torsdag 10 februari 2011

1999 Casalferro

Precis innan förra årets slut provade jag 2007 Casalferro och gillade det mycket. Att nu fått möjligheten att prova 1999 Casalferro är fantastiskt roligt och intressant, denna gång tack vare min vän Lasse. Då en del investeringar och uppfräschningar gjorts hos Barone Ricasoli, lanserades årgång 2007 med ny etikett och även enbart gjort på 100% Merlot. 1999 byggdes på största delen Sangiovese (75%) och resten Merlot (25%). Macerationen pågick i 18 dagar för Sangiovesen och i 16 dagar för merlot, därefter fick vinet ligga i 18 månader på franska fat. Innan första försäljningsdagen hann vinet få vila i flaskan i 4 månader. I juni 2001 presenterades det på marknaden, och den 2:a april 2002 gick den att köpa på Systembolaget för 235:-. 1999:an har belönats med 3 glas i Gambero Rosso och fick 90 poäng av Wine Spectator. Själva årgången i Chianti Classico fick 94 poäng av W.S. , förövrigt samma poäng som årgång 2007 tilldelades.

Doften har nått en härlig mognad. Massor av mörk frukt med övervägande mörka bigaråer. Faten är lätta att känna igen, men ger en fin extra krydda på det hela. Lantliga toner som t ex stall och hö är väldigt tilltalande. Efter 15 minuter i glaset kommer mognaden hårt i form av fikon och choklad. Portvinsliknelsen gör att man får julafton i tankarna.
I munnen är vinet mörkt och fatigt. Frukten håller fint och ger ett självsäkert moget intryck. Massor av körsbär på en höbal i ett stall. Om vinet har en portvinslik doft så är smaken ändå ganska torr och stram. Avslutet är ordentligt långt med läckert mogen frukt. Syran i vinet är frisk. Det märktes dock att vinet har kanske precis passerat sin peak, då det redan efter 20 min i glaset börjar ge ifrån sig mer och mer syrliga mörka körsbär i den falnande frukten.

Vinet var väldigt gott och jag satt med ett brett leende och ojade mig, men mitt tips är att dricka upp kvarvarande flaskor och när det väl är uppkorkat drick det inom en halvtimme.

1999 Casalferro IGT, Barone Ricasoli Toscana, Chianti Classico, Italien.

tisdag 8 februari 2011

Riesling med O.O.-gänget.

I lördags var det dags igen att träffa grabbarna i Oenologi Orden. Som vanligt provar vi alltid blint, och som vanligt ångrar man att man öppnade sin käft. Förnedringsmomenten lämnar jag bakom mig och redovisar istället provningsanteckningarna. För första gången provade vi vitt vin tilsammans och där är min erferenhet inte lika stor som när det gäller röda. Det var dock ett väldigt trevligt inslag och jag hoppas absolut på fler vitvinsprovningar.



GLAS NR 1


Frisk doft med toner av krusbär, fläder och citrus. Doften känns fruktig och aromatisk samt flörtig, lätt att gilla i allmänhet. Till och med litet tuttifrutti hittar jag också. I munnen känns doftpaletten igen, krusbär och lime. Syran är pigg och fräsch, smaken känns enkel. Gott men inget stort vin.

2008 Stoneleigh Riesling, Nya Zeeland 99:-


Dom andra tyckte det här var ett riktigt "prisvärt" vin, jag tycker den var för enkel och faktiskt litet atypisk för riesling, påminde mest om en N.Z Sauvignon Blanc.



GLAS NR 2

Oj, här är det ingen tvekan om att det är riesling vi har i glaset. Ungdomsåren med moppemeck kommer i tankarna, petroleum, halvfull gammal reservdunk, gammal cyklop. Väldigt aromatisk och här måste man nog gilla den stilen för att uppskatta vinet. Normalt gör jag det, men även för mig blev det litet för mycket just denna kväll.

I munnen har vi åter petroleum i skön moppestil, men även omogen persika och burk champinjoner. Syran är bra men något lägre än vad jag förväntar mig av en riesling. Avslutet gott men svaga röda bärtoner och litet mineraler.

2003 Wigan Riesling Peter Lehmann, Australien, 239:-




GLAS NR 3


Vinet har en nötig doft och en underbart läcker ton av honung och aprikos. En känsla av sent skördade nästan botrytis angripna druvor kan förnimmas.Nästan som ett dessertvin fast torrt. Jag hittar även conference päron och något så abstrakt som solsken. Doften är så galet bra att jag till och med gjorde en liknelse med sin första kyss.

I munnen känns vinet nästan litet halvsöt eller senskördat. Läckra drag av honung och aprikos/persika blandas med nötiga inslag. Syran är perfekt i sin livliga och pigga skärpa. Avslutet är långt och förödande gott med smått rökiga mineraler.


2009 Prager Wachstum Bodenstein Smaragd Riesling, Österrike, Wachau, 419:-

Från sten till vin är mottot hos Toni Bodenstein. Hans mål: att föra individuella och särpräglade viner i glas, som måste säga sin egen bild av ursprung.

Det här vinet var en av två av mina favoriter i den här provningen. För mig ett underbart vin som jag hoppas på att få smaka på flera gånger.



GLAS NR 4

Läcker doft med klockren association till röd skumtomte. Snygg svag ton av petroleum. Fruktiga inslag av persika och lime. Massor av mineraler och våta stenar med svagt svävande rökiga toner. I munnen tonvis av mineraler i form av havssälta, tång och ostron/skaldjur. Fina röda bär toner och ett snyggt och långt avslut.


2004 Les Ecaillers Riesling, Léon Beyer, Alsace, Frankrike, 249:-


GLAS NR 5

Återigen en viss nötig nyans i doften, tydligast iform av mandel och en läcker toscakaka. Aromatiskt med citrus och blommor. Fint mineralrökig. I munnen hittar jag återigen mandel men också en väldigt tydlig beska, blondgrape och citronskal. Härliga mineraler som nästan påminner om knallpulver. Långt litet bittert avslut.

2008 Wurzburger Stein Riesling GG, Juliusspital, Franken, Tyskland, 299:-


GLAS NR 6

Oförlöst doft som påminner mig om svag parfymvatten, eller svagt parfymerad tvål. Vackra Golden Delicius-äpplen. Mycket läcker och fräsch i en perfekt renhet. I munnen torr och stram i sin fantastiska friskhet och fräschör. Små mycket mineraler att nästan telepateras till dess steniga ursprungsplats. Svaga och lätta slöjor av rökmoln. Ett stort perfekt moget Golden Delicius-äpple. Snyggt balanserad med ett väldigt vackert och långt avslut.


2008 Halenberg Riesling GG, Emrich-Schönleber, Nahe, Tyskland, 472:-


Det andra vinet av mina två favoriter. Så här ska riesling göras tycker jag. En låda av dessa i källarn är som en våt dröm.

" - EXCEPTIONAL...the palate has immense structure and balance., concentrated with bright, zesty fruit and an amazing length" citat Andreas Larsson, vår egna världsmästare.






söndag 6 februari 2011

2007 Les Obriers de la Pèira

Doften är riktigt funky. Här finns läckra toner av mogen brie, trevlig fotsvett och doft av svampskog. Frukten känns varm, mörk och något söt med blåbär och lakritsrot i doftkvasten. Fortfarande unga vaniljtoner men faktiskt också steniga mineraler. Läcker.

I munnen varm och mörk fruktig med en känsla av mycket. Finska tjärpastiller och asfalt läcker sig runt tungan. Mörka blåa plommon och goda körsbär i choklad fyller på upplevelsen. Det finns en upplevelse av mineraler i form av stenbrott och en viss sälta. Trots sin stöddiga attityd är det på något sätt ändå finstämt, bortsett från alkoholen, som bryter igenom litet för mycket. Nu kanske jag är känsligare för just sprittoner än andra, men det hade inte skadat om procenten (14,5%) hade varit något lägre. Svansföringen är ändå rätt lång med varm och eldig frukt.

Vinet är väldigt, väldigt gott och vännen Svempa som också provar, hjälper till att snabbt tömma flaskan. Smakabra!

Det finns fler som provat och gillat här, här och här.

Vinet är gjort av 65% Cinsault och 35% Carignan och är lagrad till största delen i stora neutrala ekfat samt i ett fåtal begagnade barrique. Läs gärna mer på importörens hemsida, Bristly.
Jag ser att årgången efter, 2008, hade ett lägre pris på SB (159:-) än årgång 2007 (199:-). Nu verkar dessa flaskor vara slut, men om 2009:an kommer in och håller samma kvalitet som 07:an till det lägre priset är det definitivt ett KÖP.

2007 Kanu Keystone

Jag har hållit mig borta ett tag ifrån Sydafrikanska viner. Min palett blev alldeles för känslig för det generellt rökiga i dessa viner. Tidigare provades det friskt av Sydafrikanska viner, och visst finns det ett par enstaka flaskor på lut i garderoben. När Svempa är på besök och häller upp vin i glaset för mig att prova blint, låter det så här:

Tydliga gröna toner känns direkt i doften, jag tänker då på främst på grön paprika. Kanske också en förnimmelse av kvisttomat, vilket får mig att spontant säga Cabernet Franc. Här finns mörk, murrig frukt med svaga toner av mint. En svag ton av rök, som växer och blir allt tydligare för varje glas. Sydafrika. I munnen är grön paprika väldigt tydlig, blandat med mörka plommon. Rök eller bakelit finns här också, men ändå för mig på ett tilltalande sätt. Avskildsamheten har kanske gjort gott, för jag gillar det. Det slår aldrig över till att bli too much. Vinet är fylligt och fruktigt med en bra ryggrad av tanniner och avslutet är gott i sin rökiga ton.

Jag gissade på en Bordeauxblend från Sydafrika med en prislapp på 200:-

Svaret är en 2007 Kanu Keystone från Sydafrika (SB 90072) med 67% cabernet sauvignon, 20% cabernet franc och 13% malbec, och priset 119:-.

Det är svårt, det här med vin :)

söndag 30 januari 2011

2001 Vallemayor Gran Reserva

Initialt är doften fylld av gamla ekfat och torkade mörka körsbär. Efter en stund i glaset öppnar den upp sig och skänker i från sig toner av cornichon, inlagdgurkspad och Önos pickles. Visst finns här också lite svaga dilltoner, men inget som stör tack o lov. Efter en timme har frukten en blandad nyans av mörk och röd ton, och ytterligare ett par timmar senare lutar tonvikten åt hallon och jordgubbar. Nu finns också en läcker nyans av fruktkaka som är väldigt trevlig, men visst finns fortfarande eken i framkant.
Om det doftar av ek, så är det ändå i smaken som träflisorna finns. Gamla uttjänta ekfat. I början blir det nästan aggresivt av kryddig ek, det hjälper dock med en del luft för att mjuka upp vinet. Då framträder litet lätt dill och mörka körsbär. Efter en timme händer samma sak som med doften, de mörka körsbären blandas ut med mörka jordgubbar. Vinet är av bra kvalitet och håller ihop bra. Det har en fin frukt med ett långt avslut kryddat med ek. Alkoholen (14%) är tämjd och under kontroll.
Dag 2; nu har eken släppt greppet och vinet är faktiskt väldigt gott, iallafall i min mun. Välbyggt och fräscht med läckra röda jordgubbar och ett torrt slut. Smakabra! Slutsats, ska du prova vinet så dekantera i tidigt skede.

WineSpectator ger årgången 2001 i Rioja 93 poäng. Det här vinet består av 85% Tempranillo, 10% Mazuelo och 5% Graciano. Druvorna kommer från den 5 ha stora vingården i La Cerradilla och vinrankorna är äldre än 40 år.

SB : 71951
Pris : 190:-

söndag 23 januari 2011

2007 Benton Lane Pinot Noir

Det här är en trevlig "cool climat"-pinot noir från Oregon. Först ut från glaskupan kommer röda körsbär och litet hallonfudge. Små lätta drag av läder, rostade valnötter men också toner av nektarin. Efter någon timme hittar jag gröna tepåsar och mer åt jordgubb än tidigare körsbär. Nektarinen lutar mer åt papaya och mango. Efter ytterligare två timmar är doften litet mer skitig i stilen och snygga drag av dynga antecknas. Allt i sublima nyanser.

I munnen upplevs vinet rejält friskt med sin livliga syra och syrliga körsbär, som jag närmast återkopplar till Italien. Litet färska örter dansar runt den svala körsbärsfrukten. Efter ett par timmar i glaset har bärmattan fått sällskap med syrliga hallon och nästan omogna jordgubbar. Trots det så är det körbären som är allra tydligast. Tanninerna är lena och snälla, alkoholen på rätt nivå 13,5%. Avslutet kanske är något kort för att det ska bli minnesvärt.

Ett trevligt och gott vin men det lyckas inte beröra mig. Med sin friska och svala frukt alldeles utmärkt och säkert bättre till mat än på egen hand.



Pinot Noir druvorna till det här vinet kommer från sju olika kloner, Pommard, Wadensil, 113, 114, 115, 667 och 777. Vädret var litet varmare än normalt under våren 2007 och sommarmånaderna var något varmare än normalt men inte heta. Fram till början av september såg det ut att bli en mycket bra årgång, men mot slutet av månaden kom så regnet och det höll i sig i stort sett fram till mitten av oktober. Lyckligtvis nådde de flesta druvorna mognad innan regnet kom, vilket ledde till låg alhokol men med livlig syra och moderata tanniner.
Vinet fick vila i nio månader på franska ekfat och buteljerad i augusti 2008.

" The 2007 Pinot Noir Estate exhibits a perfume of clove, cinnamon, and allspice along with fruit aromas of black cherry, and plum. Elegant on the palate with light tannin and just enough sweet friut for balance, this medium-long effort will drink well for another 3-4 years" - aug 2008
88 points Robert Parker.

Munskänkarna Södertälje!

I fredags gick det första försöket att se behovet av en sektion av Munskänkarna i Södertälje. O visst blev vi litet tagna på sängen av det stora intresset. Drygt 130 st vinprovare blev det, och ytterligare ett tjugo tal som tyvärr fick avslag på sin anmälan pga av platsbrist. Håll ut, det kommer en ny provning den 18 februari.

Provningen i sig var enkel, med syfte att introducera provningsteknik och enklare druvtypiska viner, allt skickligt lett av Trosa-sektionens ordförande Mats Gernandt. Hela provningen löpte riktigt fint och den följande två rätters middagen var mycket bra. Jag hoppas att de flesta hade en riktigt trevlig kväll och återkommer. Vårens och höstens aktiviteter kommer säkerligen bli mycket intressanta.