Nyfunna Karl-Johan svampar får lägga grunden till såsen. Därefter byggs det på med rejäla skivor tornedou och egenodlad fransk delikatesspotatis från lantstället. Agne tittar förbi med en flaska vin och jag plockar fram en ur garderoben. Vi häller upp i karaffen och är noga med att inte visa den andre vad vi dekanterar.
Först ut är mitt val.
Efter en halv timme i karaffen är doften påtaligt eldig, på gränsen till stickande spritig. När vi lyckas ta oss förbi spritångorna finns här en mörk och söt frukt. Stor vaniljdoft men även en lustig nyans som vi kämpar med hela kvällen för att sätta namn på. Just nu tycker vi det är marzipan!
Efter tre timmar i dekanten så har alkoholen lagt sig och nu flödar en ton och känsla av vaniljglass med industriell jordgubbsexstrakt i.
I munnen är vinet även här påtaligt eldigt. Den mörka frukten går till blåbär, björnbär och plommon. Den första tidn lägger sig en extremt tydlig salmiakstång på tungan när vinet sväljs. Bakom alkoholen och den koncentrerade frukten döljs ett finkornigt sandpapper av tanniner. Allt som allt ett gott vin, men alldeles för alkoholstarkt och spretigt i komponenterna för att det ska locka till nya köp
2005 Qupé Alisos Vineyard Syrah, USA, 330:-Andra glaset är Agnes bidrag.
Här går det inte att missa att vinet innehåller Cabernet Franc. Doften ger läckra toner av paprikamix, kvisttomater och lustigt nog lite gurka. Frukten känns mörk. Jag har normalt sett svårt för caberbet franc, men det här är nog första gången som det väcker en lust i mig. Nyvunnen kärlek? Den är precis på gränsen, men vippar inte över till allt för gröna toner, utan håller sig inom ramen för min palett och som sagt; doftar jäkligt bra.
I munnen är frukten lätt mogen och komplex. En lätt slöja av paprika och kvisttomat kan skönjas. Den koncentrerade mörka frukten håller hela vägen i en perfekt balans och harmoni. Inte alls så spretig i sin uppbyggnad som Qupé. Det här är en fröjd att dricka. Dom små fina tanninerna anas knappt bakom det välgjorda vinet. Det är först när jag får se etiketten som jag kan finna en liten, liten rökighet, men det lyfter bara vinet till det bättre. Wow, jag är ärligt överraskad av kvalitén och drickbarheten över vinet.
Tryffelsvinet är importör av vinet och skriver så här om det: 70% Cabernet Sauvignon, 26% Merlot samt 4% Cabernet Franc. Lagras på 61% nya franska och 30% amerikanska fat i 16 månader. 2001 var en sval årgång med kalla nätter. En lång sval mognadsprocess ger lager med nyanserad smakrikedom. djup färg och fruktighet. Detta borgar för lagringspotential. 001 är en legendarisk årgång i Sydafrika. Den var strålande då vinerna släpptes och nu är den makalös.
2001 Simonsig Tiara, Sydafrika, ca 220:-Som en liten bonus har Agne med sig en halvflaska port. Vi dukar upp med ett gäng olika ostar, som får doppas i körsbär/lakrits marmelad som vi spetsar med lite balsamvinäger.
Vi hånler och flinar stort när näsan får lägga sig på glasets kant. Färgen är mer åt bärnsten och orange än åt mörk blå. Doften är extremt tydlig på valnötter och gula sultanrussin. Den är söt med otroliga komplexa nyanser. Små lätta spår av fikon kan uppfattas.
Smaken är söt och fantastisk komplex. Valnötter, gula sultan russin och fikon. Allt håller ihop strålande och av tanninerna finns bara idag kvar en ryggrad som bär upp frukten. Avslutet är skrattretande långt. Smakerna finns kvar i munnen i flera minuter. Ett fantastiskt vin. Stort tack Agne för att du låter mig få uppleva det. Warrés är helt klart i toppskiktet bland porthusen.
1987 Warré Quinta da Cavadinha, Portugal.
Doften ger mörk mörk mogen frukt. En liten lätt sötma och en hel del körsbär i likör. Inga sura italienska körsbär här inte, utan söta bigaråer. Mörk lyxig choklad. Örter. Djup frukt med härliga mognadstoner.
Just nu är skogen fylld av svamp och jag plockar för glatta livet, för att ha till hands under vinterns mörka dagar.
Själklart finns dom stora botti av slovansk ek för Chianti Clasico-vinet.
.JPG)
.JPG)
