Färgen går åt tegelorange.
Doften är lite diskret, men toner av hallon och smultron kunde ändå hittas. En fin jordig ton likaså. Doften kändes även lite spritig trots sina endast 12%.
Smaken är silkeslen i munnen. Totalt avsaknad av tanniner. Munkänslan ger ett lätt och flörtigt intryck. Extremt tydlig jordgubbskaraktär.
Ett trevligt vin från Bordeaux som passar mycket bra till att bara dricka som det är. Druvblenden är 50% merlot, 30% cabernet sauvignon och 20% cabernet franc.
Doften är trevlig med toner åt röda vinbär. Mycket fruktigare i doften än förra vinet. På något sätt känns doften artificiell.
Smaken är mer sötfruktig än glas nr 1. Vinet har en frisk smak med drag åt röda vinbär som övergår från den sötfruktiga till ett beskt avslut. Näe, det här var inte lika trevligt i smaken som glas nr 1. Däremot växte vinet betydligt till mat. Förrätten med Serrano och grisini lyfte vinet rejält.
Till varmrätten som var fransk Vårkyckling fylld med köttet från färsk tryffelsalsiccia lagd på salladsbädd, tog Patrik fram ett bonusvin och lät mig prova blint. Visst kände jag igen det här. Defenetivt Italien och tillslut går tankarna till Toscana. Det här var riktigt bra. Har man någonsin blivit besviken på familjen Mazzei?
Doften sjunger Italien. Mörka, mörka toner av körsbär. Doften är rejält stor. Körsbären går även åt kärnor emellanåt. Mörk bitter choklad finns där också. Tydlig fatkaraktär är uppenbart.
Smaken är klassisk Chianti åt det mörka hållet. Syrliga mörka körsbär med vissa drag åt kärnor. Massor med mörk bitter choklad och en hel del fat. Fylligt vin med långt avslut. Inte alls några tydliga tanniner, utan massor av mogen frukt. Det här var verkligen gott.
1 kommentar:
Hejsan!
Som du vet så är inte jag heller så belevad med rose vin, det ni har provat låter intressant får nog också testa. Kram Pappa!
Skicka en kommentar