måndag 23 juni 2008

Pokerkväll hos Birger

Efter två veckors kraftig förkylning och det är inte över än, längtar jag enormt efter ett gott glas vin. Men näsan och gommen är absolut inte i topp ännu, tyvärr. Så mina nerklottrade anteckningar är en sorglig läsning. Mer trevligt var umgänget denna kyliga, blöta och soliga midsommardags-kväll.

Tar med mig ett par flaskor vin ut till Birgers sommarstuga, som ligger vackert undanskymt på en bergshäll. Härifrån har man en bedårande utsikt över Mälaren. Jag hade förstått att Birgers fru Tarja var en duktig pokerspelare, så jag hade inga större förhoppningar på att vinna. Men jag måste erkänna att ett tag gick det riktigt bra för mig. Tills dom kom på att ändra reglerna. ;-).


Jag hade enormt roligt och maten var suverän. Det blev väl en liten skvätt för mycket whiskey för min del. Tack Birger och Tarja för den här kvällen.








Som ett "pratvin" i väntan på maten, passade det här vinet ypperligt. Viognier är riktigt trevligt. Jag som är riesling fantast annars, men ny nyligen upptäckt denna sommriga druva. Det var även uppskattat hos värdparet, och det känns ju skönt.
Nu var det det där med doften, vad jag uppfattade så var doften det här vinets starka sida. Här fanns de typiska blommiga inslagen av kaprifol och jasmin.

Smaken var väldigt lätt. Fräsch med en något lägre syra mot vad jag brukar prova. Rätt kort eftersmak. Inget vin att sitta och analysera, utan drick det för vad det är. Gott.




Till den väldigt goda middagen serverade Birger det här vinet. Det gjorde sig väl mot det vinmarinerade grillköttet. Portugal känns helt rätt just nu. Överlag bra viner med personlighet och spännande lokala druvor. Till ofta låga priser. Det känns nästan som ett hemligt land för oss vinnördar. Ska man dela med sig hemligheten eller behålla den för sig själv?
Tyvärr fungerade inte mina doft o smak organ alls till det här vinet. Nu var det rätt kyligt ute och jag har svårare att hitta nyanser när rödviner blir lite svala. Jag kan bara summera och säga att jag tyckte om det.



Efter maten sipprar vi på denna Amarone. Ingen topp producent, deras Capitel de´Roari Amarone ligger i bassortimentet på bolaget. Men sen den 2 juni finns även den här i ordinarie sortiment, dock 2004. Den årgång vi provar nu, 2003, var ju en värmebölja som gjorde vinerna lite mer nya världen lik och med högre alkoholhalt. Inga viner att kanske lång spara.



Det här vinet överraskar mig. Det enda som bokstavligen boxar mig i nyllet, är körsbär i choklad. Lustigt nog har Tarja ställt fram en ask körsbärs-choklad praliner på bordet. Doften har inga syrliga körsbär som jag så ofta hittar, utan mera söta, mogna och just precis chokladdoppade. Godis gott. Ett stort plus för den upplevelsen. Smaken går i samma anda och är snyggt balanserat mellan frukt och alkohol.





Inga kommentarer: