Årsbästa 2008

(Bilden är lånad av Systembolaget)

Jaha, snart är året till ända. Mitt första bloggår. Som vanligt går det fruktansvärt fort. Men det har både vart lärorikt och roligt. I stort sett varje kväll går jag in och följer ett antal vinbloggar och det är fantastiskt spännande att följa era vinupplevelser. Så ett stort tack till er och ett stort tack till ni få som läser denna enkla blogg. Måste även få tacka familjen som står ut med en vinörds alla egenskaper.

Det här få bli en lista på de viner som jag fått sitta med i lugn och ro och avnjutit. Alla viner som provats på mässor är därför inte med. Det är ingen rangordning utan bara en samling på årets största vinupplevelser, för mig. Det är ingen lång lista och den är långt ifrån så fin som liknande listor finns på andra bloggar. Men de var stora för mig.

2003 Guidalberto, Tenuta San Guido, Bolgheri, Italien.

2003 Ojai Vernas Vineyard Syrah, Kalifornien, USA.

2005 Ojai Santa Barbara Pinot Noir, Kalifornien, USA.

1998 Vaio Armaron Amarone, Serego Alighieri, Italien.

2002 Fabius, Ciacci Piccolomini, Toscana, Italien.

Nu ser jag fram emot 2009 och nya urgoda viner. Både sånt som jag dricker och sånt som andra skriver om. Tack!

2003 Guidalberto

Hemma igen efter ett par underbara veckor i Phuket. Där bestod livet mest av att bada, snorkla och sola. Vin var inget att tala om, men en o annan öl fick släcka den värsta törsten. Väl hemma var det dags att dra korken ur nåt gott och drömskt titta på semesterbilderna och planera för nästa semestertripp.

Guidalberto klev ju rätt in på årsbästalistan sist jag provade den. O visst är det lika gott denna gång. En snygg och elegant klädd italienare.

Doften har en sexig slöja över sig. Härliga söta röda bär med en liten näve körsbär i. Det söta i doften ger associationer till en gräddig dessert. Djup, välbyggd frukt och en urläcker längd.

Smaken ger ifrån sig röda trädgårdsbär och dom klassiska körsbären. Den gräddiga desserten lindas runt tungan. Slipad och polerad i sin framtoning. Avslutet levererar snygga och dyra fat. Det här smakabra!

2003 Guidalberto, Tenuta San Guido, Italien, 295:-

2003 Guidalberto

Tenuta San Guido känner väl alla till, mest för deras berömda vin Sassicaia. Ikväll fick jag en hel flaska Guidalberto för mig själv, och det var länge sen jag satt själv med ett sån´t här bra vin. Helt underbart. Vinet är en blend på 45% merlot, 45% cabernet sauvignon och 10% sangiovese. Innan buteljering fick vinet vila i 12 månader på 225 liters fat av både fransk och amerikansk ek.

Doften är snygg och urläcker. Djup frukt och en skön balans. Nästan en burgundisk sexighet över den. Toner av mörka körsbär, jordbubbar och en del andra röda bär. Nougat hittar jag också. En känsla av dessert sätter sig i hjärnan. Typ cremé bruleé eller en bär/vanilj dessert. En viss gräddighet. Jag tycks också hitte en svag örtighet. Doften har ursnygga fat i sig. Shit, vad det här är bra. Wow.

Smaken gör ingen besviken den heller, utan den fortsätter där doften lämnade en. Det smakar riktigt välgjort och ruskigt gott. Dessa härliga mörka körsbär, trädgårdsbären och en antydan till choklad/nougat. Ett långt fantastiskt gott avslut med drag åt ceder. En lätt stramhet följs upp av ett extremt polerat vin. Snygg syra och fina tanniner. Det känns som ett modernt vin. Det blir nästan löjligt med alla superlativ, men vad gör man när det smakar så här gott! Helt klart ett vin för Årsbästalistan.

2003 Guidalberto, 295:-

2004 Petite Rousse vs. 2003 Ojai Vernas Vineyard

Då var det dags för.....


Flight 2

Två Syrah viner från Kalifornien.

Glas 1

2004 Petite Rousse Clos Mimi, 219:-

Det här vinet var en favorit som Agne och jag hittade på Divines sortimentprovning för ett år sedan. Det finns lite rolig läsning som Gunnar spaltat upp på Divines hemsida. Bl a står det där att Tim och Mimi Spear startade sitt vineri 1996. Tim är helt hängiven druvan Syrah och gör viner från olika små vingårdar i Paso Robles och Santa Ynes. Hela vineriet är målat i olika nyanser av grönt enligt Feng Shui. Tim anser att detta gör att jästen arbetar maximalt. Tim kallmasserar sina druvor länge eftersom det ger tanniner som går längst ut på tungan. Han spelar klassisk musik för druvorna när de jäser. Chopin fungerar bäst tycker Tim. Tim Spears som är vinmakare följer "the witches almanac ( the lunar calender )", för att bestämma när han ska plocka druvorna. Han pressar alltid sina viner när månen blir större och aldrig när den blir mindre. Och med årgång 2004 har han tagit ytterligare ett steg och pressar vid fullmåne.

Ok....?? Låt oss se vad vi tycker om det.

Redan i doften är den tung på koncentrerad frukt som går åt hallon. Det är mycket starka drag åt reducerad hallonsås. Å jag gillar hallon. Det finns en lätt eldighet (14,5%) som hittar fram genom den kompakta frukten. Efter en tid i glaskupan kommer en stor blombukett fram i doften, med betoning på rosor. En lätt parfymerad ton hänger över vinet. Agne nämner en animalisk doft.

I munnen är det en väldigt koncentrerad frukt, tillsammans med starka inslag av reducerade hallon. Alkoholen försvinner bort i den massiva frukten. Eftersmaken är lång, tjock och kompakt eftersmak.

Det här är ett maxat och lite over-the-topp vin fyllt med hallon, och jag gillar det. Jag blev förälskad för ett år sen och kärleken håller i sig. Men... skulle det visa sig, nästa vin var så mycket bättre att det lutar åt skilsmässa och en ny kärlek som stavas Ojai har uppstått.

Glas 2

2003 Ojai Vernas Vineyard, 299:-

Jag provade Ojai Pinot Noir, iallafall en av dom, för inte så längesen. Den var storartad. Kan hans Syrah nå samma climax?

Doften har liknande assiosationer som förra vinet. Hallon, men här är det inte reducerat. Utan här är det mer förfinad vildhallon som gäller. Visst är doften massiv och kompakt. Förförisk är det bästa jag kommer på. En och annan jordgubbe hoppar upp också. Efter sin tid i glaset, letar sig lite underbara gula frukter fram och härlig smörkola. En svag nyans av tobak finns där i bakgrunden. This is magic. Underbart med ett vin som växlar och bara ger mer och mer under resten av kvällen.

Smaken är hög koncentrerad. Väldigt fruktigt. Förföriskt. Mättad. Extremt läcker. Generös. Wow, wow. Här samsas alla vildhallon, körsbär, torkade frukter och tobak i en sinnerlig symfoni.
Tanninerna är tydliga men snygga. Finishen är väldigt lång och kräver en klunk till. Visst är även det här en fruktbomb, men en väldigt snygg sådan. Det finns en lätt eldighet som inte alls stör vinet, men då har det en nivå på 15,5%. Vi pratar Amarone-nivå. Men det är så kompakt frukt att det nästan inte känns.

Återigen ett vin till Årstbästalistan och det är 2:a vinet från Ojai. Här är en producent som jag defenetivt ska köpa mer av. Är väldigt nyfiken på hans Grenache. Men snart har man väl inte råd att köpa dessa viner som ständigt får högre och högre poäng i pressen. Det här vinet var förövrigt kvällens favorit hos alla.

De söta vinerna vi provade kommer snart....

2005 Ojai Santa Barbara Pinot Noir

Jag gillar importören Divines viner. Wines whith an attidute!, som de själva säger. Så här beskriver dom den här producenten: Ojai ( uttalas Åhaj ) är ett litet samhälle sydost om Santa Barbara. Adam och Helen Tolmach gör 6000 lådor varje år. Adam startade Au Bon Climat med Jim Clendenen och började redan 1984 att göra sitt eget vin under Ojai-etiketten. Adam Tolmach har en minimalistisk syn på vinmakandet och vill i så stor utsträckning som möjligt låta druvorna sköta sig själva d.v.s iakttag noggrant och gör ingenting. Denna cuvée kommer från vingårdarna Fe Ciega och Byron. Själv tycker Adam om mogna druvor, men anser att det finns ett fönster i mognaden, där man kan få det bästa av Kaliforniens fruktighet och generositet, men där ändå aromerna och syran bevaras så att vinet går att dricka till mat. Just nu tycker Adam att det finns en trend att göra monsterviner där det subtila och finstämda går förlorat.

Färgen är mörk röd, kan det finnas en skvätt Petite Sirah här i tro?

Doften stor och djup som den djupaste av alla sjöar. Jag slås direkt av underbara jordgubbar och lite nyrostat kaffe. Doften är riktigt god och står sig så i en och en halv timme. Sen...sen händer det grejer. Nu öppnar det upp sig för nya intryck. En söt doft av finaste grädde uppenbarar sig också och en tropisk konsert av papaya, mango och cocos. Wow!! Helt makalöst.

Smaken är stor och fylld av trädgårdsbär. Här fick jorgubben sällskap med björnbär och hallon. Kaffenyansen finns också här. Vinet har en lätt eldighet. Eftersmaken är så lång, så lång och avslutas med inslag av romerska bågar. Väldigt gott med den här apelsin/choklad tonen på det röda vinet. Det är första gången jag känner det och jag gillar det skarpt. När den där dryga timmen gått ramlar det ner papaya och mango i apelsinchokladen också. Sanslöst och sjukt bra. Frågan är om det blir bättre än så här i år. Det blir iallafall svårslaget på årsbästalistan 08.

2005 Ojai Santa Barbera Pinot Noir, USA, 349:-

1998 Vaio Armaron Amarone

Den här amaronen köpte jag och Agne för 5 år sen. Vi tyckte att det var dags nu, när den vuxit upp till en mogen 10-åring. Så här skriver Henrik Ungerth i sin bok "Amarone-Svart guld från Verona" om vinet: Serego Alighieri är den sista ättlingen i rakt nedstigande led till poeten Dante. Sedan 1353 har det tillverkats vin på denna vingård! Kraft och elegans brukar vara motsatta komponenter bland många viner. Men inte hos detta välbalanserade vin. Ett fantastiskt vin som är en av de absolut bästa Amarone som finns. 96 poäng. Årgången 1998 får 4 av 5 i betyg och beskrivs som enastående.

När Agne och jag köpte vinet sept 2003, så betalade vi 329:-. Nu finns 03:orna på hyllorna och dom står i 359:-. 2003 var ju året med värmeböljan, så dessa ska då vara mer snabbmognande.

Doften! Hade jag fått det här i en blindprovning, så hade jag självsäkert sagt portvin! Det är en helt otrolig portvinston på doften. Stor, tung och kompakt fyller den glaskupan. Söt och tydlig på mörka körsbär. Bigaråer. Russin. Mörk choklad utan bitterhet. Det tar aldrig slut. Hela kvällen står sig doften stor. Wow!!

Smaken! Smaken är stor och fyllig. Den tar kontroll över hela min mun. Rund och sammetslen. Absolut noll bitter på avslutet, ingen knorr som jag tycker kan vara vanligt på en del unga amarone. Tanniner lyser med sin frånvaro. Alkoholen är på 15,5% men känns inte, de är totalt inbakade i den mogna frukten. Paletten går åt söta, mörka körsbär, choklad och mogna fikon! Wow!!!!

Vi hade dukat fram lite ost och salami som tilltugg till vinet. Men det var direkt onödigt. Hela vinet var en dessert i sig. Jag läser mina anteckningar och noterar sist - Mäktigt dessert vin! Den enorma associationen till portvin gör att jag tänker mig en chokladdessert till eller någon god grönmögelost kanske. Hursomhelst så platsar detta vin in på min årsbästa-lista för 2008.

1998 Vaio Armaron Serego Alighieri, Italien, 329:-

2002 Fabius Ciacci Piccolomini

Den här flaskan hade A med sig och jag fick prova blint. Så här lät det då:

Doft, mörka körsbär, choklad, vanilj, fat, murrig god frukt, svarta hallon!, svartpeppar.

Smak, Fräsch syra, mörka körsbär, välgjord, bra frukt.

Slutsats, Defentivt Italien! Troligtvis Toscana. Om det är Sangiovese så är det även med nåt mer, typ Cabernet Sauvignon. Ett riktigt sjujävlars gott vin. Doften är sannslös.

Svar, Italien, Toscana, 100% Syrah. Det här vinet provade jag två gånger förra året. Både 2002 och 2003. Det här var bland de 5 bästa viner jag drack förra året. 2003 tyckte jag var absolut bäst. Ciacci Piccolomini tillhör toppskiktet i Italien. Släkten går långt tillbaka i tiden, de har t o m presterat en påve, Pius ll.

Tack A för upplevelsen. Det här ska vi köpa mer av när tillfälle ges.