lördag 31 juli 2010

2006 Les Aspres, Domaine Cros

Mina gäster är stora fan av extremt fruktiga viner och då gärna Amarone. Dom sägar att de har aldrig tidigare druckit något från Frankrike som imponerat på dem. I ett försök att ändra på det drar jag korken ur denna högkoncentrerade Minervois.

Jag har provat den tidigare under en vinprovning med O.O-gänget. Då hade vi en Langeudoc-tema och den här stack rejält ut från de andra med sig otroliga kompakta och viskösa frukt. Ska jag lyckas frälsa dessa vilsna själar till till förlovade landet?

Domaine Cros drivs av Pierre Cros som är en gammal rugbyspelare som flyttade in i sina morföräldrars hus. Han tog över de gamla vinrankorna som i stort sett var övergivna och växte vilt. De senaste 10 åren har kvaliteten bara stigit och Pierre Cros är idag ett av de tre stora namnen i Minervois. Hans viner är lika kraftiga och karaktärsfyllda som Pierre själv.


Mycket liten produktion och gamla stockar av Syrah är hemligheten bakom detta vin. Vinet har legat 20 månader på helt ny fransk ek och skördeuttaget brukar inte överstiga 30 hl / ha. Källa: Divine

Doften är sanlöst kompakt med packad frukt. Mörk frukt är signativt som t ex blåbär, björnbär, mörka plommon och svarta körsbär. Hanteringen av fat känns tydligt och skänker en rökridå från lägerelden. En läcker ton av lite animaliskt kan skönjas. Hur som helst så tycker jag mig få en uppfattning att vinet doftar tufft. Att det är ett tufft vin som väntas landa i min mun.


Visst infrias min förnimmelse när vinet landar i munnen. Frukten är väldigt trögflytande och viskös. All mörk frukt från doften hänger med här också, blåbär, björnbär, blåa plommon och mörka körsbär. I all mörka frukt finns en hel burk svart tapenade och svarta oliver. Dom små,små sandiga tanninerna är ändå kraftigt sträva. Avslutet känns som flera minuter långt och lämnar kvar ett varmt, skönt eldigt, fatigt och kärnbeskt intryck. Kvar är en rejält blå tandrad.


Nå, lyckades jag övertyga mina gäster? Jag tror det. Det blev inget sjungande wow! Utan mer ett Jorå, det var gott det här. För mig är det här ett wow-vin. Visst är det a-big-boy och kanske lite väl mycket Nya Världen över det hela, men klart häftigt från en del i Frankrike som har så mycket att upptäcka. Mer än bara rosé och bulkvin.

2006 Les Aspres, Domaine Cros, Minervois, SB 81243, 369:-

2008 Xavier Châteauneuf-du-Pape

Nya årgången o8:an finns ute på hyllorna nu. Förra årgången blev uppskrivet av flera bloggare och bekanta till mig. Jag provade den och var inte lika imponerad. 2008 blev ett lite knepigare år i Ch9dP än det generösa och bussiga 07. Xavier finns i SB:s standardsortiment och kanske inte är det bästa alternativet bland sina lika. Prisbilden har gått från 199:- till 219:- vilket fortfarande är i lågprissekmentet bland Ch9dP:erna, men jag tycker ändå att 219 spänn på en flaska rödvin är mycket pengar. För väldigt mång är det säkert en förmögenhet.

Druvblandningen är övervägande grenache samt syrah, morvedre och andra druvsorter.

Doften är rejält eldig, dvs alkoholstinn. Det sticker till ordentligt i näsan. Bakom spriten finns ändå en läcker frukt som går åt körsbär och hallon, med en liten dos av örter. Ändå tycker jag doften är förvånadsvärt dov, och förstås alldeles för spritig.



I munnen ändrar sig inte uppfattningen utan smaken är i första hand eldig. Frukten ger ifrån sig en skön kryddighet och fatighet som försöker täcka alkoholen, men klarar det inte. Vinet är medelfylligt och har tack-o-lov en pigg syra, som gör vinet väldigt matvänligt. Tonerna går åt körsbär, hallon och lite örter. Avslutet är läskande men brännande eldigt. Det ska nämnas att senare på kvällen öppnar ändå vinet upp sig och bjuder på en mer bussig frukt än tidigare, men åter igen är det för eldigt för min smak. Etiketten visar 15%.


Nu kanske vinet är något för ungt. Det är kanske möjligt att alkoholen kommer att integreras mer med frukten efter ett par års ryggläge. Det blir dock ett - Nej, tack för fortsatt köp för mig.



2008 Xavier, Châteauneuf-du-Pape, SB 6267, 219:-

fredag 30 juli 2010

2000 Zenato Amarone della Valpoliciella



Mogen amarone skiljer sig rejält från ung. Jag dricker inte alls mycket amarone nuförtiden, och när det blir så har det den sista tiden varit just 10 år eller äldre. Det har väl mycket med att göra att min smakpalett har ändrats och amaronen som jag tidigare köpt har fått ligga kvar på hyllorna helt enkelt. Nu menar jag inte att amarone är ett dåligt vin, tvärtom. Jag tycker det kan vara vansinnigt gott i rätt sammanhang. Nu när vi har gäster här i stugan som är stora älskare av just amarone, så kändes tillfället helt rätt att få dra korken ur den här. Annars kanske inte dom ljumma sommarkvällarna just nu passar sig till amarone, men vi kör ändå.


Doften är rejält mogen. Starka drag av bondgård, ladugård, utedass och gödsel. Det här är en doft som inte tilltalar alla, tror jag. Klart häftig. Doften har också starka drag åt portvinshållet, med massor av dadlar och mörk bitter choklad.


I munnen är det mycket av allt. Vinet täcker varje del av munhålan. Rejält portvinslik med tydliga dadlar, fikon, romrussin och mörk bitter choklad. Frukten är mycket sötmogen och det kan skönjas pulvriserade tanniner. Smaken hänger kvar otroligt länge. Att dricka det kan jämföras med just portvin och därför räcker två glas för mig. Ett meditationsvin att njuta tillsammans med goda vänner.





torsdag 29 juli 2010

2007 Pin Monferrato Rosso, La Spinetta

Farsan och Kristoffer är här på besök under några dagar, och det brukar resultera i flera goda viner. Så redan första kvällen drar Kristoffer ur korken på en fullvuxen noshörning. La Spinetta kan knappas behöva någon närmare presentation för en vinintresserad. Namnet på vinet, Pin, är brödernas Rivetti´s pappas smeknamn. Druvblandningen i 07:an är 65% nebbiolo och 35%barbera.

Det doftar ung frukt med mycket tydliga drag av viol. Sen finns en liten lustig ton av krusbär som jag inte är van vid bland rödviner. Givetvis finns här italienska körsbär och björnbär, men också en blandning av hallon och lakrits. Vart efter vinet öppnar upp sig finner vi en doft av tänd brasa eller grill. En känsla av karamell svävar över vinet.

I munnen är vinet rätt så tufft, med stram frukt och tuffa, unga, korniga tanniner. Violen känns tydlig även i smaken. Det gör även körsbären följt av björnbär, hallon/lakrits, dyra ekfat och kakao. Syran är skönt hög, vilket gör vinet ändå fräscht att dricka, trots sin tuffa stil. Avslutet är riktigt långt och rejält stramt och torrt. Det här är inget jag skulle bjuda ovana vindrickare på, utan man bör nog ha provat en del för att förstå och uppskatta vinet. I vårt sällskap sjöng vinet den vackraste italienska ara, för det här är sagolikt gott.


2007 Pin Monferrato Rosso, La Spinetta, SB 95642, 340:-

lördag 24 juli 2010

Champagne, Bierzo och Barolo

Efter två veckor har nu temperaturen landat på "svala" 20 grader. Om nu badvärmen försvann så blev läget bättre för vinprovning. Den gode Stephan kommer över till stugan med sina barn. Han har med sig ett par flaskor och jag plockar upp en ur källarn.

Vi börjar i bersån med ett par glas champagne. Jag har provat det tidigare och blev väldigt imponerad sist han bjöd på det.





Doften är underbar. Skönt mogen med massor av bröd och jäst. Även en hel del brokna äpplen, fallfrukt, och fruktigt av aprikos.

I munnen är det mycket fruktigt. Vinet känns nästan fyllig och har en rund känsla. Syran är bra men inte sådär vass som det kan vara ibland, vilket gör att vi uppfattar den "komplett", rund och balanserad. Avslutet är långt och komplext med en svans av just aprikos/äpple.



En mogen och jättegod champagne.



2000 Cuvée St Vincent Blanc de Blancs Grand Cru, R&L Legras, SB 77241, 495:-






Mycket stor och fruktig doft. Här trängs bär som t ex svarta vinbär, björnbär, blåbär och vildhallon. Lite mint som för tankarna till Aussie. Rostade ekfat och rostade kaffebönor. En känsla av hög kakaohaltig choklad. Massor av animaliska drag och på det toner av läder.

I munnen överraskande sval frukt. Stram och slank mitt i all koncentration. Alla doftbären kommer igen här också, björnbär, blåbär, vildhallon och allt toppas med mint. Trots sin drickbarhet finns här massor av pulvriserade tanniner. Avslutet är långt, kryddigt och skänker en hel del mineraler.



2005 Bem bi bre, Dominio de Tares, Bierzo Spanien, SB 95857, 299:-

Dominio de Tares tillhör den moderna skaran av vinproducenter. Druvorna kommer från 80-100 år gamla stockar och namnet på druvan är Mencia. Jag har tidigare provat Exaltos ifrån samma producent och föll pladask för den. Ska man gå på det som kallas prisvärt, så lägger jag min röst på Exaltos. Bem bi Bre är ett kanongott, maskulint och modert vin från en del i Spanien som jag börjar gilla mer och mer.




I nästa glas är doften mycket sublim. Det är inte helt lätt att plocka ut tonerna i doften, men med lite ansträgning lyckas vi skriva ner: mogen, komplext, sublimt, baconfett och en sötma som påminner om acaciahonung.


I munnen händer det lite mer saker. Vinet är slankt och fräscht men har en otroligt tät kraft i sig. Intensiv smak av läder, körsbär, örter och då kanske allra mest mynta. Komplext vin med sandiga och tydliga tanniner. Avslutet är mycket långt och har spår av mandel i sig. Munnen känns skönt fräsch och ren efter att ha druckit vinet.


2000 Barolo Pio Cesare, Piemonte, Italien, Inköpt på SB våren 05 till priset av 369:-


Jag tycker om vinet, äen om en viss besvikelse infann sig för jag saknade doften av rosor och lyxig frukt. Kanske är det flaskvariation eller kanske den nått sin peak? Vinet svepte inte undan benen på mig iallafall.


Tack Stephan för en mycket trevlig kväll med intressanta samtal långt in på natten.


måndag 19 juli 2010

2001 Brunello Abbadia Ardenga v/s 2007 Julia Wachter-Wiesler

Min gode vän Björn tittar förbi på lantstället och vi ordnar en liten miniprovning. Han tar med sig en flaska valfritt och jag står för en. Som vanligt så provar vi den andres blint, ett roligt sätt att träna på. Vilket jag sannerligen behöver.



Första glaset är vinet från mig. Det är näst sista flaskan av denna Brunello som jag fått av Peter. Jag har beskrivit den tidigare. Jag tyckte att den var på sin topp sist jag provade den och vill inte vänta mycket längre, och det skulle visa sig nu nästan för sent.


Efter en 45 min i karaffen tar vi en första sniff. Åhh, läcker, med massor av röda bär. Små röda bär inbillar jag mig. Fat, utbrister Björn, jajemen. En liten dos läder. Vi skojar till det och får det till nytt kalvskinnsläder. Efter en och en halv timme i karaffen har vinet växlat helt till multna löv och annan undervegetation.

Första delen i smaken visar ett elegant, torrt och smått strävt vin. En stram gentleman som upplevt ett krig fick vi till som liknelse. Här finns också dom små röda bären, som i senare delen då doften ändrat sig uppvisar sura italienska körsbär. Avslutet är ändå gott och läskande samt lämnar en fräsch känsla i munnen.


Ja, det känns som att vinet är på väg utför nu. Det blir inte att vänta med den sista flaskan så länge. Nog för att det är ett gott vin fortfarande så lämnar de inga bestående minnen.


2001 Brunello di Montalcino Vigna Piaggia, Abbadia Ardenga, Toscana, ca 450:-


Andra vinet har då Björn tagit med.

Efter 45 min i karaff så fullkomligen sjunger vinet av ung, bussig frukt. Hallon, vanilj och kola är tre stora komponenter. Doften är otroligt flörtig och charmig. Den påminner mig jättemycket om 07-grenachen i Cha9dP. Den är också så där bussig och rik som doften på det här vinet. En super läcker näsa helt enkelt.

I munnen är det samma unga, bussiga frukt. Likt en gigolo tycker vi. Packad med gräddig hallonkräm eller hallonkola. Det här måste vara grenache, utbrister jag! Avslutet är gott och nästan lite karamelligt. Ett väldigt gott vin som jag absolut vill ha mer av.


Döm om min förvåning när Björn avslöjar flaskan. Rött från Österrike stod inte på min lista, det måste bara ha varit en grenache från Rhone. Så snopet, och så positivt överraskad. Vilket vin! Björn har själv köpt vinet på resa i Österrike. Vinet är en cuvée på 90% blaufränkisch, 5% cabernet och 5% merlot, och har fått sitt namn efter hans dotter Julia som en gåva då hon fyllde arton.

Tack för den upplevelsen, Björn.


2007 Cuvée Julia, Wachter-Wiesler, Burgenland, Österrike, drygt 200:-.

fredag 16 juli 2010

2008 Sancerre La Guiberte

Värmen håller i sig och tack o lov finns det en sjö att svalka sig i ett stenkast härifrån. Dock visade badtermometern på 26 grader, om det är svalkande är tveksamt. Därför känns en sval Sancerre helt rätt igår kväll.


Det första som slår upp i ansiktet är krusbär. Doften är något dov och nertonad jämfört med NZ sauvignon blanc. Här finns ändå mycket av citrus, gräs och en uns svartvinbärsblad. Fräscht och läckert.

I munnen känns detsamma med krusbär, gräs, citrus och kanske lite rabarber. Allt stramas upp av en hel del mineraler och fantastiskt syra. Avslutet är krispigt och läskande syrligt.

2008 Sancerre La Guiberte, Alain Gueneau, Loire, ca 130:-

onsdag 14 juli 2010

2008 The Velvet Devil

Att Charles Smith har karisma är helt klart sant, även hans Kungfu Girl tyckte jag var charmig. Den här merlot stack inte ut lika mycket. Johan P provade den också för inte så länge sen och han uttryckte också svaga känslor, läs mer om det här. Även Gary Vaynerchuck har provat The Velvet Devil och lade kalla handen på den, se gärna det avsnittet. Gary har förtås haft Charles som gäst i sitt program. Där provar dom bl a Kungfu Girl och en del av hans K-serie viner. Se gärna det underhållande avsnittet.

Engelsmännens uttryck; bright fruit, är det som kommer mig först i sinnet när jag doftar det. Frukten känns ung och sjunger körsbär samt björnbär. Doften har också en trevlig ton av viol.

I munnen känns vinet medelfylligt och följer doftens bär med körsbär och björnbär. Violen finns här den med. Trots sina 13,5% känns vinet lite lätt eldigt för mig idag. Precis i sväljögonblicket finns ett litet bett i smaken. Avslutet är inte speciellt långt men har en touch av choklad i sig. När vinet fått en på gränsen för hög temp, så växer en jordgubbs/körsbärs sylt fram som jag faktiskt tycker om.


måndag 12 juli 2010

2006 Ripa delle Mandorle



Från det anrika slottet Vicchiomaggio i vackra Greve, Toscana kommer den IGT-märkta vinet. Med historia som startar på 1400-talet har slottet varit med om mycket, bl a bodde Leonardo da Vinci här då han målade sin berömda Monna Lisa.

Etiketten är målad av den lokala konstnären Nino Tirinnanzi. Vinet har en mix av 75% sangiovese och 25% cabernet sauvignon. Sangivovesedruvorna fick ligga i stora fat på 25-75hl, medan cabernetfrukten vilade i små 225-liters fat innan de två blandades ihop.


Doften är klassiskt italiensk med livliga körsbär och lätt örtig. Dom små barriquen lyfts behagligt fram och här kanske det finns en touch av mjölkchoklad?

I munnen är det källarsvala vinet fylld med sura italienska körsbär, precis som det ska vara. Vinet är slankt och lättfotad med torr och syrlig frukt. Då utomhustemperaturen snuddar 32 grader blir vinet fort varmt och då kliver små söta röda bär fram också i smaken. Men det är bäst i sin svala skepnad, då den läskar sig gott.


Ok, det är inget stort djup med komplex frukt. Det är bara så gott och enkelt när det serveras svalt i denna värme. Kanske är det så här det skulle smaka på plats. Man kan lätt drömma sig bort när ögonen får vila på etiketten samtidigt som den kompakta sommarvärmen omger den svala buteljen och vinet svalkar strupen.




På SB:s hemsida står det årgång 2005 men det är alltså 06:an som levereras nu. Vilket inte gör saken sämre med tanke på 06:ans goda år i Toscana.

torsdag 8 juli 2010

2000 Chateau Gibalaux Albero

Ett av systembolagets stora downsides är saknaden av äldre årgångar på hyllorna. Nu har jag lyckas upptäcka beställningssortimentets skatt, där några importören tillhandahåller lite spännande godsaker. Det här vinet ligger listat nu, så jag tog chansen. Kul med mogna viner som inte behöver kosta skjortan. Skulle det visa sig att vinet är passé var det ändå värt en chansning.



Vinet kommer ifrån Minervois i Languedoc. Druvmixen är 33% Carignan, 33% Grenache och 33% Syrah. Häller upp utan karaffering.



Första sniffen ger ett lite orent intryck med lite jordiga inslag. Ganska snabbt öppnar den upp sig och förvandlas från ful anka till en vacker svan. Väldigt burgundiska drag över doften. Läckert flörtig med apelsin, romerska bågar och jordgubb. Visst finns här också lite mogna toner och små animaliska drag samt läder. En superläcker doft, som om jag provat blint garanterat lagt min röst på Pino. Bara genom doften är det värt sin peng. Jag har köpt betydligt dyrare Napa Pinot Noirer och fått liknande upplevelser.

I munnen är vinet slankt och medelfylligt med en frisk fin syra. Jättegoda apelsinsyror simmar i den mogna frukten. Slutet är absolut inte långt men det gör mig ingenting när det smakar så här gott.

Kul att den träffa mitt i prick i kväll. Den här ska jag skynda att beställa mer av.

2000 Chateau Gibalaux Albero, Minervois, SB 84768, 115:-


Hemmagjord flädersaft under tillverkning. Det är smak av sommaren det......


onsdag 7 juli 2010

2001 Jacobsdal Pinotage

Jag missade att rapportera den här flaskan i förra inlägget. Så det fick bli en eget inlägg. Den här köpte jag mest på skoj skull för fem år sedan. Det som fick mig att testa var Anders Röttorp. Han plussa hårt för vinet och flaggade för hur bra den skulle klara av att ligga i källaren. Jag minns att han rekommenderade 10-15 års källarförvaring. Jag som helt enkelt förvarade den i en rumstempererad garderob vågade bara i 5 år.



Jag tror inte Cornelis Dumas Jacobsdal behöver någon närmare presentation, men vill du läsa om vad importören skriver gör det gärna här.



Jag var lte rdd att vinet skulle ha passerat sin drickbarhet, men det funka alldeles utmärkt. Det ska sägas att halva flaskan blev över och fick en kork i sig och förvarades i kylskåp. Dag 3 var vinet fortfarande vid full vigör. All heder till det.



Doften är markant bränd till en början sen övergår den till tobak och cigarrrök. Frukten känns mörk och mogen. I munnen är vinet full av bränd tobak, cigarr och plommon. Det ger i från sig ett kraftigt bett och avslutet är i början tok tjock på saltlakrits. Den känslan försvinner efter en stund.



Ett lyckat experiment som gjorde bra ifrån sig. Helt klart intressant med att lagra vin i den lägre prisklassen, även om det nu inte bjöd på så mycket komplexitet. Mer mogna billiga viner kommer att provas framöver i veckorna. Det ska bli intressant.



2001 Jacobsdal Pinotage, Sydafrika, SB 22055, 112:-

tisdag 6 juli 2010

Spontanproving med grabbarna

I helgen blev det en härlig provning med goda vänner ute i stugan. När sommarvärmen var som högst körde vi en "ta me en valfri flaska" -provning med flera dopp i sjön, grillning och långa samtal runt levande ljus i sommarnatten. Just att köra det här temat är hur spännande som helst, för man vet aldrig hur det ska sluta. Kvällens uppställning blev just sällsamt lyckad. Självklart provade de andras viner blint, det blir så mycket svårare då. Även om jag får lov att skryta lite så plockade vi både några ursprung och några druvor. Riktigt roligt, men först delade vi på en flaska mousserande rosé som inte behöver beskrivas mer än att det var sött och hade toner av piggelin-päron och körsbär. Inte något att längta till igen.



2007 Casorzo Spumante Dolce Aromatico Rosé, SB 76087, 105:-


GLAS 1


Doften är först läckert animaliskt och mörk. Här finns inslag av grön paprika, jordgubb och blåbär, men det var när vinet hade en något lägre temperatur. När det blev något varmare på grund av den höga utomhustemperaturen så växlade doften över till mer körsbär och andra lite röda bär. Här trängs dyra ekfat med en vacker blomsterrabatt. Doften påminde mig om när jag provade Guidalberto. Mycket läcker!


Smaken går definitivt åt det mörka hållet med finkorniga dock tydligt kännbara tanniner. Dyra och nya fat. Hög och fräsch syra. Massor med körsbär men också en känsla av röda söta smultron. Avslutet är långt och supergott.


2004 Capezzana Ghiaie della Furba, SB 94190, 295:-

Ett fantastiskt gott vin som flera andra bloggare skrivit gott om, läs här och här. Där kan även läsas massor av annat matnyttigt om producenten och vinet. Druvmixen är iallafall 60% cabernet sauvignon, 30% merlot och 10% syrah. Stort tack till Patrik för denna flaska.

GLAS 2


Ahhh, så druvtypisk. Helt underbar doft som förför den mest hårdbarkade mannen till skratt. Mogna jordgubbar blandas med kaffe och läder så att det blir den där sötfruktiga svår definierade doften. I munnen följer vinet doftens inslag på ett mycket snyggt och sensuellt sett. Vinet är proffsigt gjort med fin syra, kontrollerad alkohol, ren frukt och bara så där supergod.


2007 Vosne-Romanée, Albert Bichot, SB 95881, 359:-

Pinot Noir när den är som bäst för mig. Snårig djungel Bourgogne, men ibland får man uppleva mästerverk. Tack Lasse för den flaskan.


GLAS 3


Wow, när vi doftar på vinet är det som om någon tagit och fyllt en näve nymald svartpeppar och kört upp det i fejset på dig. Här finns också ett helt land av örtkryddor. Smaken är lika stor på svartpeppar och örter som doften. Det är väldigt svårt att plocka ut något annat ur smaken, pepparn finns överallt. Det här kan bara vara ung syrah från Rhone utbrister vi! Frukten är mörk och kryddig, kanske att avslutet är något kort. Det här vinet vinner helt klart på att få ligga ngra år. Just idag är det det här vinet som passar bäst till grillad striploin.




Några andra som kanske inte hittade pepparn i vinet men väl örterna är Finare Vinare, läs gärna det här. Tack Agne för denna flaska.



GLAS 4


Oj, oj, oj. Här var det moget så det förslår. Om förra vinet överskuggades av svartpeppar, så har du här näsan nerkörd i ett Sun maid russin paket! Herregud, det är svårt att överhuvudtaget känna något annat, men helt klart är den mogen och frukten känn söt. En skymt av lösningsnedel hittar ut ur russinpaketet också. Smaken är mogen nästan dessertlik, som port eller mogen amarone. Det är just det som blindprovarna tror att det är också, mogen amarone. Bakom russinen i smaken finns körsbär i likör också. Toklångt avslut.


2000 Simposio, Vino Nobile di Montepulciano, Slutsålt, (165:- mars 2004)

Ok, ett glas räckte för mig. Ett annorlunda vin som inte passar alla i den här fasen. Mer ett meditationsvin än matvin. Ett vin från min egna källare. En annan som provade samma vin förra året var Vintresserad, läs gärna mer om det här.



BONUSVIN


Läcker ung doft med mycket vanilj men också en magisk god nougatmousse som tyvärr försvinner efter någon timme karaffen. I övrigt en vacker blommighet och fräscha inslag av nypon. I munnen har vinet en rejält hög syra med tydligt syrliga körsbär som blandas med blommor. Balans mellan frukt, alkohol och tanniner. Fräscht och läskande gott!



Även här har förstås Finare Vinare hunnit prova, läs mer om producenten och storyn bakom det här vinet här. Tack Patrik för den här flaskan.


Sådär ja, då var den provningen avklarad, men så bra den var. Alla viner udda på sitt sätt. Jag är oerhört tacksam över att ha såna här goda vänner med mig. Tack ska ni ha, vi gör väl om det?

Hoppsan, jag ser att jag glömt ett bonusvin. Nåväl det får komma med i en egen post senare i veckan....