1999 Château Gigognan Clos du Roi

Den här Châteauneuf-du-Pape´n köpte jag vid systembolagets nyhetsrelease 7 feb 2005, Jag provade en flaska för 1,5 år sedan. Nu tyckte jag det var dags att dra korken ur den andra. Under en regnig eftermiddag få sitta och smutta på det här, lyssna på lite slow cool jazz och fundera över livets gåtor, kan det bli mer meditation än så.

Hittar inte så mycket om själva producenten, mer än att dom förfogar över 30 hektar vinodling i Châteauneuf-du-Pape. Egendomen drivs av familjen Caillet. Vinet är gjort på Grenache och Syrah. Hur delningen ser ut mellan de två druvorna får jag inte fram.

Vinets färg är ljus röd med röd/orange kant. Väldigt Bourgogne lik i färgen.

Doften är komplex. Här finns klassiska mogna toner som multna löv, höst skog, svamp. Men också en hel del mörka körsbär, lite tranbär kanske, och en hel del jordgubbar. Mums, jag går igång på det här. Efter en tid i glaskupan ändrar den karaktär och går åt kaffe, cigarr och rosor.

Satan va gott det här doftar!

Smaken är medelfyllig och elegant. Först slås jag av en eldighet (endast 13,5%) som bekymrar mig. Men efter ett stund försvinner den, tack och lov. Smaken fylls av solvarm frukt. Toner av lakrits och mörka körsbär träder fram. Munkänslan är fräsch och elegant. Avslutet är lite torrt men hyvsat långt. Inslag av jordgubbar skrivs ner i anteckningsblocket. Sammanfattningsvis är det här ett vin som levererar bäst doftmässigt, med den eleganta smaken hack i häl. För första gången bedömmer jag ett vin med poäng, och jag sätter 90 poäng för denna Påvens-nya-slott.

1999 Château Gigognan Clos du Roi, CndP, 209:- (pris 2005)