. Här finns "chief winemaker" Adam Hooper som håller ett vakande öga över det hela. Han ser ut som självaste Jack Sparrow och presenterar sig även vid detta namn när man möter honom. Här är det småskaligt och med humorproducerar man fantastiska viner i fräcka buteljer. Varför ska en humoristisk och skruvad förpackning inte kunna rymma ett riktigt högkvalitativt vin?

2005 Barrel Monkeys, McLaren Vale, Australien, 199:-

Jag ringde idag till importören för att få svar på om det finns några fler flaskor att få tag på, men tyvärr så var de slut. Allt från Read Heads Studio var slut, det var bar ett rött och ett vitt runt hundringen som fanns inne. Synd. Det här är definitivt något som jag kommer hålla ögonen efter. Är det någon som provat vinet med det underbara namnet : Return of the living red? Isåfall, hur var det?

1999 Allegrini Amarone

Efter en tids uppehåll, lyckades vi äntligen ordna till en middag tillsammans med min förra chef och hennes familj. Oj vad deras barn har blivit stor. Växer mina lika snabbt? Får man fint sällskap så är det extra kul att öppna upp något gott. Det är väl det som är tjusningen med att ha en vinkällare? Extra roligt blir det också då det var just den här flaskan som jag fick av henne när jag slutade januari 2005. Jättetrevligt att ni kom, Anna och Roberth.

Allegrini lär inte behöva någon närmare presentation för den vinfrälste. Kul att ha i minnet att Allegrini inte använder några botrytisangripna druvor i produktionen.

Doften på Amaronen är eldig som sig bör. Härliga toner av russin förstärker intrycket av en amarone. En bit av ett läderbälte ger också sig till känna. Aptitretande toner av mörk choklad gör vinet nästan oemotståndligt. En riktigt snygg, elegant och läcker doft på denna moderna Amarone.

I munnen exploderar vinet i nåt som liknar en chokladbakelse fylld med russin och körsbär. Vinet har en lätt antydan till portvin. Kanske, kanske hittar lite mognadstoner, men lika fort som jag förnimmer det så försvinner dom. Det här vinet måste vara extremt långlivat. För att säga det kort: det här smakabra!

1999 Allegrini Amarone, Italien, 459:-

Höst med Port och Amarone

Frugan har fest med väninnorna här hemma, så jag flyr till grannen med barnen och lite ost plus vin. En underbar höst eftermiddag ger oss en längtan efter grönmögelost, pepparkaka och port. Jag har aldrig varit stormförtjust i portvin, men provar återkommande för att hitta min stil. På den Fine wine provning som jag skrev om i förrförra inlägget fick vi prova en 2003 Taylor´s Vintage Port. Den var helt klart den bästa port som jag provat. Har förstått att den fått 100p av Parker också. Fast ikväll blir det en Late-Bottle-Vintage från Graham´s. Jag läser då och då att detta är ett bra substitut för en riktig Vintage, men för mig var skillnaden fruktansvärt stor. Taylor´s V hade en underbar balans i sin sötma, frukt och alkohol. Det saknar jag i Graham´s LBV.

Portvinets doft är söt och lätt eldig. Glaskupan är fylld med toner av russin och plommon. Smaken är fyllig och söt. Här finner jag en för mig allför stor eldighet. Avslutet rundas av med russin, plommon, fikon och choklad.

2001 Graham´s LBV Port, 149:-

Under kvällen långa samtal provar vi Amarone. Den fungerar faktiskt ganska bra till en Pollykladdkaka. Under en period köpte jag rätt mycket Amarone, men det gör jag inte längre. Amarone är fortfarande väldigt gott, nån gång ibland. Masi Costasera finns väl i stort sätt i alla systembolagsbutiker och den tycker jag levererar det jag förfäntar mig av en standard-amarone. Klart bättre än Tommasi´s standard-amarone i exakt samma prisläge.

Doften är jättestor och tydlig på mörka körsbär. Massor av torkade kryddor och lite russin. En lätt jordighet letar sig fram också. Men en superläcker chokladton som jag går igång på. Efter ett par timmar får jag det till fruktkaka. Härligt. Är det det varma 2003 som ger den här generösa doften tro?

Smaken är fyllig och kraftfull med drag åt mörka körsbär, torkade kryddor. Men även lite svamp. Härligt fruktigt slut som lämnar chokladtoner kvar i munnen. Alkoholen störs jag inte av här. Kan kanske blivit dämpad av portvinet tidigare? Det här är för mig en modern, snygg och god Amarone. Betalade 182:- på VikingLine mot bolagets 259:-.

2003 Masi Amarone Costasera, 259:-

1998 Vaio Armaron Amarone

Den här amaronen köpte jag och Agne för 5 år sen. Vi tyckte att det var dags nu, när den vuxit upp till en mogen 10-åring. Så här skriver Henrik Ungerth i sin bok "Amarone-Svart guld från Verona" om vinet: Serego Alighieri är den sista ättlingen i rakt nedstigande led till poeten Dante. Sedan 1353 har det tillverkats vin på denna vingård! Kraft och elegans brukar vara motsatta komponenter bland många viner. Men inte hos detta välbalanserade vin. Ett fantastiskt vin som är en av de absolut bästa Amarone som finns. 96 poäng. Årgången 1998 får 4 av 5 i betyg och beskrivs som enastående.

När Agne och jag köpte vinet sept 2003, så betalade vi 329:-. Nu finns 03:orna på hyllorna och dom står i 359:-. 2003 var ju året med värmeböljan, så dessa ska då vara mer snabbmognande.

Doften! Hade jag fått det här i en blindprovning, så hade jag självsäkert sagt portvin! Det är en helt otrolig portvinston på doften. Stor, tung och kompakt fyller den glaskupan. Söt och tydlig på mörka körsbär. Bigaråer. Russin. Mörk choklad utan bitterhet. Det tar aldrig slut. Hela kvällen står sig doften stor. Wow!!

Smaken! Smaken är stor och fyllig. Den tar kontroll över hela min mun. Rund och sammetslen. Absolut noll bitter på avslutet, ingen knorr som jag tycker kan vara vanligt på en del unga amarone. Tanniner lyser med sin frånvaro. Alkoholen är på 15,5% men känns inte, de är totalt inbakade i den mogna frukten. Paletten går åt söta, mörka körsbär, choklad och mogna fikon! Wow!!!!

Vi hade dukat fram lite ost och salami som tilltugg till vinet. Men det var direkt onödigt. Hela vinet var en dessert i sig. Jag läser mina anteckningar och noterar sist - Mäktigt dessert vin! Den enorma associationen till portvin gör att jag tänker mig en chokladdessert till eller någon god grönmögelost kanske. Hursomhelst så platsar detta vin in på min årsbästa-lista för 2008.

1998 Vaio Armaron Serego Alighieri, Italien, 329:-

Pokerkväll hos Birger

Efter två veckors kraftig förkylning och det är inte över än, längtar jag enormt efter ett gott glas vin. Men näsan och gommen är absolut inte i topp ännu, tyvärr. Så mina nerklottrade anteckningar är en sorglig läsning. Mer trevligt var umgänget denna kyliga, blöta och soliga midsommardags-kväll.

Tar med mig ett par flaskor vin ut till Birgers sommarstuga, som ligger vackert undanskymt på en bergshäll. Härifrån har man en bedårande utsikt över Mälaren. Jag hade förstått att Birgers fru Tarja var en duktig pokerspelare, så jag hade inga större förhoppningar på att vinna. Men jag måste erkänna att ett tag gick det riktigt bra för mig. Tills dom kom på att ändra reglerna. ;-).

Jag hade enormt roligt och maten var suverän. Det blev väl en liten skvätt för mycket whiskey för min del. Tack Birger och Tarja för den här kvällen.

2007 Lulu B Viognier

Som ett "pratvin" i väntan på maten, passade det här vinet ypperligt. Viognier är riktigt trevligt. Jag som är riesling fantast annars, men ny nyligen upptäckt denna sommriga druva. Det var även uppskattat hos värdparet, och det känns ju skönt.

Nu var det det där med doften, vad jag uppfattade så var doften det här vinets starka sida. Här fanns de typiska blommiga inslagen av kaprifol och jasmin.

Smaken var väldigt lätt. Fräsch med en något lägre syra mot vad jag brukar prova. Rätt kort eftersmak. Inget vin att sitta och analysera, utan drick det för vad det är. Gott.

2006 Meia Pipa, Portugal.

Till den väldigt goda middagen serverade Birger det här vinet. Det gjorde sig väl mot det vinmarinerade grillköttet. Portugal känns helt rätt just nu. Överlag bra viner med personlighet och spännande lokala druvor. Till ofta låga priser. Det känns nästan som ett hemligt land för oss vinnördar. Ska man dela med sig hemligheten eller behålla den för sig själv?

Tyvärr fungerade inte mina doft o smak organ alls till det här vinet. Nu var det rätt kyligt ute och jag har svårare att hitta nyanser när rödviner blir lite svala. Jag kan bara summera och säga att jag tyckte om det.

2003 Amarone della Valpolicella Luigi Righetti

Efter maten sipprar vi på denna Amarone. Ingen topp producent, deras Capitel de´Roari Amarone ligger i bassortimentet på bolaget. Men sen den 2 juni finns även den här i ordinarie sortiment, dock 2004. Den årgång vi provar nu, 2003, var ju en värmebölja som gjorde vinerna lite mer nya världen lik och med högre alkoholhalt. Inga viner att kanske lång spara.

Det här vinet överraskar mig. Det enda som bokstavligen boxar mig i nyllet, är körsbär i choklad. Lustigt nog har Tarja ställt fram en ask körsbärs-choklad praliner på bordet. Doften har inga syrliga körsbär som jag så ofta hittar, utan mera söta, mogna och just precis chokladdoppade. Godis gott. Ett stort plus för den upplevelsen. Smaken går i samma anda och är snyggt balanserat mellan frukt och alkohol.