2006 Provenance Rooi

Startskottet på sommarens "grillviner" får bli denna Sydafrikan, passande att även sippa på under en VM-match. Denna Bordeauxblend på 39% cabernet sauvignon, 36% merlot och 7% perdit verdot har jag provat förut och då skrev jag lite info om producenten, läs gärna det här. När jag jämför mina anteckningar är upplevelsen istort sett identisk. Då är man iallafall konsekvent.

Stor fruktig doft med den klassiska sydafrikanska rökigheten. Varm och kraftfull med toner åt plommon, grön paprika och kvisttomat, men även plommon och björnbär.

Smaken är mjuk, något eldig och medelfyllig till fyllig. Syltig frukt med toner av plommon, björnbär, paprika, tomat och mörk frukt. Tydlig fatbehandling och viss rökighet. Kryddigt avslut med viss spritighet.

Allt som allt ett gott "grillvin" som inte överraskar.

2006 Provenance Rooi, Sydafrika, SB 75589, 129:-

2006 Phoenix Cabernet Sauvignon

Äntligen har vårsnuvan släppt och en kraftfull aussie får kliva in som arbetsträning. Här gäller det att få fart på näsa och gom tänkte jag. Phoenix hämtas hem av Divine och enligt dom så får vinet alltid bra poäng av alla även Parker. Kym Tolley gör eleganta viner och handskas allra bäst med cabernet. Kym Tolley grundade Penley Estate 1988 efter att bla ha arbetat som vinmakare på Penfolds i 14år. Namnet Penley är en kombination av Penfolds och Tolley. När han startade Penley tillsammans med sina två systrar så var det väldigt viktigt för honom att de skulle börja med obruten mark, precis som deras förfäder gjorde en gång. Penfolds Winery fanns inte längre kvar i familjen så detta skulle bli det nya familjeföretaget som skulle resa sig som fågeln Fenix ur askan. Därav namnet Phoenix på ett av hans viner.

Doften är härligt stor och fyller luften även utanför glaset. Mörk sval frukt med tydliga svarta vinbär, plommon och fat. en snyggt touch av anis och mint gör det hela komplett. Smaken är rejält fruktig och kraftfull. Varm mörk frukt med tyngden på svart vinbär och plommon. Även i smaken hittar jag mint eller eucalyptus om du så vill. Lite brända toner träder fram och som jag var inställd på eldighet. Etiketten säger 15%. Tanninerna är snyggt inbakade i frukten. Vinet har ett långt varmt avslut med lite ekbeska.

Ett härligt koncentrerat vin som var helt rätt att knäcka för att öppna upp en sommar med många spännande viner.

2006 Phoenix Cabernet Sauvignon, Australien, SEB 81834 , 179:-

Sommarsnuva

En vän till mig ringde och frågade hur det stod till med mig. -Har du dött?, löd frågan. -Det var längesen du skrev nå´t på bloggen. Ja, tacka f..n för det, när näsan är sprängfylld med gul sörja och hostan retar en till vansinne. Det hjälper heller inte till att längtan efter ett rysligt gott rödvin växer till närmast olidliga propotioner.

Som alla vet drabbas vi män allra hårdast av just förkylning, och man är en riktigt sorglig gestalt. Men snart.... snart är det säkert över och då ska det belönas.

2004 Anégia

Mousserande från Portugal är inte ofta jag provar. Portugal har likt Italien ett hav av regionala druvor som är spännande att upptäcka. Just det här vinet består av lika många delar av Arinto och Trajadura. Det är inget dyrt vin på något sätt, 99:-, men ibland räcker det med att det bara är gott helt enkelt.

Den här doften har uttvecklat en mognad. Fruktigt med mycket äpplen och lite rostat bröd. Smaken ät lätt mogen och väldigt stor på brokna äpplen. Rostat bröd, lite nötter och lite citrus.

Ett personligt bubbel med lite mognad, kanske inte det mest komplexa vin men gott nog ändå.

2004 Anégia, Portugal, 99:-

2001 Château Bouscassé

Min vän Patrik har en ansenlig samling av Bouscassé och Montus. Det ska bli väldigt intressant att få möjligheten att följa dessa viners utveckling. Utvecklas dessa viner med behag eller faller frukten och lämnar kvar ett strävt och uttorkat vin?. Den här gången är det bas-bouscassén som hälls upp blint i mitt glas.

Doften är otroligt häftig. Tydligare toner mot det animaliska var det längesen jag kände. Det animaliska lutar nästan åt rått blod. Som en slaktbänk hos ett charkuteri. För charken finns här också, högar av korv i all mörk frukt.

I munnen upplevs vinet varmt och bär fortfarande på tuffa tanniner som lämnar munnen torr. Frukten är väldigt mörk och har ett lager av vägdamm över sig. Avslutet är långt och tydlig på skalbeska.

Det här är ruskigt gott. Bonnigt och rustigt. Den börjar kännas mogen men klarar säker flera år till. Druvblenden är 50% tannat, 25% cabernet sauvignon och 25% cabernet franc. För 89 spänn 03 måste det anses som ett kap som levererar så här idag. Kan 01 ha varit ett gynnsamt år i Madiran tro? Men trots allt kräver det sin tålmodige ägare. Den här etiketten är bra mycket snyggare än vad dagens flaskor har, tycker jag. Tack Patrik för upplevelsen.

2001 Château Bouscassé, Madiran, Frankrike, SB 2204, 119:- ( 06:an)

2006 Clos de Rochegrés, Moulin-à-Vent, Jadot

Här slog jag hål på min syn av Beaujolais. Vilken charmör. Vinet kommer från appellationen Moulin-à-Vent och anses väl producera de mest bourgognelika vinerna i Beaujolais, och det är bara att instämma. Att Gamay-druvan kan ge ett så komplext vin med bra ryggrad var för mig en chock.

Redan när jag kör ner näsan i glaset upplevs vinet silkeslent och lite sötaktig, men hur läcker som helst. Vinet har ett djup och en elegans som lockar till att bara få stta och dofta på det hela kvällen. Frukten är mörk med lätt övermogna söta jordgubbar, väldigt Pino. Svårt att sätta ord på doften, den är bara grym. Senare när sista glaset hälls upp så finns ett läckert animaliskt skimmer över doften.

I munnen är vinet silkeslent men här finns också en strävhet. Packad med mogna jordgubbar och till skillnad mot doften finns här en syrlighet som får beskrivas som körsbär i noteringsblocket. Ibland får man uppfattningen av lite kärnigt i smaken också, men den är så god. Det finns ett djup och ett stänk med mineraler också. Avslutet är faktiskt långt och lämnar jordgubbar kvar på tungan. Det här är riktigt bra.

2006 Clos de Rochegrés, Moulin-à-Vent, Louis Jadot. 269:-

2007 Chocapalha Reserva

Nya bekantskaper från Portugal. En kvinnlig vinmakare som får stor uppmärksamhet i sitt hemland, Sandra Tavares da Silva. 1987 köpte Sandras föräldrar en egendom bestående av 45 hektar. Allt var förfallet och i väldigt dåligt skick eftersom gården inte brukats på över 30 år. Man var tvungen att plantera om alla vinstockarna. År 2000 blev Sandra färdigutbildad vinmakare och samma år var standarden på druvorna så pass hög att det första vinet kunde produceras. Under veckorna arbetar Sandra som vinmakare hos prestigefyllda Quinta Do Vale Dona Maria, helgerna spenderar hon på Chocapalha.

Druvblenden består av Touriga Nacional, Tinta Roriz och Syrah. Vinet har legat på franska ekfat i 19 månader.

Doften ger igen tvekan på att här har används riktligt med ekfat. Med faten kommer massor smörkola. Trevlig ton av brasa och rök. Fylld med mörk lite sötaktig frukt. Inslag av nötter skänker glädje.

Oj, hade jag provat det här vinet blint hade gissat på Sydafrika. Smaken är gigantisk på stor lägereld med tillhörande rök. Efter hand minskar det rökiga och i de sista glasen är det väldigt likt en högextrakterad grenache, med gräddiga och smöriga hallontoner. Men visst finns eken där, och då också smörkola och vanilj. Mörka bär som drar till en spets av "svarta hallon". Vinet är sötfruktig men med Gamla världen-syra som håller upp vinet. Avslutet är långt och fatigt.

2007 Chocapalha Reserva, Portugal, SB 72587, 219:-