Då var det äntligen dags för en provning med grabbarna. Trots två bortfall, så hade vi en synnerligen trevlig kväll. Vi höll till hemma hos Lasse, som även var den som hade ansvaret för vintemat. Själv stod jag för maten. Temat denna gång var 100% Druva. Normalt provar vi vinerna helt blint. Nu hade Lasse ordnat en två-stegs-provning som blev mycket uppskattad. I omgång 1 så provade vi vinerna blint och skulle plocka ut vilka druvor det handlade om. Sex druvrena viner. I omgång 2 fick vi reda på vilka sex druvor vi hade framför oss och vad systembolaget hade för omdöme om dem, men inte i vilken ordning. Utan nu var det på det igen med näsa och mun för att "rätta" till alla felen.
För lekmän som oss är det här riktigt svårt. Men visst har vi blivit duktigare än för några år sen. Det tycker jag nog. Jag lyckades träffa rätt druva på tre av vinerna i omgång 1. Det är jag helt nöjd med. I omgång 2 hade jag fel på två viner som jag lyckats kasta om. Nåväl, riktigt kul hade vi iallafall. Massor av skratt, gissningar och framför allt goda viner.
I glas nr.1 Skrev jag så här om doften: jordig, plommon, bränt gummi, asfalt.
Smaken : Sträv, eldig, kärv, kärnig, körsbär, plommon, ihålig i mitten!
Svar: 2003 Montiano Merlot, Italien, 303:-
Lite lurigt av Lasse att välja en merlot från Italien. Den här var absolut inte värt sina 300:-. Den var helt enkelt inte bra tycker jag, och där var vi alla fyra helt överens. Alldeles för tom i mellanregistret.
Glas nr. 2 Doft: Mörka bär, björnbär, fat, fin doft.
Smak: Svarta vinbär, körsbär, jordig källare, stram, ännu ung, djup smak, sträv, lång eftersmak.
Ett vin som jag gillar enormt mycket normalt sett. Men i den här provning tycker jag inte den levererar någon "hallelulja-moument". Den kommer från en topp årgång i Toscana och är kanske väl ung till sitt försvar. I ensamt sällskap hade den säkert varit kung, men dock inte i kväll.
Glas nr. 3 Doft: Stor på vanilj och kola, smörkola, sötaktig frukt, chark, salami, god doft.
Smak: Vanilj, söt fruktig, söta röda bär, jordgubbar, rostat kaffe, smörkola, långt avslut, jättegod.
Yes!, this is my thing. Jag missade att det här var en Côte Rôtie. Den var så söt kola/vaniljig på doften. Jag har för mig att dessa norra-Rhone-skatter var mer strama och kärva. Men det här var kanske den förföriska unga syrah´n man läst om så ofta. Inga tunnlar här inte. Den hamnar på wanted-listan.
Glas nr. 4 Doft: Kaffe, jordgubbar, lite lingon, druvtypisk, enormt sexig.
Smaken: Jordgubbar, härliga kaffe-toner, söt fruktig, druvtypisk, djup urgod smak, lätt sträv, lång,lång eftersmak.
Ååååhhh. Vilken höjdare. Sexigare än så här är svårt att bli. Jag är förförd, förälskad och frälst på en och samma gång. Trots att den här Pinot Noir´en inte kom i första glaset, utan i fjärde glaset, stod den upp och matchade de tuffare vinerna i provningen. Det här var det vinet som jag tyckte tog hem segern.
Glas nr. 5 Doft: Stor doft, björnbär, plommon, fruktig, fat.
Smak: Fyllig, smakrik, kladdig, syltig, kompakt, björnbär, plommon, mörka bär, chokladig.
Kult. Emilio Moro. Det här är en del av det nya Spanien som jag gillar. Tjock av frukt. Jag hade svårt att plocka den här som tempranillo, det hade nog varit lättare med en klassisk Rioja. Visst är det spännande i vinets skiftande värld! Mer av den här varan tack.
Glas nr. 6 Doft: stor, tydlig doft på gräs, grön paprika, kvist-tomater, grönsaker.
Smak: Viskös, parfymerad, grön paprika, tomat, grönsaker.
Det här är inte för mig. Det är säkert välgjort och så, men jag har så svårt för allt grönt. Det kanske kommer en dag när jag längtar efter ett sådant här vin.
Det summerar den här provningen. Snabba och raka nerkluddrade anteckningar. Hela kvällen var för övrigt super lyckad. Vi drack och åt gott. Jag längtar redan till nästa gång. Tack Lasse, Agne och Patrik.
.JPG)
.JPG)
