Visar inlägg med etikett Barolo. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barolo. Visa alla inlägg

tisdag 4 oktober 2011

BYOB till lammsjön

 Vi var fyra gubbar som träffades i stugan för en vin & mat en vacker höstdag. Finns det något roligare än att få prova vin och vräka ur sig gissningar, liknelser och associationer. Vi hade alla tagit med en bra skörd var av flaskor, självklart provade vi allting blint. Spisen gick varm hela dagen när rätterna avlöste varandra och nog var vi proppmätta när ögonen gick igen långt senare på natten.
 För att värma upp munnen inför dagens övningar gick vi loss på lite champagne.Champion-Ouy har en fin och trevlig doft som är lite äpplig och har dom klassiska tonerna av bröd och jäst. I munnen är smaken frisk och återigen väldigt äpplig, rätt elegant. Dock är frukten lite gles och vinet upplevs lite glest, ja faktiskt rentav tunn. Någon eftersmak finns inte att tala om. Näe, absolut inget märkvärdigt och kanske knappt värt sitt ursprungsnamn, men för 169:- finns ingen korkångest med att öppna resten av lådan.
 Herren häller upp ett vitt i glaset. Här finns ingen tvekan om att vi har riesling i glaset. 2002 Zilliken Forstmeister Geltz har en superläcker doft av petroleum, moppe och oljegrop. Massor av mineraler och en del krispiga äpplen tittar fram bland soppan. I munnen återigen den där härliga fotogen och petroleum stilen. Oljig känsla i munnen med lite söt honungsmelon och snygga mineraltoner. Avslutet är långt, vi ställer undan resten av flaskan till anklevern med stekt pancetta och balsamico.  
 Hummer innan den kokades och gratinerades
 Patrik häller upp rött i glasen. Doften bär på mörk röd frukt med en hel del fat, rom-russin, tomatpuré och lite gröna själkiga toner. I munnen finns körsbär, svartvinbär och lakrits. En hel del fat lyser igenom. De gröna tonerna kommer loss långt senare. Syran är pigg och tanninerna är torra.
Våra gissningar börjar bland de modernare slaget av Toscana, när inte det stämde haglade gissningar från alla håll. Men att det var en 2006 Cabernet/Agiorgitiko från Grekland. En ögonöppnare för ett helt outforskat land.
 Älgkött från vår gode vän jägaren. Köttet blir till en Älg Boeuf Bourguignon med höstkantareller och en härlig potatismos med jordärtskocka och en rejäl smörklick i. Samtidigt kokar vi oxsvanssoppa också på spisen.
 Agne fyller på nästa glas. 2003 The Observatory har en häftig och personlig doft av pelargon, äppelmust, krut, buljong och kokta grönsaker. Det här delar lägret, några av oss gillar det skarpt och en annan dissar hårt. I smaken finns det där skitiga som är så häftigt. Mörk frukt med lingonsyrlig syra. Svavel och rök. Jag gillar den mer och mer. Vi var och naggade i Sydfrankrike innan vi landade i Sydafrika till slut.
 Jag häller upp nästa röda från karaffen. 1995 Gran Reserva Remires de Ganuza har superläckra och komplexa toner. Här sniffar vi fram torkat läder, tobak, något floralt, flyktiga menthola toner, fikon, choklad och lite vanilj. Det svävar en skön mognad över allt ihop. Smaken är varmfruktig och rätt eldig men bär på läcker frukt som för tankarna till något torkat. Sen hittar vi läder, svart te, buljong och torra skafferi kryddor. Här blandas både röda och mörka bär i en schysst bärkompott. Syran är läskande frisk och avslutet långt och komplext.
Grabbarna är och snurrar i Ch9dP innan Herren ringar in Iberiska halvön.
 Riporna ligger för styckning. Det blev smörstekta ripbröst i grädd/konjaksås till KarlJohan-risotto. Att en sån liten fågel kan smaka så mycket vilt är bortom all förstånd.
                                                      
 Herren fyller på våra glas med 2008 Chemin de Moscou, Domain Gayda och ur glasen strömmar purung frukt, fylld med toner av viol, kött, blåbär, plommon, kaffe, vitpeppar och vanilj. Koncentrerat, modernt och lyxigt. Smaken är maffig och boostad. Blåbär, vanilj och örter i en supergod varmjordig frukt. Avslutet är långt och fylld med blåbärspaj med vaniljsås.  
Riktigt gott, men man bör gilla den maxade stilen som erbjuds. För mer utförlig info om vinet läs gärna Herrens tidigar inlägg här.  

Nästa vin som också Herren bjuder på saknar jag bild på, men det var en 2009 Cuveé du Vatican Réserve Sixtine Blanc. Första gången jag provar en vit Chateauneuf-du-Pape och vi hade inte en susning när vi gissade. Doften är läckert blommig med drag åt syrén, gula frukter och citron. I munnen är vinet fet och oljigt. Syran är låg och alkoholen är lagom varm. Inslag av sten och flinta, men också en hel del ylle och smörblomma. 
Gott och udda, det är inte varje dag jag dricker 100% Rousanne.  
 Patrik bryter av och häller upp ett vitt vin i våra glas. 2009 Würzburger Stein Riesling Kabinett från Juliusspital har en doft som är packad med mineraler, flinta, krita och rök. Här hittar vi också lite svag petroleum, innerslang och melon. Smaken är rejält krispig och är galet god med sina mineraler och grapefruktbitterhet. Långt och uppfriskande avslut.
Franken när det är som bäst, mineraler och grape.
 Hummern är färdiggratinerad med fänkålssmör. Jag poppar upp en champagne för att skölja ner det hela med.

André Clouet standard NV är faktiskt riktigt god, och till hummer sitter det som en smäck.
 Agne häller upp en ljust rött vin i våra glas. 2008 Maranges Le Croix Moines från Camille Giroud har en hel del volatila drag i doften av terpentin och målarfärg. Den röda frukten går åt lingon och nypon. Smaken är läskande syrlig med inslag av lingon, röda vinbär och tranbär. Tanninerna är småkorniga och tydliga.
Riktigt gott och vi lutar vår tro åt Piemonte, med tanke på det volatila och tanninerna. Ack så fel man kan ha. Kanon bra Bourgogne.

Herren gör nästa framryckning med karaffen och häller upp 2001 Chateauneuf-du-Pape från Domaine de la Janasse. Superläcker doft med härlig mognad i sig. Här hittar vi fikon, viltfond, piptobak, örter, ett skimmer av röd frukt och flyktig menthol. Smaken är fyllig med kompakt frukt och en viss mognad. Läckra hallon, körsbär och russin som får vem som helst att börja skratta av glädje. Varm och eldig, absolut, men med en otrolig längd som bara växer under kvällen. Glasen blir fort tömda.
 
 Agne fyller snabbt på med nästa vin. 2004 Dagromis från Gaja. Underbar doft fylld med körsbär, höstlöv och målarfärg. Det doftar ren skär frukt med sublima drag av rosor och Greve Hamilton-tobak. Smaken är härligt god med söta bär, körsbär och rosor. Komplexa drag av svart te och piptobak. Massor med pulvriserade tanniner, men absolut drickbar redan nu. Avslutet är riktigt snyggt och långt.
Det här är definitivt min kopp med te. Satan i gatan va gott.
 
 Jag tycker att vi borde avsluta med en trevlig port och öppnar 1998 Quinta do Vesuvio. Doften är fyllig och söt med kompakta toner av russin, valnötter, viol, bittermandel och björnklister. I munnen är vinet tjockt, kompakt och alldeles på tok för söt. Vinet är helt i obalans och får stämpeln: används medicinskt för knäont.


En lång dag är slut och jag tackar alla som gjorde den här helgen till ett minne för livet. Vi kör något liknande i vår igen.

måndag 21 februari 2011

2000 Barolo Pio Cesare

Lager på lager av nyanser i doften. Förföriskt väldoftande rosor. Fin svart Alba-tryffel. En bärkorg med moreller och svarta hallon. Färsk ingefära. Några blad av mynta. Positiva toner av tapetklister och terpentin. En helt galet bra doft. I munnen ett stramt vin med fint pulvriserade tanniner. Hög fräsch syra. Bären är små och röda, men självklart också en hel del moreller. Animalisk lakritston i form av anis eller lakritsrot. Ett långt och läckert avslut med fina mognadstoner och piemontiska mineraler. Så himla gott. Favolosamente bene! Varför har jag inte mer mogen barolo??



Robert Parker ger vinet 90 poäng och Wine Spectator 93 poäng. Druvorna till vinet är hämtade från Pio´s vingårdar i Serralunga D´Alba, Grinzane Cavour, La Morra och Barolo. Vinifierat i ståltankar. Skalkontakt i ca 20 dagar. Lagrat i mediumrostade ekfat i tre år: 70% i 20 -50 hektoliters fat och 30% i barrigues.
2000 Barolo Pio Cesare, Italien, ( 369:- på SB:s nyhetssläpp 7/3 2005 )

lördag 24 juli 2010

Champagne, Bierzo och Barolo

Efter två veckor har nu temperaturen landat på "svala" 20 grader. Om nu badvärmen försvann så blev läget bättre för vinprovning. Den gode Stephan kommer över till stugan med sina barn. Han har med sig ett par flaskor och jag plockar upp en ur källarn.

Vi börjar i bersån med ett par glas champagne. Jag har provat det tidigare och blev väldigt imponerad sist han bjöd på det.





Doften är underbar. Skönt mogen med massor av bröd och jäst. Även en hel del brokna äpplen, fallfrukt, och fruktigt av aprikos.

I munnen är det mycket fruktigt. Vinet känns nästan fyllig och har en rund känsla. Syran är bra men inte sådär vass som det kan vara ibland, vilket gör att vi uppfattar den "komplett", rund och balanserad. Avslutet är långt och komplext med en svans av just aprikos/äpple.



En mogen och jättegod champagne.



2000 Cuvée St Vincent Blanc de Blancs Grand Cru, R&L Legras, SB 77241, 495:-






Mycket stor och fruktig doft. Här trängs bär som t ex svarta vinbär, björnbär, blåbär och vildhallon. Lite mint som för tankarna till Aussie. Rostade ekfat och rostade kaffebönor. En känsla av hög kakaohaltig choklad. Massor av animaliska drag och på det toner av läder.

I munnen överraskande sval frukt. Stram och slank mitt i all koncentration. Alla doftbären kommer igen här också, björnbär, blåbär, vildhallon och allt toppas med mint. Trots sin drickbarhet finns här massor av pulvriserade tanniner. Avslutet är långt, kryddigt och skänker en hel del mineraler.



2005 Bem bi bre, Dominio de Tares, Bierzo Spanien, SB 95857, 299:-

Dominio de Tares tillhör den moderna skaran av vinproducenter. Druvorna kommer från 80-100 år gamla stockar och namnet på druvan är Mencia. Jag har tidigare provat Exaltos ifrån samma producent och föll pladask för den. Ska man gå på det som kallas prisvärt, så lägger jag min röst på Exaltos. Bem bi Bre är ett kanongott, maskulint och modert vin från en del i Spanien som jag börjar gilla mer och mer.




I nästa glas är doften mycket sublim. Det är inte helt lätt att plocka ut tonerna i doften, men med lite ansträgning lyckas vi skriva ner: mogen, komplext, sublimt, baconfett och en sötma som påminner om acaciahonung.


I munnen händer det lite mer saker. Vinet är slankt och fräscht men har en otroligt tät kraft i sig. Intensiv smak av läder, körsbär, örter och då kanske allra mest mynta. Komplext vin med sandiga och tydliga tanniner. Avslutet är mycket långt och har spår av mandel i sig. Munnen känns skönt fräsch och ren efter att ha druckit vinet.


2000 Barolo Pio Cesare, Piemonte, Italien, Inköpt på SB våren 05 till priset av 369:-


Jag tycker om vinet, äen om en viss besvikelse infann sig för jag saknade doften av rosor och lyxig frukt. Kanske är det flaskvariation eller kanske den nått sin peak? Vinet svepte inte undan benen på mig iallafall.


Tack Stephan för en mycket trevlig kväll med intressanta samtal långt in på natten.


söndag 20 december 2009

Piemonte

Så var det äntligen dags och träffa gänget i O.O. Den här gången var lovad till att bli något speciellt. Förväntningarna var väldigt höga när sex herrar satte sig till bords på Grappe. Som alltid provar vi vinerna blint förutom Patrik som var den som höll i temat.




VIN NR 1.

Sötmogen doft av smultron och andra trädgårdsbär. En aning av sötlakrits och en känsla av dyr Bolgheri-frukt. Parfymerad doft med blommiga toner. Väldigt elegant och snyggt.

Smaken är läckert snygg i munnen med toner av lite röda söta bär som blandas med lite vägdamm. Aningen kärv med snygga polerade tanniner. Långt och gott avslut.




2005 Barolo Marengo Bricco Viole, SB 95722, 395:-


Egendomen Marengo har tillhört familjen sedan 1899 och är nu inne på tredje generationens vinmakare. Sedan fadern Marios bortgång 2001 är det nu sonen Marco som med samma passion driver egendomen. Till sin hjälp har han en av Piemontes mest berömda önologer, Beppe Caviola. Trots den extremt låga produktionen behöver Marco inte ha några mindervärdeskomplex. Marengo producerar också en mindre mängd Barolo Bricco Viole, från en mycket liten vingård planterad 1955. Namnet kommer från den stora mängd violer som blommar här under våren.


VIN NR 2.

Den mest personliga doften av kvällens viner, med tydlig ton av lakritsrot och fänkål. Parfymerad rosdoft blandat med diskret målarfärg. Jordiga toner blandas med godisaktiga liknelser. Även lite mynta lyckas vi hitta. Även här doftar frukten läckert sötmogen.

I munnen är frukten välgjord och elegant. Här finns en härlig struktur med polerade tanniner. Röda smått söta bär som hänger kvar länge i munnen.

2003 Barolo Giacomo Conterno Cascina Francia, SB 96695, 899:-


All the grapes for Conterno's Barolo are from estate-owned vines in the Francia site. Prior to this time the grapes were acquired from the best parcels of land in Serralunga by Giacomo and Giovanni. The five hectares of vines from the Francia site rests at 370-420 meters in altitude, features southwest exposure and calcareous soils, all of which impart profound tannins and outstanding aging ability.Cascina Francia undergoes an unusually long temperature-controlled maceration which may be conducted for up to four weeks. It is a picture of classic Barolo, offering the “good body, alcohol and tannins plus that certain something which gives longevity” that Giacomo Conterno taught as the pillars of this noble wine. The traditional vinification method includes four years of ageing in oak and yields just 1,500 cases in good vintages.


VIN NR 3.

Läcker doft med toner av ceder, vässad blyerts, röda söta bär med tyngden på jordgubbar. Här blandas också lite timjan med gammal hederlig skoputs. Även här är doften väldigt snygg och elegant och fantastisk förförisk.

I munnen finns klara toner av söta trädgårdsbär men också en hel del körsbär. Frukten smakar dyr och välpolerad. Vinet är så snyggt och elegant med extremt långt avslut som mynnar ut i svamptoner.



2001 Gaja Costa Russi, SB 98099, 1931:-


Gaja Winery grundades av Giovanni Gaja 1859 och har ägts och drivits av fyra generationer av Gaja familjen. Det är i staden Barbaresco som ligger strax nordost om Alba. Giovanni Gaja var farfarsfar till Angelo Gaja, vingårdens nuvarande ägare. Den elva tunnland stora Costa Russi vingården förvärvades av Gaja familjen 1950 och står idag för Gaja s enda ”single-vineyard” Langhe Nebbiolo DOC vin. En "Costa" är den sida av en kulle som vetter mot solen, "Russi" är namnet på de tidigare ägarna av denna vingård.
95% Nebbiolo, 5% Barbera.

VIN NR 4

Tydlig vaniljdoft med fatinslag. Härliga svartvinbärstoner med lätt touch av tobaksblad. Mörkare frukt och mer drag åt aussie-hållet än de andra vinerna.
Ung frukt med blandat inslag av körsbär och svartavinbär. Aningen kärv men med fina sandiga tanniner. Varmare frukt med lite eldigare smak än de övriga vinerna. Långt och läckert avslut.


2003 Gaja Darmagi, SB 96155, 990:- på rea nu, tidigare 1250:-


Darmagi is Piemontese for "what a pity," which is what Angelo Gaja's father was rumored to have commented when his son decided to plant the vineyard with Bordeaux varietals.

When Gaja started blending in some of the Cabernet and Merlot into his Barbaresco wines, it was too much for some, and legislation was passed that prevented Gaja from using the Barbaresco appellation on such wines. As a result several of these wines are simply labeled with the vineyard name, and carry the most general designation of the appellation: "Langhe Rosso" despite being some of Italy's best wines.

VIN NR. 5

Doft av söta mörka trädgårdsbär och faktiskt en rätt sexig doft. Tydlig på hö, på gränsen till gödselstack. Läckra toner av parfymerade blommor blandat med tallbarr.
I munnen har det här vinet en stor kropp och bär på en frisk attack. Här är körsbären väldigt tydliga, t.o.m körsbär i likör. Återigen snyggt och elegant. Kanske att vi uppfattade vinets eftersmak som något kortare än övriga viner.

2004 Barolo Colonnello Poderi Aldo Conterno, SB 95070, 779:-

The vineyard “Colonnello” is about 40-45 years old and, to maintain it, its vines are replanted from time to time.
The new wine remains inside stainless steel vats for 3 to 5 months, and it is periodically transferred before being put into big Slavonian oak barrels, where it is left ageing for 28 to 30 months; then, it will be bottled.


Smörstekt kalvbräss med jordärtskocka, tryffel samt karl-johansvamp och rostad lök.

Boeuf Bourguignon på oxkind med rostad vitlökspotatispuré, syrad pärllök och karljohansvamp.


Läcker doft med supertydliga drag av Italien. Mörka körsbär, russin och en uns läder. Smaken är fyllig med rejält tydliga körsbärstoner. Även här finns lite russin, läder och hög kakaohalt. Långt smakrikt avslut.

2001 La Poja Allegrini, restaurangpris 1200:-

Ett stort urval av Italienska delikatesser.



Doften är väldigt inbjudande med kraftfullt animaliska toner, så som blod och järn. Bra mörk frukt. Smaken är läcker med inslag av mörka körsbär och animaliska toner. Frukten känns mogen och efterlämnar önskan om ett glas till.

2001 Ronco delle Ginestre Castelluccio, restaurangpris 869:-


Sammanfattning:

En oförglömlig kväll. Fantastiska provningsviner som alla kännetecknades av elegans och snygghet. För den erfarne provaren uppskattas och älskas denna egenskap, men jag kan tänka mig att den oerfarne blir besviken då denne vill ha mer en käftsmäll för dom pengarna. Vi hade alla svårt att tro att det var Baroloviner vi provade pg a dess elegans. Här var inga tunna viner med extrem strävhet inte, utan balanserade och sexiga viner. Min favorit var Gajas Costa Russi. Så typiskt var denna också kvällens dyraste. Helt klart var Marengo Bricco Viole ett vin som stod sig bra i gruppen, trots sin blygsamma prislapp. Vi var alla överrens att vi måste börja köpa lite mer av bättre Barolo till källaren.

onsdag 27 augusti 2008

2000 Barolo vs. 2004 Volnay 1-er Cru





Äntligen dags för en liten provning av seriösa viner. Jag bjuder hem Agne, Stephan och Patrik. Tanken har jag haft rätt länge. Prova två viner mot varandra, head-to-head, och däremellan äta gott. Det blev två flighter plus ett par söta viner. Hela kvällen var otroligt trevlig. En succé i mina ögon. Jag hoppas vi kan göra något liknande igen, kanske i vår?




Maten blev mycket uppskattad. Det är så sjukt kul att planera och genomför nåt sånt här. Till första rätt bjöd jag på en ost-assiette. Ja, jag vet, kanske lite konstigt att börja med ost, men jag kände för det. Tallriken bestod av Brillant-Savarin, Brie de Meaux, Gruyere, Tryffelpecorino, Cecina de Leon, Spansk fikontårta och tre sorters marmelader. Allt smakabra!



Nästa rätt bjöd Stephan på. Han hade bakat en egen anklevermousse som han serverade med en äppel/cider-kompott samt rostade nötter. En klase egen odlad vindruvor fick följa med som en sista touch. Det här var en riktig fullträff i smakkombination!



Varmrätten bestod av hängmörad entrecôte med rödvinssås och wokade grönsaker tillsammans med de Puy-linser. Till slut blev det en efterrätt av tonkaböns-pannacotta med passionsfruktssås. Hoppas alla var mer än nöjda, det var iallafall jag.




Flight 1


Mogen barolo, smakar det som bourgogne?



Glas 1


2004 Volnay 1 er Cru Monopole Clos des 60 Ouvrèes, 469:-




En bourgogne som jag köpte 15/1 2007. Producenten Domaine de la Pousse kan jag inte så mycket om. Men distriktet Volnay ska enligt Mikael Mölstad kalls för Bourgognes drottning. Härifrån kommer "feminina" viner med typisk doft av röda frukter. 2004 var inte heller ett lätt år, men så här tyckte jag:



Doften är klockren druvtypisk för Pinot Noir. Den mest underbara doft av jordgubbar. En näve nötter och en mjölchoklad. Blir det en Marabou Schweizernöt? Doften är helt klart makalös. Tillockmed Agne som annars gillar "macho"-viner lät lite salig över vinets doft.





I munnen har vinet en bra kropp. Fransk frisk syra. Riktigt snygga tanniner. Strawberries!Strawberries! For days, skulle nog Gary V. ha sagt. Här finns dom där underbara jordgubbarna. Avslutet är långt och gott. Visst är vinet gott, men 469 spänn? Nja, jag köper det nog inte igen.







Glas 2




2000 Barolo Arione, 254:-




Ett vin som jag köpte för fyra år sedan. En ganska snabbmognande barolo som visade upp en mycket vacker färg. Årgång 2000 beskrivs som outstanding.



Doften är mogen och har en liten ton av nagellack tycker jag. Annars är det mest körsbär som kommer fram. En ganska eldig ton ligger över doften.


I munnen har vinet kvar sin frukt trots sin mognad. Smaken har en begynnande mognad. Rätt tuffa tanniner finns kvar. Mitten är tyvärr litet tunn eller vattnig. Finishen är torr och lång med inslag av körsbärskärnor.





Att jämföra dessa gjorde att vi hittade tydliga olikheter. Barolon var den största besvikelsen. Kanske en för klen producent. Den är ju ganska billig för att vara en Barolo.









Flight 2 kommer senare..........