2009 Occhipinti SP68

Jaha, nu har jag rättat in mig i ledet av Danmarkshandlande. Lite spännande är det förstås. När min gode vän Herren ringde och frågade om jag ville köpa lite vin när han ändå var där nere. - Absolut, plocka ihop en blandlåda efter eget tycke och smak, sa jag. Visst var det lite julafton när jag fick hem min låda och det dröjde inte länge förrän korken åkte ur första vinet.

Jag gör det enkelt för mig och länkar till Finare Vinare som gör en härlig presentation av vinet. Även Billigt Vin har gjort en mycket bra presentation.

Efter att ha läst FV beskrivning av vinet jämför jag mina egna, och finner att det skiljer sig rejält. Hur som helst så är vi i alla fall överrens om en sak, det är en härligt vin. Så här låter mina anteckningar......

Doften är stor på italienska körsbär och där kan skönjas en liten del jordgubbe också. En liten liten svag bris av blandade örter, men även en del nagellack och faktiskt lite mineraler. I munnen flödar en härlig röd syrlig frukt i en torr och rätt så stram stil. Till en början upplever jag tydliga fina tanniner, men efterhand mattas dessa ner och kvar blir ett läskande vin. Surkörsbär registrerar jag, det låter negativt men är egentligen precis så bra som det ska vara, en uppfriskande känsla av syrliga körsbär. Åter igen hittar jag en förnimmelse av örter och någon timme senare skriver jag ner apelsinsyror. Avslutet har en viss beska i sig, kanske även lite körsbärskärnor och trot om du vill lite earl grey.

Det här är som sagt ett gott vin. Inte stort, men läskande lätt och det satt som en smäck till en bit Tomme de Savoie.

2009 Le Volte

Jag provade 08:an i våras och tyckte faktiskt om den. På rekommendation skulle det ha varit 09:an och jag lovade att återkomma med ett smakprov så fort tillfälle skulle ges. Nu när både Svenssonsmakaren och JC:s Vintankar hunnit med och provat 09:an och tyckte någorlunda bra om den, så tog min nyfikenhet överhand och jag rusade ut och köpte på mig några flaskor.

Det är väl vida känt att Le Volte är ett av Ornellaia´s instegsvin, med en mix av 51% sangiovese, 34% merlot och 15% cabernet sauvignon.

Vinets doft är riktigt god tycker jag. Så där lite snygg med fina toner av ceder och en proffsig fatbehandling. Tonerna går åt det mörka hållet, men jag kan inte låta bli och tänka på små söta bär. Jag upplever också att det är något blommigt över doften. I min värld har doften både charm och lite djup. I munnen är vinets elegant och snyggt med en känlsa av silke. Jag tycker inte att tanninerna är för robusta i kväll, utan dom ger en snygg hållning till vinet. Precis som i doften så känns faten proffsigt använt. Tonen går åt mörka körsbär och lite choklad. Avslutet är helt ok och lockar till en klunk till.

Jag gillar det här vinet. Låt gå för att det säkert finns massor med annat i samma prisläge som är bättre. Låt gå för att det kanske är lite "tråkigt" att den är så tillgänglig på SB. Just ikväll så är det riktigt gott.

SB : 32472
Pris : 159:-

BYOB till Herren

Jag och Svempa blir hembjuden till Herren på lite enkel vinprovning mitt i veckan. Vi har med oss en varsin blindpava som vi häller upp på karaff. I köket sprider MM fantastiska dofter med sin matlagning.

Under husvisningen får vi ett glas i handen. Vinet är lätt kylt och släpper ifrån sig en flörtig doft av hallon, jordgubbar och lite grönsaker. Smaken är ung och lätt. Det är i sin enkelhet riktigt gott. Ett ärligt vin med roa smaker av hallon, blåbär och jordgubb. Det finns t.o.m. en del komplexitet i det. Smaskigt.

2010 Morgon Nature, Domaine Lapierre

Nästa vin är ett vitt som är tänkt till varmrätten. Ur glaset svävar en häftig doft. Det är personligt och tungt. Först får jag inte kläm på alla nyanser, men med lite hjälp så börjar pennan jobba. Brända mandar. Hårda gröna päron. Äppelskrutt. Ylle, eller mineraler som Herren tolkar det som. I munnen blir jag överraskad av att det inte smakar som doften förväntar. Smaken är fet med dag åt aprikos, honung och pomerans. Tonvis med mineraler klingar ut i munnen. Munnen vill nästan tro att det är ett dessertvin, men...det är ju torrt.

2006 Calabretta Carriacante, Etna, Sicilien.

Det fanns inte på kartan att gissa rätt. Druvan Carriacante är helt nytt för mig, och i doften fick jag liknelser med Chenin Blanc. Mycket gott och intresant att få prova. När vi provar det till maten sitter den som en smäck. MM serverar en typisk siciliensk rätt, Pasta con Sarde. Vinets feta textur och russinen i pastan matchas mot sältan från sardinerna. Allt är i symbios. Magiskt.

Så över till själva vinprovningen. Vi börjar med Svempas vin. Väldigt tilltalande doft med toner av soya och köttbuljong. Djup kryddig doft med mognadstoner blandas med lakrits och en svävande känsla av frisk menthol. I munnen upplevs vinet varmt och lite eldigt. Körsbär och grön paprika plus en del gräsiga inslag. Visst finns här också snyggt hanterade fat. Stilen är fräsch och bär på torr frukt.

Det här är gott. Jag blir förvånad över att vinet är ändå så pass ungt. På doften fick jag en känsla av ett tioårigt vin. I munnen är det för att vara från Priorat ändå väldigt lätttillgängligt, men det skulle vara mycket intressant att få prova det här vinet igen efter just tio år.

2008 Les Terrasses, Alvaro Palacios, Priorat, SB 92130 , 229:-

Andra vinet är från Herren och har stått i karaff i ca fem timmar. Ur glaset tränger en bonnig doft med tvättäkta sydfranska drag. Frukten är purung och skinande ren. Doften är ganska dov till en början men växer sig stor under kvällen och blir till ett renaste hallonelexir. I munnen är det ett barnarov att dricka. Bären trängs trångt, det är renaste moset av hallon, blåbär och jordgubbar och med en tvist av lakrits på. Tanniner är helt insvepta i den täta söta frukten och man kan skönja något stort, även om det förstås är helt ljuvligt att dricka redan nu.

2009 Colombis Domaine Isabel Ferrando, Chateauneuf-du-Pape, 439:-

100% Grenache från 60-åriga stockar.

Sista vinet ut är från mig. Här är doften riktigt funky, med fotsvett eller svettiga ostar. Tydligt känns även ett tunt skikt av dammigt grus och under det ligger körsbär, mandel och grillkol. Det svävar också något blommigt i glaset, pelargon? Mycket trevlig doft och precis sånt som jag går igång av. I munnen blandas jordgubbar och körsbär med en viss kärnbitterhet. Väldigt små sandiga tanniner kan skönjas och gruset finns även i smaken. Bra balans på alkoholen och frukten.

2008 Le Cupole, Tenuta di Trinoro, Maremma, SB 71908, 299:-

Härlig och udda blandning av mestadels Cabernet Franc och Merlot och sen även Cabernet Sauvignon plus Petit Verdot.

Efter detta så var det dags och bryta upp. Resten av sällskapet har en arbetsdag att vakna till, medan jag fortfarande går i semesterdimman.

Tack T och M för en förstklassig kväll.

2008 Langhe Nebbiolo Produttori del Barbaresco

Många är det som talat gott om detta koopertiv och dess viner. Läs gärna Patriks korta ord om producenten på ItalienskaViner. Härom kvällen fick jag mig ett första smakprov på deras viner, dock så var det bara deras enklaste Langhe Nebbiolo men ändå.

Första intrycket av doften är att den är lite blygsam. Den är mest lite alkoholvarm och fylld med surkörsbär. Efter ett tag kryper det fram lite målarfärg och en svag tomatnyans, kanske även en del mineraler. I munnen är vinet lätt och läskande. Urtypiska surkörsbär med en aning torr läder och lätta jordgubbsspritsar. I´m just not feeling it tonight, och nöjer mig med ett par glas.

Kvällen efter drar jag korken ur flaskan och ger det en ny chans. Nu finns en mer rundör över doften, då alkoholen inte är lika framträdande. Surkörsbären brottas med vildhallon och kanske en näve nypon på det. I munnen känns doftutvecklingen igen och körsbären, hallon och den fräscha syran ger mig liknelser åt Bourgogne. Nu gillar jag vinet, inte för att det är stort och komplext på något sätt, mest för sin läskande lätthet och känslan av old school.

SB : 74669, tillf. slut.

Pris : 139:-

Semesterströssel

Min semester går in på sin tredje vecka och några viner har runnit ner genom strupen den senaste veckan. Återigen provade jag 2008 Roagna Dolcetto d´Alba, sist blev jag väldigt förstjust i vinet, som jag blev tipsad av Herren att prova. Ur doften strömmar klassiska körsbär och under det ligger en inbjudande matta av animaliska toner. Viol och läder sätter en extra piff på doften. I munnen, salivframkallande syror och snälla tanniner med toner av klassiska italienska körsbär och hallon. Ett riktigt fräscht vin med en härlig näsa och läskande smak.

2008 Roagna Dolcetto d´Alba, Piemonte, SB 73143, 137:-

Sen en återkommande favoritproducent hos mig. Det ska väl nämnas igen att det skiljer sig avsevärt mellan Charles billigare viner, som den här, och hans mer premium viner i fråga om djup och komplexitet. Chateau Smith har jag tidigare upplevt lite anonym och har väl serverat det när mina gäster inte bryr sig om vad som finns i gaset, så länge det bara är gott. Den här gången hade det hänt något tycker jag, eller också så var det bara ett träffsäkert humörsläge att dricka den. I det här glaset strömmar ljuva svartvinbärstoner upp, eller kanske till och med doften av kokande klappgröt. Jag hittar även lite hallon och små nyanser av peppar. I smaken dominerar svarta vinbär och det ger en mild fin ton ifrån sig. Ren och snygg stil med mjuka tanniner. Avslutet är inte alls långt men det lämnar goda efterdyningar av just svarta vinbär och det är väldigt gott just denna kväll.

2007 Chateau Smith Cabernet Sauvignon, Washington State, SB 71907, 174:-

En ny bekantskap för mig. Jag kommer på mig att det var ett tag sen jag provade något från Ribera del Duero. Här har vi Tempranillo från vinstockar med en ålder på mellan 6-100 år, gissningsvis står den största delen av vinet från de yngre stockarna. Stockarna ska visst växa i sex olika typer av jord. Vinet har fått vila i 11 månader på franska och amerikanska fat, där hälften var nya och hälften andraårsanvända.
I doften är frukten stor och mörk. Här blandas blåbär och körsbär med rostade fat och vanilj. Visst finns här också en hel del choklad och lite rökiga toner som jag förknippar med tonkaböna. Efter att vinet fått lufta sig lite i glaset så tittar en blandpåse av mörkröda och blåa bär fram tillsammans med en svag ton av tallbarr. I munnen är ter sig vinet väldigt fruktigt med mörk frukt, fräsch syra och stora bakomliggande tanniner. Blåbär är det som är allra tydligast för mig, men även en del vanilj från faten, som tillsammans bildar en god blåbärsdessert med vaniljssås. Avslutet är kryddigt och lite mustigt, vilket sammantaget gör det här vinet väldigt gott.

2007 Alconte, Ribera del Duero, Spanien, SB 71274, 149:-

Fam. Ekström på besök vid Lammsjön

Igår kom familjen Ekström på besök. Det blev klassiskt semesterhäng med vin, grillat och kvällsdopp i sjön. Det var väldigt trevligt att lära känna hela familjen. En som gjorde starkt intryck var minstingen Vincent, his my kind of dude!

Efter den obligatoriska rundvandringen med ett glas enkelt bubbel i handen, fick vi komma till bords och jag startade med en 2007 Barbera d´Alba från Josetta Saffirio. Doften är ljuvlig och passar kvällen perfekt med sina körsbär, choklad och blåbärspaj med vaniljsås. Det som höjer komplexiteten är dom smått animaliska inslagen. I munnen får vi ett friskt och läskande vin med syrliga körsbär kanske till och med bigaråer. Fin mjölkchoklad om man provat en Valrhona med dryga 30% kakao. Faten känns ganska tydligt. Syran är livlig och salivframkallande. En riktigt god Barbera som vill vara lite stor. Inte riktigt lika bra som Aldo Conterno´s Conca Tre Pile, men likväl väldigt gott

2007 Barbera d´Alba Josetta Saffirio, Italien, 179:- slutsåld på SB i nuläget.


Andra vinet som åkte ner i karaffen var 2008 Pinot Noir från Ojai. Denna "baspino" har en väldigt läcker doft med toner av kokos, mogna jordgubbar och andra söta röda bär. Här finns inget tvivel om att det är en californisk pinot. Exotiska inslag av gul frukt som jag så ofta hittar. Faten lyser igenom ibland och ger ett intryck av kola. I munnen supermogna jordgubbar och hallon. Gul mango och fat. Syror som påminner om clementin. Långt och delikat avslut. Ja jag är en sucker för den här stilen av Pinot Noir. Jag vill ha mer.

2008 Pinot Noir Ojai, Santa Barbara County, SB 72640, 349:-, men nu är det årgång 2009 som gäller och jag har för mig att 08:an låg på 289:-.


Tredje vinet öppnades efter midnatt och var bara tillför att drickas och inte annalyseras, men det var gott.

Ni är varmt välkomna igen Fam. Ekström!

Semesterhäng med Stephan

Min gode vän Stephan kom förbi på landet och stannade över natten. Självklart hade han med sig lite torkat vildren, goda ostar, vedugnsbakat bröd och ett par flaskor vin. Jag var inte nödbedd utan plockade också fram två flaskor ur jordkällaren. Vi slog upp dem i karaffer och dukade upp de goda tilltuggen och glasen.

2007 Flying Goat Pinot Noir har en sensuell och förförisk doft med apelsin, omogen mango, papaya, jordgubbar, gräddig jordgubbsmousse, små inslag av rostat kaffe och en hel del mineraler. Fantastisk doft. Det här gillar vi. I munnen har vinet en lite fet stil och smått söt stil, men absolut inte over done, för här finns en härlig syra som håller upp vinet snyggt. Läckra inslag av röda körsbär, lingon, rönnbär, mandarin och jordgubbar. Lång riktigt god eftersmak som lyser mineraler och jordgubbar dränkta i nypressad apelsinjuice. Skitgott helt enkelt. Stephan plockar lätt druva och distrikt, ikväll är han på g. Han tackar mig för att jag fick upp hans ögon på den här stilen av Pinot Noir. Det här är svårt att inte tycka om, och den håller hela kvällen och faktiskt även et sista glas kvällen efter också.

2007 Flying Goat Pinot Noir, Santa Barbara County, Californien, SB 70675, 399:-

2002 Cigalus har en fantastisk mogen doft med supertydliga toner av hö och hösilage. Här finns också tobak, mylla, topsoil, körsbär och skimmer av fin röd frukt. Mums. I munnen återfinns hö och tobak men också Anthon Berg marzipan. Smaken är mogen och lite torr. Syran är frisk och det känns som ett stort vin i munnen. Total balans och verkligen perfekt att dricka nu. Skitgott nr 2. Jag gissar vilt men lyckas inte att plocka den här. Tack för den, Stephan. Andra som provat för längesen är FV, läs det här.

2002 Cigalus, Gérard Bertrand, Languedoc, 209:- när det begav sig.

2004 Madrone de Lohsa är svår att dofta på. Den släpper inte ifrån sig lika mycket som resten av sällskapet ikväll. Vi hittar lite dova jordtoner, moreller, mylla, mynta och älggräs. I munnen händer det desto mer. Smaken är fylls av mogen frukt med toner av kalvfond, katrinplommon, moreller, bitter mörk choklad och gräs. I ett sist glas kvällen efter så har vinet liknelser med Amarone, utan sötman i sig. Helt OK vin, sista flaskan och inget jag kommer köpa på mig fler av.

2004 Mandrone de Lohsa, Maremma, Toscana, SB 94783, 249:- för årgång 2007 som är ute nu.

2003 Osar från Masi har en för mig ung doft med sitt babyhull kvar. Här är det gräddiga hallon, vanilj och viol. Nästan godisaktig i stilen. I munnen är vinet först lite tunt, men efter nån timme i karaffen öppnar den upp sig och får en tyngre känsla. Smaken har toner av mörk frukt, läder, tobak, blåbär och körsbär. Vinet är läskande och gott, ändå kanske den svagaste i kvällens uppställning. Här lyckas jag självklart inte pricka rätt, hur många gånger drickar man druvren Oseleta? Tack igen för den, Stephan. Fråga, jag upplevde den här som väldigt ung, hur klarar den här druvan sig i källarn? Jag uppmanar Stephan att glömma resterande flaskor x antal år för att se vad som kan hända.

2003 Osar, Masi, Valpolicella, Italien, SB 74845, 349:-


Stort tack min vän för supertrevlig kväll och för renköttet, gudagott.