2006 Henschke Louis Eden Valley Semillon

Att Henshke gör bra viner är välkänt. Deras flaggskepp Hill of Grace är närmast legendariskt. Men ikväll provar jag ett av deras vita, och i ett betydligt lägre prisläge än Hill of Grace.

12% av vinet har lagrats på jästfällningen i sex månader i använda 225-liters franska barriquer. Resterande del har legat i ståltank för att behålla fruktegenskaperna.

Min erfarenhet av Aussie-semillon är väldigt liten, så det är med spänning som jag skruvar av kapsylen på flaskan och häller upp........

Doften är nästan söt och väldigt fruktig. Först fångar jag upp päron, men sen ändrar jag mig och får det till äpplen. Sen känner jag igen carambole. Doften har en fin ton av mineraler. Lite chardonnaynyanser iform av våt ylle gör sig till känna.

I munnen är vinet fruktigt och torrt. Härligt mineraligt med toner av både äpple och päron. Blöta stenar eller krita går att hitta. Ren fräsch frukt. Avslutet är långt och slutar med lite citrus.

Först tycker jag att det våta yllet är för påträngande, och jag har svårt för det. Men ju mer jag provar vinet desto mer gillar jag det. Det får helt klart tummen upp.

2006 Henschke Louis Eden Valley Semillon, Australien, SB 74747, 219:-

2007 Casamatta

Jag har ännu inte provat Bibi´s Testamatta, men hoppas på att få göra det snart. Bibi Graetz fick stor uppmärksamhet när hansandra årgång av vinet, Testamatta 2001, blev belönad med Best Red Wine på VINEXPO 2003 i Bordeaux. Testamatta kan översättas till Tokskalle. Casamatta översätts till Bunker.

Sangiovesevinet Casamatta ifrån Vincigliata strax utanför Florens är resultatet av ett långt samarbete med vinmakaren Alberto Antonini, ägaren Bibi Graetz och ett antal odlare av högklassig Sangiovesefrukt. Målet har varit att ta fram ett ursprungstypiskt vin i modern stil och framhäva druvans mest positiva attribut. Vinet har genomgått kallmaceration under ett dygn, och sedan jäst vid 30 grader. Efter ca en veckas skalmaceration har vinet pressats och lagrats i små fat under 10-12 månader innan buteljering. James Suckling som skriver i Wine Spectator gav årgång 2008 88 poäng.

Direkt från flaskan har vinet en fruktig och ung, bärig, lätt doft. Jag får associationer av en enklare chianti. Svaga toner av örter finns där också. När så väl vinet fått tagit några djupa andetag i glaset träder vanilj och kola fram. Nu finns där också en läcker elegant mix av jordgubb och körsbär.

I munnen överraskar vinet mig lite. Med sin ljusröda färg och initialt enkla doft är det i munnen faktiskt rätt visköst. Frukten är silkeslen i munnen. Mitten är riktigt bra på vinet. En härlig mix av jordgubbar och körsbär blandas på gommen. Avslutet är kanske inte det längsta, men endå helt ok. Lätt eldigt (12,5%).

Jag gillar vinet. Det är så mjukt och silkeslent med den där mycket smarriga mixen på bären. Lätt att dricka.

2007 Casamatta, Bibi Graetz, Toscana, SB 81515, 109:-

2002 Château Les Ifs Prestige

Sista flaskan av en inköpt låda från Tryffelsvinen 2006. Cahors " Det svarta vinet", gjort på 100% Malbec. Redan år 96, under den romerska eran, var Cahors ett välkänt rött vin. Under århundradena har det också uppskattats av påvar och kungar. Tsar Peter den Store lär ha botat sin krånglande mage med Cahors. Får se om den läker även min .... Läs tidigare inlägg om detta vin här.


Doften är dov och bär på mörk, mörk frukt. Tydlig ton av lakrits känns direkt. Vinet doftar ändå rätt moget, med animaliska drag och undervegetation. Jag får en känsla av svart te också. Mycket trevligt.

Vinet är smakrikt och medelfylligt med begynnande mognad. Fortfarande dominerat av mörk frukt. Det finns en del sandiga tanniner kvar som håller upp vinet. Emellanåt tittar lite sura körsbär fram. Avslutet är tyvärr lite för kort och jag får en vattnig, tom känsla.

Visst har det funkat att lagra det här vinet. Det är bara en fråga om vilken stil man gillar. När den var ung var det väldigt fruktig och publikt. Dag 2 håller vinet fortfarande och levererar likadana intryck som tidigare. Avslutet drar dock ner betyget rejält för mig som hade hoppats lite mer av denna Cahors.

2002 Château Les Ifs Prestige, Cahors, Frankrike, 125:-

Södra Rhone + en hel del annat

Så var det dags för grabbgänget att hålla i en provning. Som vanligt provar vi helt blint, med vad allt det innebär. Som vanligt är det en höjdpunkt i livet när vi träffas. Att vi har kul märks på att vi snart har hållit på i nio år och att Jocke åker 50mil enkel resa för detta.

Nåväl, jag ska komma igång med vinerna och försöka hålla det hela lite kort.

GLAS 1.

Till en början lite svårflörtad, men sen öppnar den sig och lämnar lite vägdamm och spännande toner av bränt farinsocker. Visserligen känns det också syltig på björnnbär.

I munnen är det stramt med en fräsch frukt. Ung. Rejält med sura körsbär som sen blir syltiga björnbär. OK längd.

2007 Xavier Châteauneuf-du-Pape, SB 6267, 199:-



Jag blir aldrig riktigt tagen av det här vinet. Flera andra tyckte däremot tvärtom och det är väl tur att vi tycker olika. Vinet kom in i ordinarie sortimentet i april. 2007 pratar alla om när det gäller ChndP.

GLAS 2.

Mmmm, läcker bärigt med nästan godisaktiga toner av hallon och smultron. En burgundisk känsla där frukten är riktigt inbjudande. I munnen förstärks doftens intryck av hallon och jordgubbar men också en viss kryddighet. Vinet är elegant och faller som en smekning över tungan.

2005 Château Mont-Redon Châteauneuf-du-Pape, SB 2811, 234:-



Oj vad jag blir imponerad av det här vinet. Jag har provat det förrut men aldrig upplevt det så här. Ett av de bästa vinerna ikväll tycker jag. Här tycker jag den läckra grenachen gör riktigt bra ifrån sig. Kul att även detta finns i ordinarie sortimentet. Hur kommer 07:orna att vara??

GLAS 3.


Doften känns väldigt ung och rejält bärig. Tydlig vanilj med syltiga mörka bär. Jag får en känsla av BIB. I munnen känns den unga och väldigt bäriga frukten, med sina fat och medföljande vanilj. Fylligt och syltigt av mörka bär. Avslutet bär på en viss beska också.

2007 Domaine Roger Perrin Châteauneuf-du-Pape, SB 95234, 219:-


Det här vinet delade gruppen i två läger. Jag tillhörde då dom som inte gillade stilen. I just denna provning kändes frukten billig och BIB-lik, tyvärr. Det kanske ändrar skepnad vid lagring, men just är det inte min tekopp.

GLAS 4


En personlig doft som drar åt det blommiga hållet, med örter och höloft. Ger en bonnig känsla.
I munnen finns ung, stram och koncentrerad frukt med toner åt det mörka bär hållet. Viol och kryddor. Avslutet är eldigt och vinet saknar balans. Det känns som det spretar åt olika håll, frukten åt ena och alkoholen åt ett annat. Saknar balans.

2007 Gigondas Les Hauts De Montmirail, Domaine Brusset, SB 98545, 279:-

Jag vet inte var det var med mig den här kvällen, flera andra tyckte detta var riktigt bra, men jag tycker den saknar balans. Jag tror det får bli att ge den en chans till vid tillfälle.
GLAS 5

Sensuell åt det kvinnliga hållet hittar jag i glas nr.5. Flörtig, läcker frukt med toner av vanilj, röda bär och med ett djup. I munnen är vinet lätt stramt, elegant med fräsch frukt. Det är välgjort, långt och komplext. Här finns en skål av blandade röda och mörka bär. Lätt kryddigt och små nyanser av fat. Burgundisk stil.

2006 Paul Jaboulet Châteauneuf-du-Pape Les Cèdres, SB 75403, 304:-



Ännu ett vin som briljerar för mig. Fantastiskt gott, skulle gärna ha en låda av den här i mitt skåp. Så himla läcker, blir aldrig "jobbig" att dricka.

Så var själva provningen över. Ett fyrtal Châteauneuf-du-Pape och en Gigondas. För min del fick Mont-Redonen och Jaboulet min kärlek, där den sista var helt klart bäst. Vi tackar Jocke för vinerna och låter Agne överraska oss med maten. Givetvis plockades det fram mer vin under kvällen.

Toast med räk och avocado-röra

2008 Muros Antigos Alvarinho, SB 75184, 164:-

Fräsch blommig doft med en aning melon och citrus, Somrig. I munnen riktigt fräsch med en frisk god syra. Citrus och melon. Bra kropp.

En riktigt god alvarinho som matchade laxen perfekt.91p av Wine Enthusiast.

Ljummen varmrökt laxfilé, pressad potatis och en kall citrus/mynta sås.

2005 Dr. Crusius Niederhäuser Felsensteyer Auslese, SB 97315, 211:-

Klassisk rieslingdoft. Halvsöt med läckra honungtoner och en uns petroleum. I munnen halvsöt med honung, petroleum, melon, citrus och ett långt avslut med knivskarp syra.

Blåbärspaj av självplockade bär och hemmagjord vaniljsås.

1993 Tokaji Szamorodni Hungarovin RT

Tyvärr oxiderat och dött.

2006 Château Montus, SB 95084, 169:-

Fantastiskt inbjudande doft med charkuterier, korv, animaliskt, blod och rått kött. Superläcker doft. I munnen rejält sträv och stram. Väldigt ung med klockren fräsch frukt. Mörk frukt med ett långt avslut.

2006 Stellenzicht Golden Triangel Shiraz, SB 22095, 120:-

Doften är väldigt fruktig och det går åt det mörka hållet. Typiskt rökigt men med skön animalisk ton. I munnen rejält fruktig och rökig. Mörk, mörk frukt fylld med fat. En publikfriare.

2001 Taylor´s Late Bottled Vintage Port, SB 82744, 169:-

Stiltypiska toner av russin, dadlar och mörk, mörk söt frukt. I munnen fyllig, söt med starka drag av russin, dadlar samt fikon. Eldig och med en lång eftersmak.

Summa: 5 personer, 11 flaskor vin, en hel drös glas och fantastiskt roligt.

Tema: Båtvin

Äntligen dags för en mitt-i-veckan-provning med Patrik igen. Sist så stod jag för båda vinerna och denna gång så ställde Patrik upp med två viner, plus lite god mat. Sådana här kvällar ger en lite extra kraft i höststressen. Jag provar båda vinerna blint såklart.


I glas nr 1, stiger en dov ton av nästan övermogna jordgubbar. Lätt rostat kaffe och en häftig ton av orientaliskt te. Ingen tvekan vad som gömmer sig i det här glaset, Pinot Noir. Efter några timmar i karaffen öppnar doften upp sig ytterligare och skänker en läcker sötfruktig jordgubbston med stänk av vanilj i. Det här får mina mungipor att vända uppåt.

I munnen är vinet elegant och flörtigt med klart tydligt smak av solvarma jordgubbar. I avslutet ett spännande inslag av tallbarr. Avslutet är lite varmt av alkoholen till en början. Efter sina timmar i karaffen är den känslan borta. Kan kanske bero på att min munhåla vant sig. Nu händer det som hände i doften, vinet växlar upp och får en rejäl skjuts i smaken, med härligt sötfruktig druvsaft som känns igen i en bra Pinot.

Jag säger med säkerhet att det är en Pinot Noir, och med tanke på att syran är lite dovare än en Bourgogne så klipper jag till med att det är en "Cali Pino".

2000 Marimar Don Miguel Vineyard Pinot Noir, Russian River, Californien.

Vad roligt. Ett kärt återseende. Den här har jag provat tidigare, läs gärna mer om det här. En favorit producent som fick mig att öppna upp ögonen för Californien och Pinot Noir. Lite historik och fakta skrev jag om i inlägget då jag provade den sist. Kul, ett mycket gott vin som fortfarande var vin full vigör, trots sina nio år på nacken.


I glas nr 2, stiger helt andra dofter upp ur glaset än det första. Här finns en läcker personlig doft. Spännande nyanser av höstens rotfrukter och mylla är väldigt tydligt. Jag tycker mig hitta en flyktig ton av flytande lakrits. Efter sin tid i karaffen så händer det saker. Nu försöker vi hitta ord så som, sur disktrasa, mogen kittost eller gammalt blomvatten med rosor i. Allt det här förstås i en positiv bemärkelse. Vilket kan vara svårt för en icke vinfrälst att förstå, men det är något äkta och terroir över doften. Jag lyckas t.o.m finna lite eneträd.

I munnen känns ung fräsch frukt igen. Här bygger vinet på en fransk stramhet och slank frukt. Mörka toner blandas med läckra animaliska drag. Mitten partiet är nästan rönnbärs syrligt. Avslutet lämnar ett stramt intryck och nyanser av järn eller blod. Mycket gott.

Det här är sånt vin som sätter igång salivproduktionen i munnen och längtan efter en god köttbit. Med tanke på mina intryck och den unga frukten, med dess stramhet, fast ändå med en lätthet så går min gissning till en ung Côte-du-Rhône.


2005 Château La Fleur Calon, Montage Saint-Emilion, Bordeaux.

Tänk att Bordeaux kan vara så gott. Tidigare avfärdade jag det som för dyrt och för blaskiga viner. Nu flera år senare faller min smak tillbaka och jag uppskattar den här typen av vin mer och mer. Visst är det svårt att hitta bra Bordeaux-viner till överkomliga priser, men det kanske ändå bara är ett Sverige-problem?

Tyvärr hittar jag inget om denna producent. Vore intressant med lite bakgrundsfakta, men vi kan ändå se att det gjordes mycket bra i Bordeaux 2005.

Angående rubriken så var det här viner som Patrik köpt på en Finlandskryssing för ett par veckor sedan. Bägge vinerna låg runt 200-hundringen. Det var även där jag köpte min Marimar 2000.
-Tack Patrik för två mycket goda viner och en lyckad middag. Nu ser vi fram emot lördagens stora provning!

2007 Mediterra

När Lasse med familj var över på middag för ett par veckor sedan, så tog han med sig den här flaskan. Jag har haft möjlighet att prova den vid ett par andra tillfällen och då har jag tyckt om den.

Poggio al Tesoro är ett sammarbetsprojekt mellan Allegrini och Leonardo LoCascio. Gården består av 70ha och är uppdelat på fyra olika gårdar, varav tre av dem ligger i Bolgheri och den fjärde i Bibbona.

I senaste numret av Livets Goda går det även att läsa att Mediterra är en produkt av en Systembolagsoffert. Där man från Systembolagets sida efterfrågade ett modernt och tillgängligt vin.

Druvblandningen är av nästan lika delar Sangiovese, Cabernet Sauvignon och Merlot.

Mörk murrig frukt med toner som går åt körsbär men också jordgubbar. Vanilj som ger nästan en känsla av crème brûlée. Jag kan nästan hitta lite rökighet som för tankarna till sydafrikansk shiraz. Efter en tid i glaset öppnar sig lite grön paprika i kupan.

Smaken är koncentrerad och bär på mörk frukt. Smakrikt med tydligt rostade ekfat. Mörka körsbär och björnbär. Bra syra. Mjuka tanniner som gör vinet drickfärdigt nu. Fräscha inlägg av örter kommer fram efter ett tag. Avslutet är långt och gott.

Det här vinet är riktigt gott. Jag tror stilen faller många på läppen.

2007 Mediterra, Poggio al Tesoro, Italien, SB 74887, 149:-