2 röda plus lite vitt

Denna gång var det min tur att få traska över till Patrik och Carina för en mitt-i-veckan provning. Insatsen är alltid den samma. En medhavd flaska vin. Vi provar varandras blint såklart. Denna gång var det Carina som tog tag i grytor och pannor för att stilla vår hunger. Ett jobb som hon klarade med bravur. Det får vi hoppas inte var sista gången...

Vi började med deras vin först.

En läcker animalisk doft slår emot mig först. Därefter klarar jag att bryta ner det i nyanser, som te x läder, charkuterier, korv och mogna jordgubbar i sprit. Under kvällen sen övergår det till mer sötfruktig,mer bränd och åt kaffe hållet. Mycket gott.

Vinet är väldigt smakrikt och mycket fruktigt. I munnen känns det tjockt, hög viskositet. Initialt är vinet runt och varmt fruktigt, i avslutet framträder finkorniga tanniner på ett snyggt sätt.

Jaha, mina tankar far direkt till Kalifornien och Syrah. Den där charkdisken och de animaliska tonerna känner jag igen i syrah. Och för mig känns det som Napa. Så, det är väl helt klart en välgjord Napa-syrah?

Nähä. En Aussie och Penfold´s. Jag får väl vara nöjd med att det var rätt druva iallafall. Helt klart är jag possitivt överraskad av den här. Det var ett tag sen jag drack Bin 28. Jag minns att jag inte tyckte den var riktigt värt sitt pris. Ikväll levererade den här iallafall rejält. Det blir att få återkomma till nr. 28 igen, helt klart.


2005 Penfold´s Kalimna Bin 28, Australien, SB 16320, 159:-


Så till glas nummer två. Nu var det värdparets tur att försöka.


Det första som Patrik ropar ut är: fotsvett! Ja, visst finns det där, men meningarna går isär om det är småbarnsfötter eller av äldre kaliber!?
Doften är läcker annorlunda med hög personlighet. Vi hittar tång, vägdamm. En känsla av fet kakao. Köttgryta med tomatpuré. Torra skafferikryddor och kirsberry.

Smaken känns först väldigt elegant och läckert komplext. I mittpartiet får du en rejäl käftsmäll av de torra tanninerna, för att i det väldigt långa avslutet lämna den där första känslan igen av elegans och komplexitet. Wow. Frukten går åt körsbär och läder.

Ett vin med personlighet helt klart. Det är inte helt lätt att gilla stilen direkt, vi längtar efter den gräddiga pastan som ska kokas på spisen. P och C har svårt att fatta beslut om vad det här kommer ifrån. Tankarna far runt i flera delar av Frankrike. C snuddar åt Portugal. Men till slut får dom ändå chansa på Frankrike.

Nej men Italien. Taurasi vinerna kan vara grymt goda. Aglianico är en tuff druva. Jag har provat vinet tidigare, för ett par år sedan. Då föll det mig inte på läppen. Den här var mycket bättre, och flera timmar senare levererade den fortfarande. Då var den ännu bättre, för det extremt sträva hade kaputilerat och kvar var bara denna elegans och komplexa vin. Enligt importören blev den här årgången av detta vin vald till Italiens 3:e bästa vin.

2000 Radici Taurasi Riserva, Mastroberardino, Italien, 270:-

Till den enkla men så självklart goda förrätten av parma och melon, så häller Patrik upp ett vitt vin i nya glas. Vad kan det vara?

Aha, svartvinbärsnickel och krusbär. Det här är helt klart Sauvignon Blanc. Jättegod fräsch doft. Med lite fläder och vita blommor också. Smaken är frisk och läskande. Syran är hög och fräsch. Tonerna går åt krusbär, blommor och grape. Mmm, gott.

Ok. Sauvignon blanc var ju rätt, men "and friends"?. Jodå, en lustig blandning av 45% sauvignon blanc, 35% grüner veltliner och 20% riesling. jag gillar det. Enkelt och fräscht.

2008 Forstreiter Sauvignon Blanc & Friends, Österrike, SB 95181, 79:-

Efter varmrätten bjuder jag på en efterrätt. Enkelt med Ben & Jerry glass och hallon i likör. Hallonen var vedervärdiga men glassen smakade gott. Jag tog med en flaska Moscato d´Asti för att locka till leende. Den är ju barnsligt gott med det söta, pärlande piggelin vinet. Har även nämnt det förrut.

2008 Moscato d´Asti Prunotto, Italien, SB 95187, 99:-

Kvällen blev som vanligt lite för sen. Men vad gör det när man sitter med goda viner och goda vänner!